Publicerad i Tidningen NU den 7 juli 2000
Säg nej till Storebror
Vi är på väg in i ett kontrollsamhälle där vi allt oftare övervakas utan att vi själva vet om det, skriver Mark Klamberg, vice ordförande i Liberala ungdomsförbundet. Han är kritisk till att folkpartiet ställt sig bakom krav på integritetskränkande övervakning i brottsbekämpande syfte.
Tio år efter Murens fall uppfattas öppenheten och tryggheten i Sverige och övriga Europa som säkrade. Föregående sekel har präglats av de värsta, totalitära ideologierna i mänsklighetens historia, där kontroll och övervakning var centrala instrument för förtrycket. Detta har skildrats litterärt, och George Orwells 1984 är verket framför andra.
De flesta tycks tro att skräckvisionerna han gav uttryck för aldrig kan bli verklighet. Optimismen är total. Det verkar dock som om \"Storebror\" har fått nya, oväntade stödtrupper.
Ett övervakningssamhälle skapas inte genom ett större riksdagsbeslut. Det sker smygande, ett litet beslut åt gången. Innan vi hinner reagera har vi ett \"Storebror ser dig-samhälle.\"
De första stegen har redan tagits. Folkpartiet och andra partier har tagit ställning för buggning i jakt på brottslingar, uppluckring av brevhemligheten för att komma åt smuggling av sprit och cigaretter och en ökad acceptans för övervakningskameror. En av våra mest modiga riksdagskvinnor, Siw Persson från Skåne, känd för sin kamp mot brottsligor, har tyvärr fallit till föga och förespråkar nu buggning.
Buggning är ett synnerligen stort ingrepp i den personliga integriteten. Genom att tillåta en dold mikrofon i en bostad kan polisen veta exakt vad som händer där dygnet runt, varje dag i veckan. Varje viskning, rörelse och handling kan följas. Den som är misstänkt för ett grovt brott eller har släktingar eller vänner som buggas riskerar att själv bli avlyssnad.
Effektiviteten i buggning och telefonavlyssning i syfte att reda ut redan begångna brott kan ifrågasättas. Företrädare för regeringens buggningsutredning (SOU 1998:46) hade i slutet av 1996 överläggningar med ett antal åklagare vid åklagarmyndigheten i Malmö, där följande framkom: \"När det gäller just narkotikabrott leder hemlig teleavlyssning sällan till att ett redan begånget brott klaras upp. Däremot får polisen ofta information om något nytt narkotikabrott som kan uppdagas tack vare avlyssningen.\" Det legala i denna arbetsmetod måste ifrågasättas då hemlig teleavlyssning enligt gällande lagstiftning endast får användas vid förundersökning angående redan begångna brott.
Mot grova brottslingar krävs rejäla metoder, de förtjänar inga rättigheter. Det är en vanlig åsikt. Är inte argumenten för ökad kontroll berättigade? Med denna typ av resonemang går vi miste om grunderna i en rättsstat. Varje människa är oskyldig tills motsatsen har bevisats, även om det gäller misstankar om grova brott. Kan ingrepp i den personliga integriteten genom buggning försvaras om det drabbar en oskyldig person? Buggning, övervakningskameror och brevsprättning kan drabba oss alla.
Det framgår av den redovisade inställningen hos de tillfrågade brottsbekämpande myndigheterna att användandet av buggning i stort sett enbart kan komma till nytta om polisen tillåts placera utrustningen varhelst den önskar. Det är sannolikt att när alla människor kan kontrolleras, när polis kan bryta sig in i alla privata utrymmen och all tänkbar information kan komma i händerna på polisens brottsutredare, då kan också nästan alla brott klaras upp. Ett sådant kontrollsamhälle är det dock få som önskar sig.
I många enskilda fall kan det finnas goda skäl att ställa integriteten åt sidan. Så kallad överskottsinformation från uppsprättade brev, filmupptagningar och buggningsband skall enligt förespråkarna inte användas. Men brevet, filmen och bandet kan alltid missbrukas. De små stegen mot \"Storebror ser dig-samhället\" leder faktiskt inte till en trevlig framtid. Folkpartiet borde förkasta dessa förslag, ta på sig uppgiften att vara det parti som tar strid för integriteten och som rullar tillbaka utvecklingen från ett övervakningssamhälle.
Det är en värdig liberal framtidsuppgift.
Mark Klamberg