Sysselsättningen har ökat med 98 000 på ett år

SCB har presenterat den senaste Arbetskraftsundersökningen (AKU), juli 2010. I den kan man läsa följande.

Säsongrensade data visar på en uppåtgående trend av antalet sysselsatta och en nedåtgående trend av antalet arbetslösa. ... I juli 2010 var 4 744 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta, vilket är en ökning med 98 000 personer jämfört med juli 2009. Ökningen avser främst män. I åldersgrupperna 15-24 år och 25-54 år ökade antalet sysselsatta med 46 000 eller 7,7 procent respektive 60 000 eller 1,9 procent.

Nedanstående diagram från SCB visar en nedåtgående trend vad avser arbetslöshet.

Andelen arbetslösa av arbetskraften 15-74 år (procent)

SCB anger att förändringen av arbetslöshet inte är statistiskt säkerställd jämfört med juli 2009 . Samtidigt ska kan man konstatera att arbetskraften ökat från 5 044 000 till 5 158 000 utan att andelen arbetslösa ökat. Det har skett tack vare genom att fler fått arbete. Det är en bra utveckling mot bakgrund av den finansiella kris som drabbat världsekonomin.

Det innebär inte att man kan blåsa faran över. Därför välkomnar jag att alliansen kallar sitt valmanifest för "Jobbmanifestet".

Bloggar
Per Altenberg

Neos vallåt

Lyssna på Neos vallåt framförd av Paulina Neuding och Johan Ingerö.

Ropen (s)kalla, butler åt alla!

Med anledning av Jämtins och Batljans DN Debatt kläckte min fru en rolig slogan "Ropen (s)kalla, butler åt alla!". I sak anser jag att det är bra att privata företag erbjuder fler tjänster i Stockholms tunnelbana vilket underlättar i vardagen. Frågan är hur politiker kan underlätta för upptagna småbarnsföräldrar utanför Stockholm. Samtidigt kan vi konstatera att 18 000 nya jobb skapats med Rot och Rut. Socialdemokraterna vill vid en valseger omedelbart avskaffa RUT och efter några år även avskaffa Rot. Om man vill göra det lättare att kombinera familj och karriär vore det bättre att göra dessa avdrag permanenta.

Bloggar
Fredrik Antonsson I Annie Johansson I Mary Jensen I Magnus Andersson I Krister Fahlstedt I Hans Åberg I Peter Soliander

Vad gör staten med alla våra flöden? - video från Moving Images

Nedan finns en video från min presentation "Vad gör staten med alla våra flöden?" som jag höll i Malmö den 9 juni 2010 på konferensen Moving Images. Här finns en länk till min PowerPoint-presentation.

Både och - inte antingen eller

Idag har folkpartiet liberalerna i Stockholm presenterat sina valaffischer. Efter att ha lyssnat på landstingsrådet Maria Wallhager som berättat att det satsas 100 miljarder kronor på infrastruktur i Stockholmsregionen, varav hälften på spårbundet och hälften på väg så vill jag lyfta fram nedanstående affisch.

Bloggar
Madeleine Sjöstedt I Lotta Edholm I Birgitta Rydberg

Skolan är den enskilt viktigaste valfrågan

Igår presenterade Folkpartiet Liberalerna sitt valmanifest. Den enskilt viktigaste valfrågan för partiet är skolan. Det handlar bl.a. om att överföra ansvaret för skola från kommunerna till staten, betyg från årskurs sex, 1 000 nya skolsköterskor, skolläkare och särskilt kuratorer och psykologer ska anställas. Detta är en bra prioritering av flera skäl. Framförallt handlar det om att en skola öppen för alla är det bästa sättet att skapa rättvisa, bryta utanförskap och möjligheter för människor att utvecklas. Det skadar inte heller att väljarna enligt en ny mätning anser att skolan är den enskilt viktigaste sakfrågan i samband med valet.

Bloggar
Fp:s kampanjblogg I Mathias Sundin I Carina Boberg I Pär Gustafsson I Annika Beijbom I Kristina Palmgren I Linnéa Darell I Christer Sörliden I Rasmus Jonlund I Liberati I Christer Nylander I Per Altenberg.

Papperslösas rätt till vård

Birgitta Rydberg och Christoffer Fagerberg skriver på DN.se varför det behövs en lagstiftning för att säkra att alla i Sverige har rätt till vård. Liberala ungdomsförbundet uppmärksammar de papperslösa flyktingarnas situation och bedriver en kampanj för deras rätt till vård. Andreas Froby bemöter på sin blogg kritik från SD-bloggare.

Sjöstedt och Fava om Djurgårdsarena

Via Madeleine Sjöstedts blogg hittar jag följande inslag med Daniele Fava om Djurgårdsarenan.

FRAs förutsättningslösa spaning

DN publicerade den 5 augusti 2010 artikeln "På hemligt uppdrag" om FRA och försvarsunderrättelsedomstolen. Tyvärr finns artikeln inte tillgänglig på DNs hemsida. I artikeln intervjuas bl.a. professor Dennis Töllborg som menar att förhandsprövningen i domstol hämmar FRAs spaning som består i att förutsättningslöst söka efter mönster. Smålandspostens Mathias Bred upprepar samma tes i en ledare. Han skriver bl.a. följande.

Eftersom den civila myndigheten FRA måste få en spaningsinsats på förhand godkänd av den domstol - Försvarsunderrättelsedomstolen - är man tvungen att veta mot vem man ska spana. I praktiken kan man därför inte försöka upptäcka okända hotbilder, man måste ju först känna till vilka de är. Därmed faller idén med en strategisk underrättelsetjänst.

Förhandsprövning i domstol skapar säkert mer pappersarbete hos FRA med minskad effektivitet, men jag ifrågasätter om de senaste lagändringarna gjort att myndigheten på förhand måste veta man ska spana mot före inhämtning sker. Något krav på att FRA ska veta vem man spanar på före inhämtning finns inte i lagtexten. Domstolen kan avge beslut med väldigt svepande omfattning. Jag tror en del av förklaringen varför vi gör olika tolkningar beror på att lagtexten delar upp i FRAs verksamhet i två delar: FRAs 1) försvarsunderrättelseverksamhet och 2) teknik- och metodutveckling. Många diskuterar bara den förstnämnda verksamheten utan att att uppmärksamma den sistnämnda. Jag har utvecklat saken i en artikel i Svensk Juristtidning med hänvisningar till relevanta lagrum, förarbeten och min slutsats är följande.

Något förenklat kan försvarsunderrättelseverksamheten beskrivas som djup och smal genom att den generar fokuseradunderrättelserapportering. Jämförelsevis kan utvecklingsverksamheten beskrivas som ytlig och bred genom att den i sig inte generar underrättelserapportering men samtidigt medför den inhämtning, bearbetning och lagring av en stor mängd uppgifter, även sådana rörande privatpersoners kommunikation som saknar koppling till yttre hot eller dylikt.

I förarbetena står följande om försvarsunderrättelseverksamheten (sid. 137 i prop. 2006/07:63)

Att den verksamhet som regleras i lagen får bedrivas för försvarsunderrättelseändamål innebär att inhämtning t.ex. får ske av uppgifter av relevans för att kartlägga militära hot mot landet och förhållanden som är relevanta för svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära internationella insatser samt kartläggning under pågående insatser av hot mot svensk personal eller svenska intressen i övrigt. Vidare får inhämtningen avse strategisk kartläggning av internationell terrorism eller annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen.

I ett senare stycke på samma sida blir det tydligt att FRA kan inhämta och lagra information utan koppling till något hot.

Inhämtningen enligt lagen skall emellertid även få bedrivas för vissa andra särskilda syften som inte omfattas av försvarsunderrättelseverkamheten

Detta är en referens till 1 § andra stycket signalspaningslagen (numera tredje stycket) som förblev oförändrad även efter lagändringarna som utfärdades den 15 oktober 2009. I Prop. 2006/07:46, sid. 68 kan man läsa följande.

Eftersom [utvecklingsverksamheten] syftar till att möjliggöra försvarsunderrättelseverksamheten kan det inte anses oförenligt med det ändamål för vilka uppgifterna samlas in att uppgifterna också i viss utsträckning behandlas i försvarsunderrättelseverksamheten.

Det innebär att FRA i stor utsträckning får inhämta och lagra signaler förutsättningslöst vilket Töllborg och Smålandsposten verkar förespråka. Av texten ovan framgår även att informationen som inhämtats för "andra särskilda syften" får återföras till FRAs försvarsunderrättelseverksamhet. Domstolen beslut begränsar förvisso för vilka ändamål FRA får söka i den information som myndigheten samlat in men det innebär inte att FRA före all inhämtning av signaler måste veta vem myndigheten spanar på eller att man är förhindrad att söka efter mönster. Lämpligheten att FRA i bred omfattning kan inhämta och lagra information kan vi ha olika åsikter om, men det är ett underbetyg åt lagstiftaren att vi gör så olika tolkningar av vad lagstiftningen innebär.