tisdag, juli 26, 2011

Kan Breivik dömas för brott mot mänskligheten?

NRK och SvD rapporterar att åklagaren överväger att väcka åtal mot Breivik för brott mot mänskligheten för vilket straffet kan uppgå till 30 års fängelse. Det är längre än det längsta fängelsestraff som verkar gälla för övriga brott i Norge, 21 år. Det kan förklara åklagarens intresse för denna brottsrubricering. Straffbestämmelsen om brott mot mänskligheten återfinns i § 102 straffeloven och är väldigt ny då den trädde ikraft den 7 mars 2008.

Romstadgan
Den norska lagstiftningen baseras på Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen vilket väckte åtminstone en fråga hos mig. Breiviks handlande uppfyller alla rekvisit (på engelska "elements", på vanlig svenska: villkor) för brott mot mänskligheten enligt Romstadgan med ett möjligt undantag. Brott mot mänskligheten ska vara ett systematiskt eller omfattande angrepp riktat mot civilbefolkningen. Brottet kan begås i fredstid och till skillnad från krigsförbrytelser finns det inget krav på att handlingen ska ske i samband med en väpnad konflikt. Enligt artikel 7(2)(a) i Romstadgan finns en bestämmelse som höjer ribban ytterligare för åklagare genom att angreppet ska följa av en stats eller organisations policy. Denna högre ribba var kontroversiell när Romstadgan antogs då. Frågan är om Breiviks handlande kan anses vara följd av en stats eller organisations policy. Frågan har uppkommit i ICC där domaren Hans-Peter Kaul tagit fasta på detta krav i två skiljaktiga meningar beträffande påstådda brott i Kenya. Kaul ansåg att domstolen ej hade jurisdiktion (behörighet) över de påstådda brotten då rekvisitet beträffande policy ej var uppfyllt.

Norsk lagstiftning saknar krav angående stats eller organisations policy
Nu ska Breiviks ansvar prövas mot norsk lagstiftning och inte Romstadgan. Den norska lagstiftningen innegåller ingen explicit rekvisit som kräver att angreppet ska följa av en stats eller organisations policy. Av de förarbeten som jag hittat finns det inget som tyder på att det finns i implicit form. Se nedanstående utdrag.

§ 16–3. Forbrytelse mot menneskeheten
Her foreslås det tatt inn en bestemmelse som svarer til art 7 i Roma-vedtektene, hvor 11 typer handlinger er karakterisert som forbrytelse mot menneskeheten. Handlingstypene inkluderer blant annet drap, utryddelse, voldtekt, deportasjon eller tvangsoverføring av befolkning, tortur, apartheidforbrytelsen og andre umenneskelige handlinger av liknende art som forårsaker store lidelser eller gjør alvorlig skade på legeme eller psykisk eller fysisk helbred. For å rammes av art 7 må handlingen være av kvalifisert art ved at den må være begått som ledd i et utbredt eller systematisk angrep mot en sivilbefolkning og med kunnskap om at handlingen passer inn i et slikt mønster. Med «utbredt» siktes det til at det kreves skade av et stort omfang, først og fremst et stort antall ofre. Med «systematisk» siktes det til et mønster eller en metodisk plan som er organisert og ikke tilfeldig. Kommisjonen foreslår at kravet om «kunnskap» erstattes av et alminnelig forsettskrav, jf avsnitt 7.5 foran.


Forut for vedtakelsen av Roma-vedtektene var kategorien «forbrytelse mot menneskeheten» regnet som en del av internasjonal sedvanerett, og var inntatt i jurisdiksjonen til de midlertidige domstolene for det tidligere Jugoslavia og Rwanda. Det vises til framstillingen i St prp nr 24 (1999–2000) s 29 og s 52–57.


Når det gjelder bestemmelsens forhold til utk § 16–1 om krigsforbrytelse og § 16–2 om folkemord, vises det til nevnte proposisjon s 29:


«Historisk springer denne kategorien forbrytelser ut fra en erkjennelse av at grusomheter mot sivile i en del tilfeller ikke fanges opp av begrepet ‘krigsforbrytelser’. Dette kan eksempelvis gjelde i en internasjonal væpnet konflikt der vedkommende sivile ikke er fiendens borgere, eller, mer generelt, kan det gjelde der grusomhetene begås mot ens egen befolkning. Det kan også gjelde der det overhodet ikke foreligger en væpnet konflikt, eller forbrytelsene begås før en slik konflikt bryter ut. Mens det er meget omfattende beviskrav som må oppfylles for å kunne konstatere folkemord, noe det begrensede antall saker og domfellelser siden Nürnberg-rettergangene vitner om, vil forbrytelser mot menneskeheten i en del tilfeller i praksis kunne være lettere å bevise.»

Om min slutsats stämmer så blir det lättare för åklagaren att väcka åtal beträffande brott mot mänskligheten. Även om åklagaren har en sådan möjlighet kan det med tanke på Breiviks vilja att omkullkasta demokratin i Norge ikväl vara mer lämpligt att åtala enligt rubriceringen terroristbrott.

Jag vill poängtera att det säkert finns norska jurister som har en bättre inblick i vilken diskussion som föregick antagandet av den nya lagstiftningen. Det är möjligt att de kan svara på varför kravet om angående stats eller organisations policy saknas i den norska straffeloven. Det mest troliga svaret är att den norska lagstiftaren ville ge straffbestämmelsen en så stor räckvidd som möjligt.

Jämförelse med svensk lagstiftning
I svensk strafflag saknas det en brottsbestämmelse om brott mot mänskligheten så om en motsvarande situation skulle uppkomma i Sverige skulle en åklagare sakna möjlighet att väcka åtal med rubriceringen brott mot mänskligheten. Det är olyckligt.

Uppdatering
Ovan väcker jag frågan om det är lämpligt att åtala Breivik för brott mot mänskligheten. Jag diskuterar även skillnaden mellan Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen och norsk lagstiftning. Fyra dagar senare rapportetat DN att två professorer i juridik uttrycker tvekan inför tanken att åtala Breivik för brott mot mänskligheten trots att det skulle ge högre straff än andra rubriceringar.

måndag, juli 25, 2011

Utøya In Memoriam

Saknar ord. Visa ditt stöd till Norge och AUF.

torsdag, juli 14, 2011

EU-kommissionen utesluter alternativ till masslagring

EU-kommissionens förslag till system för spårning av terroristfinansiering (EU terrorist finance tracking system - EU TFTS) innehåller tre möjliga alternativ. EU-kommissionen har dock avstått från att utreda ett fjärde alternativ som förmodligen bättre skulle värna vanliga privatpersoners banksekretess. Jag och andra har förespråkat ett system där terroristbekämpande myndigheter endast ska få begära ut begränsade mängder information kopplad till någon form av brottsmisstanke. Detta avfärdar kommissionen i inledningen av sitt förslag (sid 3).

The data is provided in bulk (on the basis of relevant data categories) rather than on an individual basis (in response to a request concerning one or more individuals), due to the fact that the provider of these data does not have the technical capacity to provide the data on an individualised basis. In addition, in order for the provider to release such data on an individualised basis, it would need to set up a dedicated search and analysis function, which is not required by its business processes, and would entail significant resource implications. Also, requesting data on an individualised basis would mean that the provider would in effect be made aware of which individuals are investigated in the context of terrorism investigations and their financial relationships. This could have an impact on the effectiveness of such investigations.
Jag finner inte kommissionen argumentation tillräckligt övertygande. Förslaget om ett framtida EU TFTS kommer ej att omfatta transaktioner som äger rum inom ett EU-land utan endast internationella transaktioner. Likväl kan myndigheter röja för företag som sysslar med nationella banktransaktioner vilken specifik transaktionsdata som ska lämnas ut. Det borde även fungera på EU-nivå gentemot organisationen SWIFT. Det är beklagligt att EU-kommissionen inte presenterar och utreder ett sådant fjärde alternativ.

EU-databas som lagrar vanliga privatpersoners bankdata

För snart ett år sedan nådde EU en kompromiss med USA om överföring och lagring av bankdata i bulk. Europaparlamentet gick med detta bl.a. med anledning av att EU-kommissionen avsåg att återkomma med ett förslag där EU ska bygga upp en egen databas som kommer att innehålla vanliga privatpersoners bankdata. Jag skrev om överenskommelsen den 26 juni 2010 och framförde då kritik. Jag anser att myndigheter ska begära avgränsade mängder data från banker istället för att i massiv skala lagra vanliga privatpersoners bankdata i en EU-databas.

Henrik Alexandersson
uppmärksammar att EU-kommissionen nu återkommit med det förslag som Europaparlamentet begärt. Det är mycket tveksamt om Europaparlamentets uppgörelse med EU-kommissionen för snart ett år sedan var ett framsteg för vanliga privatpersoners banksekretess vilket var vad vissa EU-parlamentariker då hävdade.

Jag är precis hemkommen från en tre veckors studieresa i USA och kan intyga att bland amerikanska beslutsfattare finns det tyvärr väldigt liten förståelse för intresset av att hävda vanliga européers banksekretess. New York Times rapporterar dock väldigt neutralt om ämnet.

Bloggar och media
Christian Engström och SVT

fredag, juli 01, 2011

Media

Nedan har jag med de artiklar och rapporter i media som jag upplever är viktiga för FRA-debatten. Sidan uppdateras löpande.

Media
September 2001

SvD, 13 September 2001 "Spionaget i USA kvävs av mängden information", Elisabeth Braw bl.a. om James Bamfords "Body of Secrets"

Februari 2005
Computer Sweden, 11 februari 2005, "FRA tvingas ge ut kundlista"

April 2005
Realtid.se, 25 april 2005 "Statliga konsulter vill blir fler"

September 2006
Wired, 3 september 2006, "Why Data Mining Won't Stop terror", Bruce Schneier

Januari 2007
Computer Sweden, 17 januari 2008 "Planerad avlyssning orealistisk"

Februari 2007

1. Expressen, 4 ferbruari 2007, "Resultatet kan bli ett svenskt Stasi", Wilhelm Agrell

2. SvD, 10 februari 2007, "Vem skall väktarna vakta?", Wilhelm Agrell

3. SvD Brännpunkt, 16 februari 2007, "Sekretess snart ren illusion", advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg

Mars 2007
SvD, 9 mars 2007, "Teletrafiken avlyssnad i decennier" (intevju med Maud Olofsson)

April 2007
1. Journalisten, 17 april 2007, "Säpo avlyssnar källor som tipsar journalister"

2. Helsingborgs Dagblad, 18 april 2007, "S ställer villkor för signalspaning"

3. SvD, 18 april 2007, "S ställer upp villkor för avlyssning"

Maj 2007
Frendo, 9 maj 2007, "FRA:s skrivfel avslöjar spaningsplaner"

Computer Sweden, 25 maj 2007, "S stoppar övervakningslag", S tio krav på FRA-lagen

Juni 2007
Sveriges Radio, 13 juni 2007, "FRA föreslås få spara e-postkontakter"

December 2007
Sveriges Radio, 29 december 2007, Intervju med Anne Ramberg, från 1.45 om FRA, bl.a. om metodutveckling

Mars 2008
1. Wallstreet Journal, 10 mars 2008, "NSA's Domestic Spying Grows As Agency Sweeps Up Data"

2. Ars technica, 16 mars 2008, "An overview of the NSA's domestic spying program", Jon Stokes, se även artikel om Carnivore

April 2008
Journalisten, 25 april 2008, "Tysk säkerhetstjänst kapade Spiegel-reporters e-postbrev"

Maj 2008
1. ComputerWeekly. com, 22 maj 2008, "Revealed - Government plans to tap phone and internet use"

2. Expressen, 31 maj 2008, "Övervakningsskandaler - snart även i Sverige", integritetsombudsman Pär Ström

Juni 2008

1. DN, 12 juni 2008, "Förre Säpochefen kritiserar förslaget"

2. Fokus, 13 juni 2008, Lagförslag öppnar för övervakning, (sociogram nämns explicit)

3. DN ledare, 14 juni 2008, "Den som söker finner", Niklas Ekdal

4. SVT, 16 juni 2008, "FRA lagrar svenska telesamtal och mejl"

5. Expressen 16 juni 2008, "FRA-lagen hindrar fria forskningen", Christopher Kullenberg

6. DN Kultur, 16 juni 2008, "FRA-lagen går inte att stoppa", Peter Englund

7. SVT Opinion, 16 juni 2008, "Kränkningen inte mindre för att den görs av datorer", 1:e forskningsingenjör, Anders Andersson

8. Computer Sweden, 17 juni 2008, "De övervakar FRA"

9. Aftonbladet, 28 juni 2008, "Striden om spionlagen"

10. DN Debatt, 28 Juni 2008, "Din trafik avlyssnas även utan FRA-lagen", Anders Wik, tidigare överdirektör vid FRA

11. SvD, 28 juni 2008, ”Vi är ensamma i det här", intervju med FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson

12. SvD, 29 juni 2008, "EU och USA byter mer persondata"

13. SvD Brännpunkt, "FRA kan inte spana på folket", Ingvar Åkesson om "massiv telefonavlyssning"

13. Dagens Nyheter, 30 juni 2008, "FRA-läcka utreds av polis"

14. Expressen, 30 juni 2008, "JK vill jaga FRA-läcka"

15. Svenska Dagbladet, 30 juni 2008, "Misstänkt FRA-läcka polisanmäld"

Juli 2008
1. Dagens Nyheter, 1 juli 2008, "Säpo ska utreda FRA-läckan"

2. Irish Council for Civil Liberties, 1 july 2008, "Calls for surveillance law reform after Strasbourg court victory"



3. SVT, 2 juli 2008, "FRA lagrar svenskars surfvanor", André Richardssonexpertip-trafik - datakommunikation.



4. SVT, 3 juli 2008, "Reinfeldt ovetande om FRA-lagring"



5. SvD Brännpunkt, 8 juli 2008, "Är FRA-lagen ens möjlig?", Markus Bylund, PhD, Senior scientist, Peter Seipel, professor emeritus, jur.dr.



6. Expressen, 10 juli 2008, "De röstade ja - men vet inte vad FRA gör"



7. Expressen Kultur, 11 juli 2008, "Regeringen borde tala klarspråk", Wilhelm Agrell



8. DN debatt, 14 juli 2008, Ola Ullsten, Bengt Westerberg och Maria Leissner och de fyra folkpartistiska riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson, Camilla Lindberg, Cecilia Wikström och Maria Lundqvist-BrömsterRegeringen måste nu backa om FRA-lagen“,

9. Folkpartiets hemsida, 16 juli 2008, pressmeddelande "Fp tillsätter referensgrupp om FRA"

10. SVT , 17 juli 2008, "FP-ledamöter tänker riva upp lagen"

11. SvD Brännpunkt, 19 juli 2008, "FRA tryggar Sveriges självständighet", FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson

12. SvD Brännpunkt, 21 juli 2008, “Större ambassad bättre än signalspaning“, riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp)

13. SvD Brännpunkt, 21 juli 2008, "Två lagar förbjuder FRA att spana mot medborgarna", FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson

14. DN debatt, 22 juli 2008, “Vi bildar borgerlig grupp för att stoppa FRA-lagen

15. SvD Brännpunkt, 23 juli 2008, "Spaning i etern bättre än spaning i kabel", riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (fp)

16. SvD inrikes, 23 juli 2o08, "FRA:s spaning stoppade attentat", intervju med FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson

17. SvD Brännpunkt, 24 juli 2008, "FRA sysslar inte med brottsutredningar", FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson







Augusti 2008
1. DN Debatt, 4 Augusti 2008, ”FRA-lagen inte ett uttryck för Nya moderaternas linje”, Pia Kinhult (m) m.fl.



2. Expressen, 4 Augusti 2008, "Med FRA minskar inte terror-risken - tvärtom ökar den", doktorand Jan Kallberg



3. Expressen, 5 Augusti 2008, ”M-ledningens attack på FRA-kritikerna



4. Dagens nyheter, 7 augusti 2008, ”Reinfeldt öppnar för förändringar av FRA-lag



5. The Guardian, 7 augusti 2008, "Secret EU security draft risks uproar with call to pool policing and give US personal data"



6. Politikerbloggen, 11 augusti 2008, "Schlingman: 'FRA-lagen bör kallas antiterrorlag' "



7. GP, 13 augusti 2008, "Avlyssningen har tappat sin hemliga karaktär", Wilhelm Agrell

8. SvD Brännpunkt, 20 augusti 2008, "20 000 saknar militära uppgifter", försvarsminister Sten Tolgfors (m)

9. Tidningen NU, 21 augusti 2008, "Alternativet", riksdagsledamöterna Birgitta Ohlsson (fp) och Camilla Lindberg (fp)



10. Expressen, 21 augusti 2008, "C: Ingen FRA-spaning på svenskar"

11. The Guardian, 21 augusti 2008, "MI5 report challenges views on terrorism in Britain"

12. SvD Brännpunkt, 22 augusti 2008, "Farlig optimism i omvärldsanalysen", Wilhelm Agrell, författare

13. DN Debatt, 23 augusti 2008, "FRA-spioneri mot utlandet berör inte vår integritet", förre försvarsministern Mikael Odenberg



14. NewScientistTech, 23 Augusti 2008, "Snoop software makes surveillance a cinch"

15. SvD Brännpunkt, 26 augusti 2008, "Nio punkter återstår att ordna", juristerna Clarence Crafoord och Gunnar Strömmer.



16. Computer Sweden, 26 Augusti 2008, "EU-kritik mot nytt totalspaningssystem"



17. Aftonbladet, 26 Augusti 2008, "Granska spanarna"



18. NyTeknik, 27 augusti 2008, "FRA:s metoder granskas efter ny avlyssningsskandal" (Överföring av stora trafikmängder mellan Baltikum, Sverige och USA)



September 2008
1. IDG, 1 september 2008, "USA överväger egen FRA-lag"



2. IDG, 5 september 2008, "Masslagring är nästa heta stridsfråga"



3. DN Debatt, 3 september 2008, "FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga", 13 forskare och signalspaningsexperter



4. TV4, 3 september 2008, "FRA får kartlägga oskyldiga", video, text



5. SvD, 3 september 2008, "FRA kartlägger oskyldiga"



6. Expressen, 3 september 2008, "FRA kan få bättre koll på dig än vad du själv har"



7. Dagens Juridik, 3 september 2008, "Så drabbas jurister av FRA-lagen", Mark Klamberg



8. Aftonbladet, 4 september 2008, "FRA-lagen kan kartlägga alla svenskar"



9. TV4, 5 september 2008, "Präster oroade för avlyssning"



10. Helsingborgs Dagblad, 5 september 2008, "Präster protesterar mot FRA"



11. Computer Sweden, 5 September 2008, "Masslagring är nästa heta stridsfråga"



12. Expressen, 6 september 2008, "Vi måste prata om sociogrammen", Isobel Hadley-Kamptz



13. Expressen, 7 september 2008, "Dina sociala kontakter kartläggs"



14. Göteborgsposten, 7 september 2008, "Proteststorm mot franskt superregister"



14. Göteborgsposten, 8 september 2008, "C och fp skakas av nya FRA-upprop"



16. CNET News, 8 september 2008, "Exclusive: Widespread cell phone location snooping by NSA?"



17. DN Debatt, 9 september 2008, "Spekulativt om FRA", försvarsminister Sten Tolgfors



18. Dagens Juridik, 12 september 2008, "FRA: Hur kunde man glömma Europakonventionen?", Clarence Crafoord, chefsjurist vid Centrum för rättvisa



19. Newsmill, 12 september 2008, "Så mörkar Tolgfors FRAs kartläggning av svenskar"



20. Fokus, 19 september 2008, "Spelet om FRA"



21. Computer Sweden, 19 september 2008, "NSA stäms för civilspionage"



22. Economist, 25 september 2008, "Data mining. Know-alls. Electronic snooping by the state may safeguard liberty—and also threaten it"



23. SvD, 25 september 2008, "FRA-kritiker i fp säger ja till nytt förslag"



25. SvD, 25 september 2008, "Alliansen enades – FRA-lag görs om"



26. SvD, 25 september 2008, "Här är de nya ändringarna"



27. Computer Sweden, 26 september 2008, "Utan bloggarna hade FRA-frågan dött ut", intervju med Camilla Lindberg



28. Sveriges Radio, 26 september 2008, "Regeringen preciserar signalspaningslag"



Oktober 2008
1. CNET News, 7 oktober 2008, "Government report: Data mining doesn't work well"



2. Independent, 15 oktober 2008, "Storm over Big Brother database"



3. Riksdag & Departement, 15 oktober 2008, "Nya detaljer om signalspaningslag" och "Alliansens interna FRA dokument"



4. Computer Sweden, 15 oktober 2008, "Ny FRA-domstol får makt över trafiken"



5. Aftonbladet, 18 oktober 2008, "FRA fick inte hindra mord"



6. Sveriges Radio, 23 oktober 2008, "Öppning för övervakning av flygresenärer"



November 2008
SvD, 4 November 2008, "C vill att FRA:s historia granskas"



SvD, 9 november 2008, "FRA: Prövning kan ske i efterhand"



December 2008
1. Dagens Juridik, 5 december 2008, "Elektronisk avlyssning i skuggan av terrorismen", om FISA



2. Newsweek, 13 december 2008, "Now We Know What the Battle Was About. Justice Department lawyers defied President Bush over secret surveillance—but not for the reasons you might think."



3. Matt Blaze, 27 december 2008, "The Metadata is the Message - Did the NSA's Warrantless Wiretap Program include large-scale domestic surveillance?"



Januari 2009
The Raw Story, 21 januari 2009, "Whistleblower: NSA spied on everyone, targeted journalists" (metadata)



Februari 2009
1. Sveriges Radio, 1 februari 2009, "P4 Granskar FRA-lagen"
Ingvar Åkesson
Henrik Alexandersson



2. Aftonbladet Debatt, 3 februari 2009, "Vi blev lurade", Mikael Nilsson, Anna Petersson, Jon Karlung, Mark Klamberg



April 2009
SvD, 30 april 2009, "Spaningsarkiv öppnade för FRA"



Juli 2009
1. The New York Times, 10 July 2009, "U.S. Wiretapping of Limited Value, Officials Report"

"Federal Report on the President's Surveillance Program"



2. SR, 21 juli 2009, "Justitieministern inte helt nöjd", Kaplan kommenterar överskottsinformation

Augusti 2009
Kable, 10 August 2009, "Public authorities trim communication surveillance"



September 2009
DN, 16 september 2009, "Jurister: Därför kan FRA-lagen vara olaglig"



Oktober 2009
SvD, 14 oktober 2009, "Kunskapen om FRA brister"



SvD, 14 oktober 2009, "Sista ordet inte sagt om FRA"



SvD, 15 oktober 2009, "Nu har de baxat FRA-lagen ända hit"



NyTeknik, 28 oktober 2009, "Han pekas ut som chef för nya FRA-domstolen"





November 2009
SVT Rapport, 18 november 2009, "FRA kan få nya arbetsuppgifter"

NyTeknik, 19 november 2009, "Nya FRA-domaren har uppdrag för försvaret"



NyTeknik, 30 november 2009, "Sista chansen för SÄPO beställa spaning från FRA"



December 2009
Aftonbladet, 1 december 2009, "FRA kommer inte haffa terrorister", chatt med Ingvar Åkesson



NyTeknik, 8 december 2009, "Hemligt när FRA börjar spana"



Mars 2010
Sveriges Radio, 3 mars 2010, "Polisen kan återfå rätt att signalspana"



Sveriges Radio, 3 mars 2010, "Bodström kritisk till ny FRA-utredning"



Jon Wessel-Aas, Pacta, "EUs Datalagringsdirektiv – et urettmessig angrep på den liberale rettsstaten eller et nødvendig tiltak i moderne kriminalitetsbekjempelse?"



April 2010
DN, 14 april 2010, "FRA-lagen splittrar de rödgröna"



Aftonbladet, 28 april 2010, "FRA kan läcka din privata mejl" Anders Jallai



SVT, 30 april 2010, "Inte fel av SÄPO spara band"



Maj 2010
NyTeknik, 12 maj 2010, "SÄPO ser risker förlorad terrorinformation"



December 2010
DN, 7 december 2010, "DI positiv till FRA men ser brister"



NyTeknik, 8 dLänkecember 2010, "FRA läcker info om svenskarna"



DN, 8 december 2010,"FRA anklagas för bristande kontroll"



SvD, 8 december 2010,"Larm om brister hos FRA"



Aftonbladet, 8 december 2010, "FRA läcker information om svenskar"

NyTeknik, 9 december 2010, "Ingen koll hittills av FRAs utlandssamarbete"

Maj 2011
Borås Tidning, 26 april 2011, "Funcke om FRA", Nils Funcke

Juni 2011
DN, 24 juni 2011, "Lagändring ger rätt till större register"

September 2011
DN, 9 september 2011, "Terroristjägaren vill spana mer på nätet"

Oktober 2011
GP, 25 Oktober, "Datorprogram ska hitta ensamma terrorister"