Nu har Stockholms Universitet lagt upp min presentation om internationell straffrätt på Youtube.
Blogg som kommenterar folkrätt och politik / Blog on Public International Law and Politics
tisdag, november 27, 2012
fredag, november 16, 2012
Gotovina och Markac frias
Den förra kroatiska generalen Gotovina och polischefen Markac har friats av överklagandekammaren för Jugoslavientribunalen (ICTY). Jag har blivit intervjuad av TT vilket återges av SvD. I intervjun uttalade jag mig i allmänna ordalag hur jag ser på Jugoslavientribunalen, dess oberoende och det faktum att överklagandekammaren kan ändra på beslut vilket kanske inte framgår av artikeln.
När det gäller detta specifika fall kan följande läggas till. Överklagandekammaren var oenig, majoriteten som rev upp domen från första instans bestod av tre domare, det fanns en minoritet på två domare som ville att den fällande domen skulle stå kvar. Att riva upp en dom med siffrorna 3-2 kan försvaga avgörandets tyngd. Jag har läst delar av domen och minoritetens skiljaktiga mening. En avgörande fråga är om de kroatiska styrkorna beaktat proportionalitetsprincipen och försiktighetsprincipen när de riktat artellerield mot mål nära civila områden. Majoritetens resonemang i denna del är lite tunt, nämnda principer nämns knappast. Minoriteten är mer utförlig i denna del och kritiserar majoriteten för att den är så knapphändig. Det kan finnas fog för denna kritik. Det finns all anledning att återkomma för att diskutera hur övertygande majoritetens resonemang är.
En angränsade fråga är om Gotovina och Markac kan få kompensation för att varit frihetsberövade och nu är frikända. Det finns ingen sådan automatisk rätt. Det räcker inte med att åklagaren och/eller tribunalens första instans begått fel, det måste vara grava fel som skett med illvilligt uppsåt. Här vill jag hänvisa till Zigiranyirazo-fallet från systertribunalen för Rwanda (ICTR).
När det gäller detta specifika fall kan följande läggas till. Överklagandekammaren var oenig, majoriteten som rev upp domen från första instans bestod av tre domare, det fanns en minoritet på två domare som ville att den fällande domen skulle stå kvar. Att riva upp en dom med siffrorna 3-2 kan försvaga avgörandets tyngd. Jag har läst delar av domen och minoritetens skiljaktiga mening. En avgörande fråga är om de kroatiska styrkorna beaktat proportionalitetsprincipen och försiktighetsprincipen när de riktat artellerield mot mål nära civila områden. Majoritetens resonemang i denna del är lite tunt, nämnda principer nämns knappast. Minoriteten är mer utförlig i denna del och kritiserar majoriteten för att den är så knapphändig. Det kan finnas fog för denna kritik. Det finns all anledning att återkomma för att diskutera hur övertygande majoritetens resonemang är.
En angränsade fråga är om Gotovina och Markac kan få kompensation för att varit frihetsberövade och nu är frikända. Det finns ingen sådan automatisk rätt. Det räcker inte med att åklagaren och/eller tribunalens första instans begått fel, det måste vara grava fel som skett med illvilligt uppsåt. Här vill jag hänvisa till Zigiranyirazo-fallet från systertribunalen för Rwanda (ICTR).
måndag, november 05, 2012
Åtal väckt för folkmord
Idag kl. 16.00 medverkar jag i SR P1, Studio Ett, samtal om första åtalet för folkmord i svensk domstol, läs mera här.
Jag skulle varmt rekommendera journalister att kontakta Lennart Aspegren. Som en av tre domare dömde han 1998 i den första internationella rättegången någon som ansvarig för folkmord, Akayesu-målet vid Rwandatribunalen. Första gången någon dömdes för folkmord skedde alltså inte i Nurnberg 1945-1946 eftersom begreppet "folkmord" inte fanns i Nurnbergtribunalens stadga, ordet lanserades 1943 av Raphael Lemkin i boken "Axis Rule in Occupied Europe". Folkmord blev först 1948 ett rättsligt begrepp genom antagandet av FNs folkmordskonvention. Istället rubricerads det som skedde i förintelselägren som "utrotning som ett brott mot mänskligheten".
Jag är mycket tacksam för att Lennart Aspegren medverkar som lärare i Stockholms Universitets kurs internationell straffrätt där han bl.a. föresläser om sin tid som domare vid Rwandatribunalen.
Jag skulle varmt rekommendera journalister att kontakta Lennart Aspegren. Som en av tre domare dömde han 1998 i den första internationella rättegången någon som ansvarig för folkmord, Akayesu-målet vid Rwandatribunalen. Första gången någon dömdes för folkmord skedde alltså inte i Nurnberg 1945-1946 eftersom begreppet "folkmord" inte fanns i Nurnbergtribunalens stadga, ordet lanserades 1943 av Raphael Lemkin i boken "Axis Rule in Occupied Europe". Folkmord blev först 1948 ett rättsligt begrepp genom antagandet av FNs folkmordskonvention. Istället rubricerads det som skedde i förintelselägren som "utrotning som ett brott mot mänskligheten".
Jag är mycket tacksam för att Lennart Aspegren medverkar som lärare i Stockholms Universitets kurs internationell straffrätt där han bl.a. föresläser om sin tid som domare vid Rwandatribunalen.
Två nyheter: NCT och GCHQ
DN skriver att såväl chefen som den biträdande chefen för underrättelsetjänsternas samarbetsorgan Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) avgått. Det framgår att tidigare chefen Malena Rembe hade velat att NCT haft en gemensam databas istället för att vara beroende av att ha personal från de tre berörda myndigheterna (SÄPO, MUST och FRA) för att utföra en analys. Frågan är om denna databas skulle innehålla beydligt större mängder information än vad SÄPO får lagra eller om det bara handlar om att arbeta i samma system (som är fristående från SÄPO, MUST och FRA). Det senare har jag mindre problem med. Professor Wilhelm Agrell kommentar detta revirtänkande. Det påmminner om de revirstrider som kan ha förhindrat att 11/9-komplotten upptäcktes, se detta inlägg.
En annan nyhet var i The Guardian som berättar GCHQ (FRAS brittiska motsvarighet) ska samla information från Twitter och Facebook. Det talas i artikeln om att finna "meaningful patterns and relationships", dvs trafikanalys.
En annan nyhet var i The Guardian som berättar GCHQ (FRAS brittiska motsvarighet) ska samla information från Twitter och Facebook. Det talas i artikeln om att finna "meaningful patterns and relationships", dvs trafikanalys.
torsdag, november 01, 2012
A Comparative Analysis of Electronic Surveillance Laws in Europe and the USA
My article co-written with Elisabet Fura on electronic surveillance laws in Europe and the USA has been published as a contribution to the book Josep Casadevall, Egbert Myjer, Michael O’Boyle (editors), “Freedom of Expression – Essays in honour of Nicolas Bratza – President of the European Court of Human Rights”, Wolf Legal Publishers, Oisterwijk, 2012. You can read the article here.