tag:blogger.com,1999:blog-15084482.post8500517464115119012..comments2024-02-12T11:08:20.509+01:00Comments on Mark Klamberg: FRA:s sekretessreglerMark Klamberghttp://www.blogger.com/profile/11882410684961184112noreply@blogger.comBlogger1125tag:blogger.com,1999:blog-15084482.post-63743548638578508572008-09-05T13:15:00.000+02:002008-09-05T13:15:00.000+02:00Jag reagerar på hänvisningen i brevsvaret till 5 k...Jag reagerar på hänvisningen i brevsvaret till 5 kap. 1 § sekretesslagen av samma anledning som jag invänder mot hänvisningen i signalspaningslagen till 27 kap. 22 § rättegångsbalken. Nu är förstås en tjänstemans svar på en fråga från allmänheten inte av lika stor betydelse som en av riksdagen antagen lag, så det går att förklara svaret som en ovidkommande tankemiss hos tjänstemannen, men jag vill ändå utveckla vad jag menar.<BR/><BR/><A HREF="http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19800100.htm#K5P1" REL="nofollow">5 kap. 1 § sekretesslagen</A> är en lång paragraf indelad i fem textstycken. Den ändrades senast våren 2006 (en huvudsakligen språklig ändring av Kronofogdemyndighetens benämning), alltså <EM>före</EM> riksdagens behandling av prop. 2006/07:63 <EM>En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet</EM>.<BR/><BR/>Det första stycket handlar om sekretess i brottsutredningar och viss liknande rättsvårdande verksamhet. Det andra stycket handlar om polisens, Säkerhetspolisens och Skatteverkets underrättelseverksamhet samt om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Det tredje stycket handlar om annan myndighets medverkan i brottsbekämpande verksamhet. Fjärde och femte stycken anger endast begränsningar av nyss nämnda sekretessbestämmelser.<BR/><BR/>5 kap. 1 § sekretesslagen handlar således enbart om brottsbekämpande verksamhet, alltså verksamhet som inte skall bedrivas inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten, vilken brevsvaret från FRA sägs handla om. Även om FRA utanför denna ram biträder såväl Säkerhetspolisen som Tullverket med signalspaning, så skall då <EM>dessa</EM> myndigheters regelverk för sina respektive verksamheter tillämpas.<BR/><BR/>Vilken myndighet skall i så fall pröva en begäran ställd till <EM>FRA</EM> om att få ta del av en handling som hänför sig till denna uppdragsverksamhet; FRA eller den myndighet som uppdraget utförs åt? Om FRA skall pröva denna begäran, kan FRA då hänvisa till 2 kap. 2 § (försvarssekretessen) och neka att lämna ut handlingen enbart av det skälet att den avslöjar vilka <EM>resurser</EM> FRA disponerar? Kan <EM>Skatteverket</EM> neka att lämna ut handlingen av enbart detta skäl, när det är FRA snarare än Skatteverkets egna "signalspanare" och underrättelseagenter som har tillhandahållit informationen i handlingen?<BR/><BR/>Sedan kan man fråga sig huruvida det är rimligt att hänvisa till skyddet för "rikets försvar" beträffande <EM>varje</EM> liten uppgift som inhämtats med hjälp av de resurser som FRA förfogar över. Visst, om man systematiskt begär ut <EM>alla</EM> sådana uppgifter och sammanställer dem, så kan man nog göra sig en ganska god uppfattning om FRA:s kapacitet och förmåga att inhämta information, men hur skall jag kunna se på exempelvis en utskrift av ett avlyssnat telefonsamtal huruvida avlyssningen har skett via FRA:s samverkanspunkter eller via en begäran från polisen direkt till teleoperatören? <EM>Om</EM> jag kan se det, till exempel för att det <EM>står</EM> i handlingen att avlyssningen har utförts av FRA, avslöjar det något om samverkanspunktens geografiska eller nättopologiska <EM>placering</EM> som ryska ambassaden inte bör få kännedom om?Anonymousnoreply@blogger.com