tisdag, juli 26, 2011

Kan Breivik dömas för brott mot mänskligheten?

NRK och SvD rapporterar att åklagaren överväger att väcka åtal mot Breivik för brott mot mänskligheten för vilket straffet kan uppgå till 30 års fängelse. Det är längre än det längsta fängelsestraff som verkar gälla för övriga brott i Norge, 21 år. Det kan förklara åklagarens intresse för denna brottsrubricering. Straffbestämmelsen om brott mot mänskligheten återfinns i § 102 straffeloven och är väldigt ny då den trädde ikraft den 7 mars 2008.

Romstadgan
Den norska lagstiftningen baseras på Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen vilket väckte åtminstone en fråga hos mig. Breiviks handlande uppfyller alla rekvisit (på engelska "elements", på vanlig svenska: villkor) för brott mot mänskligheten enligt Romstadgan med ett möjligt undantag. Brott mot mänskligheten ska vara ett systematiskt eller omfattande angrepp riktat mot civilbefolkningen. Brottet kan begås i fredstid och till skillnad från krigsförbrytelser finns det inget krav på att handlingen ska ske i samband med en väpnad konflikt. Enligt artikel 7(2)(a) i Romstadgan finns en bestämmelse som höjer ribban ytterligare för åklagare genom att angreppet ska följa av en stats eller organisations policy. Denna högre ribba var kontroversiell när Romstadgan antogs då. Frågan är om Breiviks handlande kan anses vara följd av en stats eller organisations policy. Frågan har uppkommit i ICC där domaren Hans-Peter Kaul tagit fasta på detta krav i två skiljaktiga meningar beträffande påstådda brott i Kenya. Kaul ansåg att domstolen ej hade jurisdiktion (behörighet) över de påstådda brotten då rekvisitet beträffande policy ej var uppfyllt.

Norsk lagstiftning saknar krav angående stats eller organisations policy
Nu ska Breiviks ansvar prövas mot norsk lagstiftning och inte Romstadgan. Den norska lagstiftningen innegåller ingen explicit rekvisit som kräver att angreppet ska följa av en stats eller organisations policy. Av de förarbeten som jag hittat finns det inget som tyder på att det finns i implicit form. Se nedanstående utdrag.

§ 16–3. Forbrytelse mot menneskeheten
Her foreslås det tatt inn en bestemmelse som svarer til art 7 i Roma-vedtektene, hvor 11 typer handlinger er karakterisert som forbrytelse mot menneskeheten. Handlingstypene inkluderer blant annet drap, utryddelse, voldtekt, deportasjon eller tvangsoverføring av befolkning, tortur, apartheidforbrytelsen og andre umenneskelige handlinger av liknende art som forårsaker store lidelser eller gjør alvorlig skade på legeme eller psykisk eller fysisk helbred. For å rammes av art 7 må handlingen være av kvalifisert art ved at den må være begått som ledd i et utbredt eller systematisk angrep mot en sivilbefolkning og med kunnskap om at handlingen passer inn i et slikt mønster. Med «utbredt» siktes det til at det kreves skade av et stort omfang, først og fremst et stort antall ofre. Med «systematisk» siktes det til et mønster eller en metodisk plan som er organisert og ikke tilfeldig. Kommisjonen foreslår at kravet om «kunnskap» erstattes av et alminnelig forsettskrav, jf avsnitt 7.5 foran.


Forut for vedtakelsen av Roma-vedtektene var kategorien «forbrytelse mot menneskeheten» regnet som en del av internasjonal sedvanerett, og var inntatt i jurisdiksjonen til de midlertidige domstolene for det tidligere Jugoslavia og Rwanda. Det vises til framstillingen i St prp nr 24 (1999–2000) s 29 og s 52–57.


Når det gjelder bestemmelsens forhold til utk § 16–1 om krigsforbrytelse og § 16–2 om folkemord, vises det til nevnte proposisjon s 29:


«Historisk springer denne kategorien forbrytelser ut fra en erkjennelse av at grusomheter mot sivile i en del tilfeller ikke fanges opp av begrepet ‘krigsforbrytelser’. Dette kan eksempelvis gjelde i en internasjonal væpnet konflikt der vedkommende sivile ikke er fiendens borgere, eller, mer generelt, kan det gjelde der grusomhetene begås mot ens egen befolkning. Det kan også gjelde der det overhodet ikke foreligger en væpnet konflikt, eller forbrytelsene begås før en slik konflikt bryter ut. Mens det er meget omfattende beviskrav som må oppfylles for å kunne konstatere folkemord, noe det begrensede antall saker og domfellelser siden Nürnberg-rettergangene vitner om, vil forbrytelser mot menneskeheten i en del tilfeller i praksis kunne være lettere å bevise.»

Om min slutsats stämmer så blir det lättare för åklagaren att väcka åtal beträffande brott mot mänskligheten. Även om åklagaren har en sådan möjlighet kan det med tanke på Breiviks vilja att omkullkasta demokratin i Norge ikväl vara mer lämpligt att åtala enligt rubriceringen terroristbrott.

Jag vill poängtera att det säkert finns norska jurister som har en bättre inblick i vilken diskussion som föregick antagandet av den nya lagstiftningen. Det är möjligt att de kan svara på varför kravet om angående stats eller organisations policy saknas i den norska straffeloven. Det mest troliga svaret är att den norska lagstiftaren ville ge straffbestämmelsen en så stor räckvidd som möjligt.

Jämförelse med svensk lagstiftning
I svensk strafflag saknas det en brottsbestämmelse om brott mot mänskligheten så om en motsvarande situation skulle uppkomma i Sverige skulle en åklagare sakna möjlighet att väcka åtal med rubriceringen brott mot mänskligheten. Det är olyckligt.

Uppdatering
Ovan väcker jag frågan om det är lämpligt att åtala Breivik för brott mot mänskligheten. Jag diskuterar även skillnaden mellan Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen och norsk lagstiftning. Fyra dagar senare rapportetat DN att två professorer i juridik uttrycker tvekan inför tanken att åtala Breivik för brott mot mänskligheten trots att det skulle ge högre straff än andra rubriceringar.

måndag, juli 25, 2011

Utøya In Memoriam

Saknar ord. Visa ditt stöd till Norge och AUF.

torsdag, juli 14, 2011

EU-kommissionen utesluter alternativ till masslagring

EU-kommissionens förslag till system för spårning av terroristfinansiering (EU terrorist finance tracking system - EU TFTS) innehåller tre möjliga alternativ. EU-kommissionen har dock avstått från att utreda ett fjärde alternativ som förmodligen bättre skulle värna vanliga privatpersoners banksekretess. Jag och andra har förespråkat ett system där terroristbekämpande myndigheter endast ska få begära ut begränsade mängder information kopplad till någon form av brottsmisstanke. Detta avfärdar kommissionen i inledningen av sitt förslag (sid 3).

The data is provided in bulk (on the basis of relevant data categories) rather than on an individual basis (in response to a request concerning one or more individuals), due to the fact that the provider of these data does not have the technical capacity to provide the data on an individualised basis. In addition, in order for the provider to release such data on an individualised basis, it would need to set up a dedicated search and analysis function, which is not required by its business processes, and would entail significant resource implications. Also, requesting data on an individualised basis would mean that the provider would in effect be made aware of which individuals are investigated in the context of terrorism investigations and their financial relationships. This could have an impact on the effectiveness of such investigations.
Jag finner inte kommissionen argumentation tillräckligt övertygande. Förslaget om ett framtida EU TFTS kommer ej att omfatta transaktioner som äger rum inom ett EU-land utan endast internationella transaktioner. Likväl kan myndigheter röja för företag som sysslar med nationella banktransaktioner vilken specifik transaktionsdata som ska lämnas ut. Det borde även fungera på EU-nivå gentemot organisationen SWIFT. Det är beklagligt att EU-kommissionen inte presenterar och utreder ett sådant fjärde alternativ.

EU-databas som lagrar vanliga privatpersoners bankdata

För snart ett år sedan nådde EU en kompromiss med USA om överföring och lagring av bankdata i bulk. Europaparlamentet gick med detta bl.a. med anledning av att EU-kommissionen avsåg att återkomma med ett förslag där EU ska bygga upp en egen databas som kommer att innehålla vanliga privatpersoners bankdata. Jag skrev om överenskommelsen den 26 juni 2010 och framförde då kritik. Jag anser att myndigheter ska begära avgränsade mängder data från banker istället för att i massiv skala lagra vanliga privatpersoners bankdata i en EU-databas.

Henrik Alexandersson
uppmärksammar att EU-kommissionen nu återkommit med det förslag som Europaparlamentet begärt. Det är mycket tveksamt om Europaparlamentets uppgörelse med EU-kommissionen för snart ett år sedan var ett framsteg för vanliga privatpersoners banksekretess vilket var vad vissa EU-parlamentariker då hävdade.

Jag är precis hemkommen från en tre veckors studieresa i USA och kan intyga att bland amerikanska beslutsfattare finns det tyvärr väldigt liten förståelse för intresset av att hävda vanliga européers banksekretess. New York Times rapporterar dock väldigt neutralt om ämnet.

Bloggar och media
Christian Engström och SVT

måndag, juni 27, 2011

ICC: Gaddafi är Libyens de facto statsöverhuvud

Idag utfärdade Internationella Brottmålsdomstolen (ICC) en arresteringsorder ,gentemot Muammar Gaddafi. Ove Bring har kommenterat det i bl.a. DN och Sveriges Radio. Jag delar hans uppfattning vad beträffar konsekvenserna av ICC:s beslut.

En intressant fråga som inte kommit upp under dagens medierapportering är Gaddafis eventuella immunitet. Statsöverhuvud är i normalfall immuna mot brottsutredningar och åtal. Romstadgan som utgör grunden för ICC:s regelverk medför ett undantag från denna huvudregel vilket gör att även statsöverhuvuden kan bli föremål för en arresteringsorder och åtal. Romstadgan är dock ett traktat och som sådant binder det bara stater som anslutit sig till stadgan, vilket Libyen inte har gjort. ICC kan likväl få behörighet över brott begånga i Libyen eftersom FNs säkerhetsråd hänskjutit situationen till domstolen. FNs säkerhetsråd har makten att fatta beslut som binder även motsträviga stater. Jag anser att det är ett tillräckligt starkt argument för att Gaddafi saknar immunitet. Det finns dock en avvikande röst genom professor William Schabas som argumenterar för motsatsen. Han har skrivit om saken i generella termer i The International Criminal Court: a commmentary on the Rome Statute, sid. 450-452.

Därför var jag väldigt intresserad av hur ICC skulle hantera frågan beträffande Gaddafi. Frågan kompliceras ytterligare av att Gaddafi inte anser sig vara statschef utan endast "ledare för revolutionen". Ett liknande dilemma uppkom beträffande Sudans president al-Bashir. Sudan har liksom Libyen inte anslutit sig till Romstadgan. I förundersökningskammarens beslut från den 4 mars 2009 står följande i paragraf 41:

the Chamber considers that the current position of Omar Al Bashir as Head of a state which is not a party to the Statute, has no effect on the Court's jurisdiction over the present case.
Jag har därför hitta liknande formuleringar i det nu aktuella beslutet beträffande Gaddafi. Jag hittade följande.
15. At the outset, in Hght of the Materials, the Chamber notes that Muammar Gaddafi stated in a speech he delivered in the Green Square in Tripoli on 25 February 2011 that:

"I'm among the people, among the masses, even though Mu'ammar al-Qadhafi isn't a president, king or head of state and he doesn't have any constitutional or administrative powers"

16. In the same vein, the Chamber also notes the "Decree on Revolutionary Legitimacy" which states that the "legitimacy of the Leader of the Revolution stems from him being the leader of this great revolution."

17. The Chamber, accordingly, notes that Muammar Gaddafi does not hold any official title. The Chamber is however satisfied that there are reasonable grounds to believe that despite the absence of any official title, Muammar Gaddafi has, since 1969, become the de facto head of the Libyan State; he is the internally and internationally recognised and undisputed leader of Libya and has since instituted a "one man rule" system.
ICC:s förundersökningskammare slår alltså fast att Gaddafi är Libyens de facto statsöverhuvud. Tyvärr duckar domstolen helt vad beträffar frågan om immunitet och utfärdar arresteringsordern beträffande Gaddafi som om immunitet vore en icke-fråga. Det är märkligt eftersom frågan är viktig och kommenteras i al-Bashirbeslutet. Frågan borde dock komma upp om och när Gaddafi grips och överlämnas till ICC. Jag ser även fram emot en diskussion om skillnaden i skyldigheter att samarbeta gentemot ICC mellan medlemsstater å ena sidan och icke anslutna stater å andra sidan. Förundersökningskammaren antyder en sådan skillnad på sidorna 41-42 i beslutet men jag saknar en mer utförlig diskussion.

onsdag, juni 22, 2011

Ett svensk cyberkommando?

Jag är för närvarande i USA på en studieresa arrangerad av USAs utrikesdepartement. Vi har i Washington besökt UD, Pentagon, diverse think-thanks, tidningar och igår Kansas National Guard. Idag reser vi vidare till Portland, Oregon och därefter New York. Tyvärr blev det inte Fort Meade, Maryland men det får bli en annan gång.

En av många aktuella frågor är cyberkrigföring och sedan 2009 finns United States Cyber Command (USCYBERCOM). Myndigheten leds av General Keith B. Alexander som även är chef för NSA, den amerikanska motsvarigheten till FRA. USCYBERCOM har bl.a. i uppdrag att utföra "full spectrum military cyberspace operations", dvs offensiva och defensiva operationer genom internet för att värna amerikanska intressen.

Finns det något liknande i Sverige?Det närmaste är förmodligen en enhet som på engelska har benämning CNO unit, Swedish Armed Forces. CNO står för computer network operations. Det finns inte mycket offentlig information om enheten, jag kan inte ens hitta den på Försvarsmaktens hemsida. Möjligtvis är det en del av psyopsförbandet vid Ledningsregementet i Enköping. Jag har dock fått tillgång till artikeln "Is the Swedish Territorial Defence Ordinance applicable on the fourth arena?" publicerad 2011 i samband med en konferens i Talinn arrangerad av NATO Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence (CCDCOE) . Artikeln är skriven av Victoria Ekstedt som på engelska har titeln "Legal adviser at the CNO Unit, Swedish Armed Forces". Via internet finns endast en sammanfattning av artikeln som kan läsas här.

Ekstedt utgår från Förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, mm. (IKFN-förordningen). Trots att Försvarsmakten har till uppgift att skydda svenskt territorium har myndigheten inte rätt enligt IKFN-förordningen att i fredstid värna det "digitala territoriet", en möjlig fjärde arena för Försvarsmakten efter landområden, sjörum och luftrum. Frågan är om vi ska ge Försvarsmakten denna uppgift i fredstid eller är det en fråga för andra statliga och/eller privata aktörer?

tisdag, juni 21, 2011

Hur kan Ben-Ali få 35 års fängelse efter en dags rättegång?

Igår dömdes Tunisiens ex-president Ben-Ali till 35 års fängelse. Rättegången tog sex timmar och skedde i den åtalades utevaro. Jag är i USA och blev uppringd av en journalist som undrade hur det var möjligt. Eftersom det var natt här i USA kunde jag inte ge ett utförligt svar, det kommer nedan istället.

Rättegångar i den tilltalades utevaro (på engelska: trial in absentia) är möjligt även i Sverige men endast om saken kan utredas tillfredsställande och det förväntade straffet vid fällande dom maximalt är 3 månaders fängelse (se 46 kap. 15 a § rättegångsbalken). Huvudregeln är alltså att rättegången ska genomföras i den tilltalades närvaro så att denne har möjlighet att försvara sig.

I Frankrike och ett antal andra länder som anammat den kontinentaleuropeiska straffrättsprocessen kan rättegångar i den tilltalades utevaro genomföras även beträffande komplicerade mål som mord och långa fängelsestraff kan utdömas. Utan närmare detaljkunskap om Tunisien så framstår det som landet genom att ha varit en fransk koloni anammat samma principer. För att säkerställa den tilltalades rätt att försvara sig finns det i ovan nämnda system ofta en möjlighet till en andra rättegång där den första domen rivs upp om den tilltalade senare infinner sig. Jag förutsätter att samma möjlighet skulle ges till Ben-Ali om han väljer att återvända till Tunisien och infinna sig för rättegång.

Personligen anser jag att det systemet med rättegångar i den tilltalades utevaro är olyckligt vad beträffar allvarliga brott och inget som bör anammas. Det handlar om mer än den åtalades rätt att försvara sig. Offren för Ben-Alis gärningar har fått ringa upprättelse då inga bevis prövats och deras historia har inte fått någon nämnvärd belysning. Det utdömda fängelsestraffet spelar mindre roll så länge Ben-Ali befinner sig på fri fot. Om han infångas kan rättegång genomföras mot honom vilket gör den nu genomförda rättegången onödig.

Avslutningsvis, rättegångar i den tilltalades utevaro är ej möjliga vid FN:s tribunaler för f.d. Jugoslavien och Rwanda samt Internationella Brottmålsdomstolen i Haag med hänvisning till samma argument som jag presenterat ovan.

Jag borde ha hänvisat journalisten till professor Christian Diesen som kunde ha gett ett mer kvalificerat svar. Diesens avhandling från 1993 har rubriken "Utevarohandläggning och bevisprövning i brottmål".

Uppdatering. Demokratiforskaren Michael Schulz kommenterar saken i Sveriges Radio, lyssna här.

onsdag, juni 08, 2011

Vill socialdemokraterna att Sverige ska delta i en militär intervention mot Syrien?

I DN talar Håkan Juholt om beredskap för nya svenska militära FN-insatser utomlands och "håller ... öppet för en militär insats i Syrien, om FN skulle enas om en sådan". Det skulle då ske i syfte att hindra regimens massaker av civila i enlighet med principen om "ansvar att skydda" (responsibility to protect - R2P). Jag har inte uppfattat att stater som USA, Storbritannien och Frankrike överväger en militär insats mot Syrien men Juholt kan mycket väl vara bättre informerad än vad jag är.

En militär insats mot Syrien i enlighet med R2P-principen kan mycket väl vara berättigad men om socialdemokraterna allvarligt överväger att driva fram en sådan där Sverige ska delta måste det finnas långsiktighet. Min kollega Pål Wrange skrev tidigare angående Libyeninsatsen om R2P-kriterierna för att man ska kunna ingripa med våld. Ett av dem är "reasonable prospects" – “the consequences of action not likely to be worse than the consequences of inaction”. Kopplat till det är skyldigheten att återuppbygga. Det innebär ett krav på långsiktighet. Mot bakgrund av hur socialdemokraterna hanterat Libyenfrågan hoppas jag att de är beredda att stå fast om de väljer att plädera för en militär insats mot Syrien. Det är ju teoretiskt möjligt att FNs säkerhetsråd tar ett sådant beslut och att Juholts förslag blir synat.

Min personliga reflektion är att Sverige periodvis valt att ha flera små internationella insatser för att symboliskt "placera" svenska flaggor på marken istället för att samla resurserna till färre, men större insatser. Nu verkar det som socialdemokraterna vill spä ut Sveriges insatser ytterligare. Krav på militära insatser enligt R2P-principen är allvarligt, bör hanteras med försiktighet och långsiktighet. Misslyckade R2P-insatser kan leda till att hela principen ifrågasätts vilket vore olyckligt. En militär insats mot Syrien är på moraliska grunder helt berättigat men jag ställer mig tveksam till att väst (läs: USA, Storbritannien och Frankrike och dess allierade) politiskt och ekonomiskt klarar av att agera militärt mot fyra länder i regionen (Irak, Afghanistan, Libyen och Syrien). Misstänksamheten mot väst är väldigt stor bland befolkningen. Juholt talar i DN även om svenska militära insatser i Sudan. Min uppfattning är att Sverige först ska ta ansvar för och fullfölja de insatser där vi redan deltar.

Media och bloggar
SR I Johan Ingerö I Mathis Sundin

onsdag, juni 01, 2011

Delta i diskussionen om Stockholms arkitektur!

Idag lanserar jag tillsammans med Daniel Forslund, Björn Ljung och Madeleine Sjöstedt i DN ett nytt initiativ för att skapa en öppen och lyssnande attityd när staden växer och bygger för framtiden.

Folkpartiet har nu inlett ett brett arbete kring programmet Arkitektur Stockholm där stockholmarna är välkomna att delta via en öppen samrådsprocess på webben. Våra första tankar kring samrådsförslaget finner du i DN-artikeln.

Åtalet mot Mladic har ändrats

Med anledning av gripandet av Mladic skrev jag i fredags (27 maj) på SvD Brännpunkt att åklagaren vid FNs krigsförbrytartribunal borde begränsa antalet åtalspunkter mot Mladic för att underlätta en skyndsam rättegång.

Idag (onsdagen den 1 juni) meddelar åklagaren att han ska korta ner åtalet från 15 till 11 punkter. BBC rapporterar "Steps are being taken to speed up the forthcoming trial of former Bosnian Serb military commander Ratko Mladic on genocide and war crimes charges". Sarajevo och Srebrenica finns kvar i åtalet. Det är rätt gjort.

Exam in international criminal law

Last week the students in our course "International Criminal Law" had their exam. The course is mostly for international exchange students at Stockholm University but also a couple of Swedish students have attended the course. I have now corrected and graded the exams. Below you may find the questions with model answers.

1. A series of peaceful protests began on 15 February 2011 which Gaddafi's security services attempted to repress. Within a week, this uprising had spread across the country and Gaddafi was struggling to retain control. Gaddafi responded with military force including bombs directed against civilians and other measures such as censorship and blocking of communications. The international community has taken several measures in order to stop Gaddafi.

a. UN Security Council Resolution 1973(2011) forms the legal basis for an military intervention in Libya, demanding “an immediate ceasefire” and authorizing the international community to establish a no-fly zone and to use all means necessary short of foreign occupation to protect civilians. A coalition of 17 states uphold the no-fly-zone and a naval blockade. The international coalition also target ground units belonging to the Libyan government in order to prevent attacks against civilians. During one of the missions a Danish fighter jet bombs a military barrack. The barrack is part of a base from where attacks are launched against civilians. Later it is discovered that the barrack housed more than one hundred child soldiers who are now dead. The children were forcibly recruited by Gaddafi who have used alcohol and narcotics to drug them in order to make them fight. Who can be held criminally responsible for the death of the children and for what crime? (4 p)

Answer: Libya and the international coalition is involved in an international armed conflict (1 p).

One could argue that the children are civilians and as a consequence the pilot of the Danish fighter jet has violated the principle of distinction which is a crime according to article 8(2)(b) of the Rome Statute. (1p) However, one may discuss whether the obligation to take necessary precautions requires that the international coalition knows who is in the barracks. The pilot did not know that it was children, thus the mens rea requirement is potentially lacking and it is probably not a war crime. (1 p). References to individual and/or superior responsibility in article 25 (1 p).

It is a war crime to conscript or enlist children under the age of fifteen years into the national armed forces or using them to participate actively in hostilities, article 8(2)(b)(xxvi). (1 p). It is also a war crime to utilize the presence of civilians to render certain points, areas or military force immune form military operations (1 p) This means that Gaddafi or other Libyan leaders may be held accountable. (Maximum is still 4 points)

Answers based on articles 57 and 77 AP I have also been accepted.

b. The ICC Prosecutor Luis Moreno-Ocampo has 16 May, 2011 requested the judges to issue arrest warrants against the Libyan leader Muammar Gaddafi, the de facto prime minister Saif Al Islam Gaddafi and the Head of the Intelligence Abdullah Al Sanousi from crimes against humanity committed in Libya since February 2011. The situation in Libya was referred to the Court by the UN Security Council. Present arguments against and in support of affording Gaddafi immunity, and which of these arguments are most convincing from your viewpoint. (4 points)

Answer:
In favour of immunity: Customary international law grants immunity to heads of state (0,5 p) Mentioning cases such as the ICJ arrest Warrant Case-Yerodia, (0,5 p) Libya is not a state party (0,5 p)

Against immunity: Article 27 Rome Statute (0,5 p), the Court’s jurisdiction and the arrest warrants are based on UNSC referral (1 p)

Discussion about the fact that Libya is not a state party (1 p)

The distinction between personal and functional immunities is only relevant for proceedings in domestic courts and not in the present example which relates to the ICC.

2. Assume that the ICC Prosecutor presents charges against the Head of the Intelligence Abdullah Al Sanousi for alleged rapes committed by troops under Al Sanousi’s command.

a. Al Sanousi questions whether any rapes have committed by his troops and if any such acts have been committed it was carried out without his knowledge. How would you as a Prosecutor formulate the charges in order to hold Al Sanousi responsible? (2 points)

Answer:
Discussion about superior responsibility, Rome Statute, article 28. There must be i) a superior-subordinate relationship ii) the superior knew or ought to know that crime was or was about to be committed and iii) he/she failed to prevent/punish the crimes. Apply the law to the facts (1 p)
(1 p)

b. During the trial a women testifies that she has been raped by members of the Libyan intelligence service. The defence counsel wants to introduce evidence showing that the women prior to the alleged crime has been promiscuous and have had sex with many men. This would show that the sexual act was based on consent and as such no crime can be proven. Would you as a judge admit (allow) the defence counsel to present such evidence? (2 points)

Answer:
Rule 71 of the ICC RPE provides that a Chamber shall not admit evidence of the prior or subsequent sexual conduct of a victim or witness (2 p)

3. On September 11, 2001 a series of coordinated suicide attacks by al-Qaeda struck the United States which involved the death of 3 000 persons. As the founder of al-Qaeda Osama Bin Laden has been the prime suspect and he allegedly admitted responsibility for the attack in 2004. Assume that the US. Special Operations Force which was used on 1 May, 2011 did not kill Osama Bin Laden in Pakistan, instead he was captured and brought to the U.S. for trial.

a. Is it possible under international law for an American court to exercise jurisdiction over Osama Bin Laden? If the answer is yes, list all relevant heads of jurisdiction that the American Court could rely upon. (3 p)

Answer:
Territorial principle, the crime was committed on U.S. territory (1 p)
Universal principle, if the act is considered to be an international crime. (1 p) Some states exercise universal jurisdiction over other crimes as well, including terrorism
Discussion whether other principle applies (for example protective principle and passive nationality principle), 1 p

b. Pakistan has initially expressed some discontent that the US. Special Operations Force violated its territory when they arrested Bin Laden. The defence counsel of Bin Laden argues that the case should be declared inadmissible because his client was brought illegally to the U.S. Does this mean that an American court under international law can not proceed with the case against Bin Laden? (2 p)

Answer:
The fact that the abduction may be in violation of international law does not prevent a court from proceeding with the case. This follows from the male captus bene detentus principle (1 p)
Reference to the Eichman case and/or Alvarez-Machain case (1 p)

c. Which international crime(s) may be relevant for the prosecution against Osama Bin Laden? (2 p)

Answer:
Murder as a crime against humanity. Discussion about the contextual elements, was it widespread or systematic? Was it part of a organisational plan or policy? (2 p)

Dagens råd - köp aldrig en HP/Compaq-dator

Jag beställde via telefon och betalade med mitt visa-kort för ett batteri från HP. De har inte skickat batteriet och kan inte hitta beställningen trots att pengarna dragits från mitt bankkonto. Kundtjänsten är enormt ovänlig, de blir sura över att jag inte har en skriftlig orderbekräftelse trots att jag aldrig fått en sådan. Nedan är ett utdrag från mitt bankkonto.




Vad göra nu? Skicka stämningsansökan till Stockholms tingsrätt känns lite "overkill".