Sydsvenskan: Regeringen förhalar ny lag

Sydsvenskan den 12 april 2007

Regeringen förhalar ny lag

Det finns en stor risk att Sverige blir en fristad för krigsförbrytare. Uppskattningsvis bor 1000 misstänkta krigsförbrytare i landet. Sverige bör stifta en ny lag och följa Danmarks exempel och samla poliser och åklagare till en central och förstärkt enhet, skriver Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms universitet.

Sverige kan inte skyffla över sitt ansvar på Internationella domstolen i Haag. Domstolen har begränsade resurser och är avsedd som en sista utväg i situationer där det ansvariga landet saknar vilja eller förmåga att utreda och bestraffa misstänkta brottslingar. Sverige skall inte förknippas med sådana länder genom att bli en fristad för krigsförbrytare.

I november 2002 föreslog den internationella straffrättsutredningen att en ny lag om internationella brott skulle ersätta den tidigare bestämmelsen om folkrättsbrott. Under tiden har den första rättegången gällande folkrättsbrott slutförts genom att Stockholms tingsrätt den 18 december 2006 dömde Jackie Arklöv till ansvar för brott begångna i före detta Jugoslavien. Rättegången komplicerades av att folkrättsbrott är otydligt definierat i svensk lag, vilket bör undvikas inför framtida liknande mål.

Vidare behövs det en mer samlad organisation för att misstänkta förbrytare skall lagföras. Idag tjänstgör en polisman, två utredare och en analytiker på Folkrätts- och krigsbrottskommissionen, i storstadsregionerna finns fyra särskilda utredare och ärendena fördelas mellan de tre internationella åklagarkamrarna. Detta kan jämföras med SICO, Special International Crimes Office, i Danmark, där utredningsresurserna är samlade genom att 18 poliser, administratörer och åklagare arbetar under samma tak. Nederländerna har en motsvarande enhet med 32 utredare. Representanter från åklagarmyndigheten, polisen och Migrationsverket har i rapporten Internationella förbrytare i Sverige föreslagit att det skall inrättas en central och förstärkt enhet vid Rikskriminalpolisen med ansvar för samordning och utredning av internationella brott. Inför att Rikspolisstyrelsen skall ta ställning till förslaget är det viktigt att regeringen markerar att lagföring av krigsförbrytare har prioritet.

Rikspolisstyrelsen uppskattar att 1000 misstänkta krigsförbrytare bor i Sverige. Med nuvarande lagstiftning och en splittrad organisation av polis och åklagare finns det risk att misstänkta förbrytare går fria. Samtidigt som regeringen uppmuntrar andra länder att ansluta sig till Internationella domstolens stadga och anpassa sin lagstiftning därefter, förefaller det som om förslaget om ny lagstiftning placerats i frysboxen på obestämd tid.Senast den 26 mars i år framgick det genom en interpellationsdebatt i riksdagen att justitieminister Beatrice Ask (m) och hennes departement prioriterat ned arbetet med att ta fram en ny lag om internationella brott. Kriminalkommissarien Pim Martinsson vid Rikspolisstyrelsen anser att Sverige uppvisar ett ”strutssyndrom” och att ”det finns stor risk att vi är på väg att bli... en fristad för krigsförbrytare”. En sådan utveckling vore oacceptabel – Sverige får aldrig bli en fristad för krigsförbrytare.Sverige skulle också med större tyngd kunna kräva att andra länder skall lagföra misstänkta förbrytare genom att anpassa sin lagstiftning och samla resurserna. Är det regeringens avsikt att genomdriva de nödvändiga förändringarna?

MARK KLAMBERG