Många är upprörda över att jobb och bostad ställs som krav för anhöriginvandring. Vänsterpartiets flyktingpolitiske talesperson Kalle Larsson skriver i ett pressmeddelande: "Detta en av de mest allvarliga inskränkningar av flyktingars mänskliga rättigheter som skett på många år."
Jag vet inte om Kalle Larsson läst regeringens direktiv för utredningen. Där kan vi läsa:
"Sökande som är anhöriga till flyktingar och till vissa kategorier skyddsbehövande i övrigt samt till barn ska dock inte omfattas [av försörjningskravet]."
Jag tycker likväl förslaget är dåligt. Min prognos är att rätten för de mest skyddsbehövande, dvs de som har status som flyktingar, att förenas med sin familj förblir oförändrad. Bland de som kan komma drabbas är utlänningar som ej fått flyktingstatus men likväl fått stanna på grund av "synnerligen ömmande omständigheter". Enligt regeringen kan det handla om att utlänningen får stanna för att han eller hon har en livshotande fysisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder. Detta är en mer avgränsad grupp än de som före 31 mars 2006 omfattades av begreppet "humanitära skäl". Jag förstår inte poängen med att denna relativt begränsade grupp som fått tillstånd att stanna i Sverige ska skiljas från sin familj. Hur gynnar det arbetslinjen?
Jag har inga problem med att arbetskraftsinvandrare måste ha bostad och jobb för att få hit sina släktningar, men regeringen kunde ju börja med att tillåta arbetskraftsinvandring...
I media: SvD, DN, Aftonbladet och Expressen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar