Rysslands premiärminister Vladimir Putin hävdade under lördagskvällen att ett folkmord begås i Sydossetien och enligt DN under söndagsmorgonen kom från ryskt håll krav på en internationell tribunal för att utreda vilka som bär ansvar för alla döda civila i Sydossetien.
Särskilt det senare väckte mitt intresse och jag undrar om Ryssland verkligen skulle stödja en oberoende, rättslig prövning av eventuella brott inför en internationell tribunal. Fakta är följande.
Georgien har ratificerat Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Att domstolen har jurisdiktion över eventuella brott som georgiska styrkor begår är uppenbart. Men, låt oss anta att det görs gällande att även ryska styrkor gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller folkmord. Enligt artikel 12(a) i Romstadgan framgår det tydligt att ICC kan utöva jurisdiktion över ryska medborgare även om Ryssland inte ratificerat stadgan eftersom gärningarna äger rum på georgiskt territorium. Detta kan ske på åklagarens initiativ och förundersökningskammarens godkännande utan att någon stat eller säkerhetsrådet godkänt det i förväg (artikel 13(c) i Romstadgan). Därutöver finns det ytterligare två sätt aktivera domstolen beträffande konflikten mellan Georgien och Ryssland. En stadegpart, t.ex. Sverige, kan hänskjuta situationen till domstolen (artikel 13(a) i Romstadgan). Det kan även FN:s säkerhetsråd göra (artikel 13(b) i Romstadgan). I detta hänseende menar jag rättsläget är helt klart.
En relaterad fråga som jag funderat över är om eventuellt brottsansvar även kan riktas mot den ryska statsledningen. Artikel 12(a) i Romstadgan talar om att gärningen måste äga rum på en stadgeparts territorium för att domstolen ska kunna utöva jurisdiktion. En fråga är om gärningen - den ryska statsledningens agerande - äger rum i Ryssland eller i Georgien. Här kan man resonera i termer av den objektiva och subjektiva territorialprincipen. Båda är erkända och etablerade i folkrätten. Den objektiva territorialprincipen anger att även om en person befinner sig utanför det relevanta territoriet så äger gärningen rum där brottet fullbordas, alltså platsen för skadan, dvs Georgien. Detta skulle leda till jurisdiktion för ICC även beträffande den ryska statsledningen, även om denna befinner sig utanför Georgiens territorium. Möjligtvis behöver man inte gå denna omväg, utan det räcker med att konstatera att den ryska statsledningen gett order (artikel 25(3)(b) i Romstadgan) eller att den brustit i kontroll över sina styrkor (artikel 28 i Romstadgan).
Som bekant har premiärministrar (Vladimir Putin) och statschefer (Dmitrij Medvedev, Micheil Saakasjvili) ingen immunitet inför ICC (Fallet Yerodia, Kongo v. Belgium, paragraf 61, artikel 27 i Romstadgan). Det skulle medföra att alla ICC:s stadgeparter, 108 länder, har en skyldighet att gripa personer för vilka en arresteringsorder utfärdats. Har den ryska statsledningen funderat på detta när de vill att saken ska prövas inför en internationell tribunal? Man ska se upp så att det man önskar inte inträffar.
Märk väl att domstolen endast har jurisdiktion över krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord, inte aggressionsbrottet (artikel 5 i Romstadgan). Därför kan ICC inte pröva vem som är ansvarig för att kriget startat.
Jag är medveten om att det finns realpolitiska faktorer som kan påverka ICC-åklagarens agerande. Att inleda en förundersökning mot medlemmar av den ryska statsledningen kanske "inte skulle tjäna rättvisans intresse" (artikel 53 (1)(c) i Romstadgan), ett utryck som kan anses omfatta realpolitiska faktorer. Alldeles oavsett, Rysslands krav på en internationell tribunal är politisk dynamit.
I media och bloggar
DN1, DN2, SvD, Aftonbladet, Expressen, Alla Dessa Dagar1, Alla Dessa Dagar2
Uppdatering
Nu skriver SvD mer om Rysslands krav på en internationell tribunal:
Premiärminister Vladimir Putin sade i lördags i Vladikavkaz i Nordossetien att 34 000 personer har flytt från Sydossetien till Ryssland. En del av dem har återvänt och nu beräknas 22 000 vara kvar på rysk mark. Han hävdade att ett "folkmord" håller på att begås i Sydossetien. Även Abchaziens ledare Sergej Bagapsj använde ordet folkmord om georgiernas framfart i Sydossetien, som bröt sig ut ur Georgien på 90-talet. Han klargjorde att han inte kan tänka sig samtal med Tbilisi-regimen.
- Ingen dialog är möjlig med nuvarande georgisk ledning. De är statsförbrytare som måste ställas inför rätta för de brott som de begår i Sydossetien och för folkmordet på det ossetiska folket.
Ryske ombudsmannen för mänskliga rättigheter, Vladimir Lukin, efterlyste en internationell tribunal för Sydossetien.
Jag anser att Georgien och omvärlden ska vara positivt inställda till Rysslands krav förutsatt att den internationella tribunalen är oberoende, att medborgare från alla stridande parter, inklusive ryssar kan ställas inför rätta samt att tribunalen kan utreda brott i hela Georgien, inte bara brott i utbrytarrepubliken Sydossetien. Än lämpligare vore om saken prövades vid ICC, då villkoren för utövande av domstolens jurisidiktion redan är uppfyllda.
Om Ryssland vill ha en rättslig prövning av vilken part som är angripare så är ICJ (Internationella Domstolen i Haag, ej att förväxla med ICC) den lämpliga instansen. Det krävs att Ryssland och Georgien accepterar ICJ:s jurisidiktion. Ryssland verkar ju intresserade av en rättslig prövning, eller?
Fler länkar
DN1, DN2, SvD, Lennart Nilsson, Opinio Juris
Jag läste precis folkrättskursen på Sthlms juristprogram. Du och en till skrev tentan. Och det här var en av tentafrågorna. Vad får dig att tycka att det är ok att inte komma på en ny fråga? Antar att det var betydligt bekvämare att ta en som du redan publicerat, inklusive svar, på i din blogg? Jag, och många med mig, är en aning upprörd. Jag hoppas verkligen att du skärper dig eller att någon annan skriver tentan, som för övrigt var alldeles för enformig.
SvaraRaderaHej Arg Student,
SvaraRaderaPå min blogg skriver jag om aktuella folkrättsliga frågor. På samma sätt kommenterar vi som forskar inom folkrätt aktuella frågor i traditionell media. Ibland blir det till och med debattartiklar.
På våra tentor ska vi ha frågor om aktuella folkrättsliga frågor.
Georgien var den mest intressanta händelsen under hösten 2008. Därför ser jag inget konstigt med att jag kommenterat händelsen på min blogg och att samma händelse, problematik utgör underlag för en fråga på er tenta.
Alternativet är att vi som är på universitet slutar delta i den allmänna debatten alternativt att ni studenter får frågor på tentan som inte har med verkligheten att göra.
Jag antar, utifrån hur ditt svar är formulerat, att du inte tycker att ditt handlande är det minsta klandervärt. Det tycker jag är synd. Det gör också mitt svar nedan överflödigt, då du inte tycks bry dig, men här kommer det i alla fall.
SvaraRaderaVisst är frågan om Georgien intressant. Jag har dock svårt att tänka mig att den saknar andra intressanta aspekter, som kunnat utgöra underlag för tentafrågan, än den du valt att diskutera här. I egenskap av doktorand och lektor i folkrätt torde det inte vara särskilt svårt för dig att hitta en ny "spin" på frågeställningen.
Din slutsats om "alternativ" känns en aning krystad och effektsökande. (Tilläggas bör att vi ganska ofta får frågor som "inte har med verkligheten att göra". De kallas för hypotetiska frågor. De visar även att det inte är svårt att bygga en hypotetisk fråga på relevanta, verkliga, händelser. Utifall att man, t ex, kommenterat en viss händelse i detalj på sin blogg.)
Jag har ingenting emot dig personligen men jag hoppas innerligt att du på något plan får på pälsen för det här.
Hej Argare student,
SvaraRaderaDu vill att jag skulle belyst en annan aspekt av Georgienkrisen.
Om du studerar övriga inlägg på denna blogg så kommer du se att jag inte bara tagit upp frågan om individuellt straffansvar utan även andra aspekter av Georgienkrisen, t.ex. internationell våldsanvändning, juridisk tvistlösning vid ICJ och rätten till självbestämmande. Om jag på tentan hade tagit upp dessa frågor istället så antar jag att jag hade fått skäll av er även för detta.
Visst kan man ha hypotetiska frågor. Vi examinatorer har blivit instruerade att undvika hypotetiska frågor och istället ha frågor om verkliga exempel. Vi kommer säkert diskutera om detta är lämpligt för kommande tentor.
Jag hänger inte så mycket upp mig på vilken speifik fråga du valde. Att jag inte vill gnabbas om vilken aspekt av Georgiensitationen som skulle varit "ledig" beror på att det drar fokus från min ursprungliga undran, nämligen om du inte tycker att det var lite "klumpigt" att skriva en tentafråga som du i praktiken publicerat ett svarsalternativ till. Så tycks dock inte vara fallet, vilket känns beklagligt. Vi får väl inse att våra åsikter går isär på den punkten och lämna det därhän.
SvaraRaderaLycka till med doktoreringen! (Faktiskt inte ironiskt menat ;) )