Hur etablissemanget kör över de principfasta
Är du redo för att förstå politik och varför riksdagen mot bättre vetande röstade igenom FRA-lagen? Läs då denna text. Vill du behålla din oskuld så bör du sluta läsa nu och behålla dina ögon stängda.
Erfarenheter från kongresser i LUF
Under min tid i ett politiskt ungdomsförbund (Liberala Ungdomsförbundet) hände det att man på kongresser kände sig lurad. En medlem, en röst! Taggad till tusen har man mobiliserat vänner för att köra över ledningen, ungdomsförbundets etablissemang. Även om man till en början hade en majoritet med sig, slutade det nästan alltid med förlust. Det kunde ibland hända att man övergav sitt ursprungsförslag som ursprungligen hade en majoritet för att rösta på ett kompromissförslag, där det senare vinner. Efteråt kände man sig lurad när man inser att det egna förslaget kunde gått igenom och kompromissförslaget egentligen endast var marginellt bättre än motståndarsidans ursprungliga förslag. Det finns en teknik som etablissemanget i förtroendevalda församlingar (t.ex. en kongress) använder för att lyckas med detta, det heter "slå in en kil". Kilen är ett kompromissförslag som upplevs vara en stor förändring men som i verkligheten bara är kosmetika.
Riksdagen
Riksdagen har vissa likheter med hur kongressen fungerar hos ett politiskt ungdomsförbund. Detta vet etablissemanget (regeringen) eftersom de flesta politiker har en bakgrund i ungdomsförbund. Därför är de väldigt duktiga på denna teknik. Problemet är att tekniken är odemokratisk eftersom vissa riksdagsmän känner sig lurade när de förstått vad de röstat ja till.
Rond 1 - den 18 juni 2008
När etablissemanget i en politisk organisation (t.ex. riksdagen) känner att de håller på att förlora en viktig fråga, t.ex. om FRA, använder man "kilen". Om vi tittar på de borgerliga riksdagsgrupperna gällde det att skilja de bestämda nej-sägarna från de som enbart är skeptiska. De bestämda nejsägarna säger nej till att all trafik ska överföras till FRA. Skeptikerna känner intuitivt att signalspaning i kabel är fel, men de har inte riktigt för sig själva kommit fram till varför. Skeptikerna kan vara lika ideologiska som de bestämda nej-sägarna, men de handskas i detta fall med en för dem ny och främmande fråga, de går på känsla. Det gäller då för etablissemanget att lugna skeptikerna genom att de upplever att regeringen verkligen ändrat i sitt ursprungliga förslag. Om detta sker under pressade förhållanden och "regeringsdugligheten" står på spel så blir skeptikerna för en kort stund ja-sägare. Det gäller då för etablissemanget att slå till snabbt så att skeptikerna inte hinner fråga experter, diskutera med de bestämda nej-sägarna eller tänka efter på egen hand. Därför ska man ha en återremiss som endast varar tre timmar. På detta sätt antar riksdagen FRA-lagen. Ett fåtal skeptiker har genuint bytt åsikt, men många av skeptikerna känner sig lurade eftersom upplevelsen av en verklig förändring var falsk när de närmare studerar det antagna och verkliga kompromissförslaget som bara är kosmetika. Det är så det fungerar.
På regeringskansliet finns det förutom ministrarna 200 politiska tjänstemän. Deras viktigaste uppgift är att regeringen ska hålla ihop och få igenom sina förslag i riksdagen. Många är 25-35 år, har en bakgrund i ett politiskt ungdomsförbund, ofta i kombination med arbete på en PR-byrå. De vet från tiden i sitt politiska ungdomsförbund hur man ska vinna en omröstning och göra en politisk spinn. Om de inte själva har denna kunskap, så har partiledarna denna kunskap. De har samma bakgrund och kan spelet.
Rond 2
Vad ska lurade skeptiker göra? De ska erkänna att de blivit lurade för sig själva, se frågans allvar och göra bättring genom att rösta rätt nästa gång vilket är att FRA-lagen rivs upp. Vi som tittar på och påverkas av beslutet ska berömma dessa modiga människor som lyssnar på sakargument och vågar erkänna att de gjort fel. Regeringen kommer fortsätta att slå in kilar genom att ständigt kasta in nya förslag, gärna genom ombud som inte är medvetna om vad som händer, t.ex. centerpartiska FRA-kritiker.
Hur ska vi förhindra att kilen blir effektiv? Det gäller för skeptikerna att fråga experter, diskutera med de bestämda nej-sägarna, tänka efter på egen hand och vägra ta ställning till plötsligt framkastade förslag, så att de till slut själva blir bestämda nej-sägare. Det är det enda sättet om vi vill återerövra demokratin och förnuftet i denna debatt.
Media och bloggar
DN, Nyteknik, HAX, Pär Ström, Enligt Min Humla, Kulturbloggen, MinaModerataKarameller, Jonas Morian, stoppaFRAlagen.nu, opassande, Jens O.1, Jens O.2, Farmorgun
Jag är ibland glad över att jag inte har varit en del av det politiska etablissimanget.
SvaraRaderaDet har gett mig en förmåga att inte bara tänka kritiskt utan att tänka efter före.
Detta grumlas naturligtvis ibland av naturliga orsaker, jag är trots allt bara människa och alla människor begår misstag.
Ett av de svåraste sakerna som finns är att erkänna att man gjort fel, detta är vad jag tror många FRArespråkare spelar på just nu mot skeptikerna, alla har vi en inbyggd motvilja till att erkänna öppet att vi har haft fel.
En del av skeptikerna har naturligtvis också kännt på den enorma känslostorm som uppstod i direkt anslutning till omröstningen och kanske därigenom tagit en mer hårdnackad inställning mot att ändra sitt beslut.
Men samtidigt tror jag att en svalare reaktion inte hade fått effekt alls.
Men efter 2,5 månaders hård debatt tycker iaf jag att man med mer än önskvärd klarhet ser vilken sida som har fakta och argument på sin sida.
Det spelar ingen roll hur mycket påstått "integritetsskyddande" åtgärder och tillägg som klistras på den här lagen.
Det finns bara ett alternativ, det är att riva upp den.
Niklas Starow - Svart Måndag.
Ps, jag har fått uppfattningen att tillägg är lika lätta att klistra på som att ta bort igen, om det stämmer, vad är det egentligen som säger att alla dessa tillägg får vara kvar mer än något år efter att lagen träder i kraft och debatten tystnat.
Nu tror jag inte debatten tystnar avsevärt, vi har EU-valet 2009 och Riksdagsval 2010, något säger mig att FRA-frågan och andra liknande lagar kommer att dyka upp som valfrågor.
Nu förstår jag inte riktigt. Erik Ullenhag, som bekant fp:s partisekreterare, gick den 18 juni ut med ett pressmeddelande där han sa att ändringsförslagen kom från FP och att de var väldigt bra.
SvaraRaderaDu och partisekreteraren verkar ha olika uppfattning om vad som hänt...
Den anonyme som postar här är lustig eftersom han tror att hans påpekanden om Ullenhag ska rubba förtroendet för Mark på något sätt. Snacka om tondövhet. Mark har ju varit tydlig med att det finns motsättningar i fp i denna fråga. För oss utomstående är det tämligen ointressant om Ullenhag eller centerpartisterna var först om förslaget, och det end viktiga för oss är att Mark ger ett starkt stöd till de folkpartister som är mot FRA-lagen så att de vågar rösta med oppositionen och riva upp lagen. Sen får centerpartister och Ullenhagrösta som de behagar.
SvaraRaderaAnonym,
SvaraRaderaFörslagen kom från flera olika riksdagspartier, främst fp och c. Medan fp:s riksdagsgrupp satt i möte stod Federley och Tolgfors i riksdagen och presenterade sin överenskommelse (ungefär kl. 18.00). Folkpartiets möte fortsatte till kl. 22.00 och riksdagsgruppen kunde inte enas. Camilla Lindberg och Birgitta Ohlsson ställde inte upp på överenskommelsen, Camilla genom ett nej. Birgitta Ohlsson genom ett avstående och ett pressmeddelande som anger följande.
Pressmeddelande från folkpartiet liberalerna i riksdagen 08-06-18
Birgitta Ohlsson (fp):
Därför lade jag ned min röst om FRA
- Efter en respektfull och konstruktiv debatt i folkpartiets riksdagsgrupp nådde vi i går klara förbättringar för integritetsskyddet i den kommande FRA-lagen. För liberaler är självklart FRA-frågan svår. Sveriges säkerhet ska vägas mot integritet. Förslagen som jag tillsammans med folkpartistiska riksdagskolleger framförde om en domstolsliknande nämnd, integritetsombud och att regeringen har skyldighet att ta integritetshänsyn vid fattande av inriktningsbeslut vann starkt gehör. Vår gruppledning, mina riksdagskolleger och partiledare Jan Björklund visade stor lyhördhet inför oss kritiker och våra argument.
Det säger Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (fp), med anledning av onsdagens votering i riksdagen om FRA-lagstiftningen.
- Jag är emellertid djupt skeptisk till omfattande informationsövervakning utan att det föreligger brottsmisstanke. Med utgångspunkt i mina liberala värderingar, mitt eget samvete och med respekt för mina väljare kommer jag inte aktivt att kunna stödja regeringens förslag. Därför lade jag ned min röst, säger Birgitta Ohlsson.
Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (fp)
0709-68 71 06
Jenny Sonesson, presskontakt
0708-54 90 87
http://fpostermalm.se/2008/06/18/darfor-lade-jag-ned-min-rost-om-fra/
Ett annat klassiskt trixande är att manövrera propositionsordningen när det är dags för omröstning. Partiombudsmän t.ex brukar vara mästerliga på detta. Demokratiskt? Ja, såtillvida att det är s.a.s lagligt men moraliskt är det mycket tveksamt.
SvaraRaderaTack för bra inlägg! Alltid lika upplysande och skarpt.
SvaraRaderaDet kallas för 'divide and conquer'. Du behöver inte ta med alla - bara man gör små ändringar som räcka för några av de skeptiska (som ändå är under press från partiet för att stödja deras linje).
SvaraRaderaI kommande runden det är att särskilja de som vill riva upp lagen från de som vill hitta en trevlig kompromiss. Man ser det redan.....
Mark!
SvaraRaderaNär jag fått smälta det här inlägget ett tag och funderat över det så är det några bestående intryck kvar.
För det första, LUF verkar inte vara någon trevlig organisation. För det andra, partipolitiken i riksdagen verkar inte vara någon trevlig platform.
Jag är övertygad om att problemen finns inom övriga politiska ungdomsförbund med dubbelspel, pakter och splittringsförsök så jag känner inte sämre för LUF än något annat förbund. Tro inte det.
Men för det tredje, när vi tillsammans stoppat FRA-lagen och fått den uppriven då kvarstår problemet med fulspelet i politiken. Hur tar vi itu med det problemet, som demokratiskt sett faktiskt är lika stort som någonsin övervakningslagarna?
Hur förändrar vi politiken och kulturen i ungdomsförbunden? Hur förändrar vi riksdagsarbetet till att handla mindre om blockpolitik, regeringsduglighet, prestige, dolda agendor, bristande medborgarinblandning/-dialog och gud vet vad mer som kommit fram eller beskyllts förekomma i FRA-debatten?
Har du några förslag på den fronten så ser jag gärna att du lyfter fram dem efter FRA-debaclet är över.
Ditt demokratiexperiment var föredömligt, din dialog med bloggen likaså. Och även din öppenhet med fulspelet som pågår bakom kulisserna.
Det vore en missad chans att inte ta tillvara den energi som uppenbarligen finns bland medborgarna (inte minst ungdomarna) och vända den till att ta i tu med de uppenbara problem som finns inom politiken.
Fundera på det!
Rikard,
SvaraRaderaEtt första steg kan ju vara att en återremiss alltid måste ta minst en vecka.
Rikard,
SvaraRaderaJag möter fler och fler som engagerat sig i frågan. Förändringen av systemet är tydligt. Tyvärr har regeringen tappat makrkontakten. Jag tror det beror på att regeringens hemsida saknar adress som leder till ministrarnas privata e-maillåda. Sekreterarna sorterar bort kunniga människors mail.
Folkpartisten Birgitta Nilsson var skärpt på debatt i TV1 klockan 10
SvaraRaderaMark, som alltid en skarp och avslöjande text. Instämmer i att regeringen tappat mark(!)kontakten! Det blir allt svårare att nå en "höjdare", även om man tidigare t.o.m. i någon mån känner dem. Sekreterarna missförstår sin uppgift, eller så gömmer sig höjdarna.
SvaraRaderaRikard! Just detta som du skriver om har jag också funderat över, vad som kommer efter FRA-debatten, bl a i mitt öppna brev till fp´s partisekr Erik Ullenhag (länk: http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/08/ppet-brev-till-fps-partisekreterare.html ). "Märkligt" nog har mig veterligt ännu ingen tidning publicerat det ens i kraftigt nedskuren version...
FRA-debatten har ju blottlagt flera brister i vår demokrati. Frågan är hur vi ska restaurera den? Och om partierna vill det!
Jag tror detta är en korrekt analys. Problemet är bara att de "lurade" också måste ha en viss grad av självinsikt för att kunna inse sitt snedsteg. Tyvärr verkar denna nödvändiga självinsikt saknas hos just dessa. Istället blir det massa efterrationaliseringar.
SvaraRaderaHej Mark, en senpåkommen randanmärkning. Precis samma taktik.
SvaraRadera