måndag, oktober 20, 2008

Ännu en övervakningslag som ska antas den 22 oktober 2008

Börge Nilsson vid tidningen Journalisten skriver om ett lagförslag om "åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott" som ska antas den 22 oktober 2008 av riksdagen, som många verkar ha missat, inklusive undertecknad. Vad jag förstår handlar det bl.a. om hemlig kamerövervakning.

Länkarna hos Journalisten verkar inte fungera så här kan du finna regeringens proposition 2007/08:163.

1. Jämförelsen med FRA-lagen
Börge Nilsson skriver att "Den andra likheten med FRA-lagen är att det inte finns något som helst resonemang om meddelarfrihet och källskydd."

Det finns brister i FRA-lagen vad avser meddelarfrihet och källskydd men det finns faktiskt bestämmelser som rör just detta i FRA-lagen, se 7 § lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Detta skydd kan vara otillräckligt då det endast verka omfatta FRAs avlyssning, inte övervakning och kartläggning.

2. Problemen med övervakningslagen som ska antas den 22 oktober
Med detta sagt vill jag inte förringa de problem som Börge Nilsson pekar på. När det gäller lagförslaget om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott så verkar det röra både teleavlyssning av vissa brott (t.ex. olovlig kårverksamhet eller brott mot medborgerlig frihet) och hemlig kameraövervakning.

Även om det inte är explicit är angivet menar jag att lagförslaget om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott begränsas av meddelarfriheten och källskyddet som anges i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det grundar jag på det faktum att en sådan hänvisning även saknas i 27 kap. rättegångsbalken som reglerar tvångsmedlena teleavlyssning och teleövervakning.

Jag hade dock gärna sett ett resonemang om detta i förarbetana.

3. Bristande helhetssyn
Det verkar saknas en helhetssyn. Professorerna vid juridiska institutionen vid Stockholms Universitet har gjort sitt jobb när de tillsammans med andra organisationer agerat remissinstanser. På sidan 58 i proposition 2007/08:163 kan vi läsa följande.

Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Sveriges advo-katsamfund och Svenska Journalistförbundet har gjort en annan bedömning. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har menat att det saknas en helhetssyn och samordning när det gäller förslag om tvångsmedelsanvändning. Nämnden har också efterlyst en mera allmän diskussion om integritetsfrågorna och rättssäkerheten i förhållande till riskerna och effektiviteten. Advokatsamfundet har ifrågasatt behovet av 1952 års tvångsmedelslag. Enligt Journalistförbundet saknar promemorian en ändamålsenlig bedömning av ändamålsenligheten, behovet och proportionaliteten av 1952 års tvångsmedelslag.
I juridiska fakultetsnämnden hittar vi bland annat professor Cecilia Magnusson Sjöberg som jag haft hjälpt av i FRA-debatten och min handledare professor Said Mahmoudi. Tack för att ni har varit mer vakna än oss andra.

Uppdatering. Jag hade tidigare en hänvisning till 27 kap. 22 § rättegångsbalken, men det har jag tagit bort då frågeställningen gällde källskydd och meddelandefrihet. Jag blev under kvällen uppringd av en journalist från P1 och hon ställde frågan om denna lag är lika allvarlig som FRA-lagen. Mitt svar var nej. Man kan samtidigt säga nej till FRA-lagen men ja till denna lag. Samtidigt känns det märkligt att FRA-lagen ska användas som standard för vad som är oacceptabelt. Lagförslaget om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott bygger på liknande principer som rättegångsbalken, dvs krav på brottsmisstanke och domstolsbeslut, före meddelandet överförs till staten. Eventuella brister i denna lag är av delvis annan karaktär än den kritik som jag och andra riktat mot FRA-lagen. Min kritik mot denna lag består i

i) att några av brotten är otydligt definierade vilket kan öppna för missbruk,

ii) under vissa förutsättningar kan åklagare besluta om teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning på egen hand för att anmäla det i efterhand till domstol. Jag skulle hellre se att allt måste godkännas i förväg av domstol, om det finns behov av brådskande beslut så får man införa en jourdomstol vars domare är tillgängliga dygnet runt, och

iii) jag ansluter mig till följande uttalande av lagrådet (prop. 2007/08:163, sidan 117).
Det är svårt att få en samlad bild av lagstiftningen på området och omfattningen av de intrång i grundlagsskyddet som en enskild sammantaget kan drabbas av genom olika tvångsåtgärder.
Media och bloggar (uppdaterad)
DN, Sveriges Radio, Expressen, Opassande, Intensifier, Piratjanne

8 kommentarer:

  1. Detta aktualserar ju också Birgitta Ohlssons motion om Integritetskonsekvensutredningar före lagar antas.
    Se denna länk:
    http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/10/kolla-vad-det-betyder-fr-integriteten.html

    SvaraRadera
  2. Anonym9:54 em

    Det finns en referens till Ds 2007:2 på sidan 57 i SOU 2007:76, Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning:

    Det utrikespolitiska läget ansågs år 1952 påkalla utvidgade möjligheter till bl.a. telefonavlyssning vid vissa brott mot rikets yttre och inre säkerhet. Efter mönster från 1939 och 1940 års lagar tillkom en ny provisorisk lag, lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (benämnd 1952 års tvångsmedelslag). Lagen har förlängts och gäller enligt det senaste beslutet till utgången av år 2007 (se dock prop. 2007/08:9 och Ds 2007:2).

    Finns det nåt skit här med datalagringsdirektivet? Hörde just att det har fipplats med trafikdatalagring i 2002/58/EC i telekompaketet. Man blir ju fan helt tokig!

    SvaraRadera
  3. Erik,
    Den passage du citerar är endast bakgrund. Jag uppfattar inte att det finns ett samband mellan trafikdatalagrinsgdirektivet och detta lagförslag.

    SvaraRadera
  4. Anonym1:25 fm

    Okej, här är substansen i ryktet. Det är ändringsförslag 181 till Harbour-rapporten i Telekompaketet. Det ändrar tydligen villkoren för hur man får behandla personuppgifter i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation.

    Så här säger en analys: I read it to legalise "voluntary" blanket data retention practices as is currently practised in the US. The amendment would make the entire regulation of traffic data in Article 6 of the directive meaningless. It is not restricted to times when an actual network error occurs but would allow a general collection of traffic data on the grounds of them being useful for "security purposes". It does not set a time limit, either.

    Så här lyder ändringsförslaget:

    Ändring 181

    I artikel 6 ska följande punkt läggas till:

    "6a. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser än artikel 7 i direktiv 95/46/EG och artikel 5 i detta direktiv får trafikuppgifter behandlas om den dataregisteransvarige har ett legitimt intresse att genomföra tekniska åtgärder för att säkerställa den nät- och informationssäkerhet som definieras i artikel 4 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet 1 , med avseende på en offentlig elektronisk kommunikationstjänst, ett offentligt eller privat elektroniskt kommunikationsnät, en tjänst inom informationssamhället eller tillhörande terminalutrustning och elektronisk kommunikationsutrustning, utom då sådana intressen åsidosätts av intressena för den registrerades grundläggande rättigheter och friheter. Denna behandling måste begränsas till vad som är absolut nödvändigt för denna säkerhetsverksamhet;
    _________
    1 EUT L 77, 13.3.2004, s. 1."

    SvaraRadera
  5. Livet erbjuder i valfrihetens namn hårda val och mjuka val. När det gäller hårda val så finns där ingen möjlighet till kompromiss. Kompromiss är däremot möjlig vid mjuka val. Huruvida trafikdata skall få insamlas eller ej är ett hårt val.

    Jag kommer i fortsättningen att kalla det potentiella terrorvapen som kommer att riktas mot befolkningarna runtom på denna jord för mjukvarantrafikdatabasvapnet.

    Ett trovärdigt ledarskap måste också kunna stå för de hårda valen och inte försöka dölja dessa bakom meningslösa kompromisser.

    Tillåta insamling av trafikdata eller förbud mot insamling av trafikdata är, som sagt, ett hårt val. Det är, det är relevant att använda ordet nu, ett historiskt vägval som nu måste göras.

    SvaraRadera
  6. Anonym10:42 fm

    Referensen till artikel 4(c) förordning 460/2004 lyder:

    (c) nät- och informationssäkerhet: förmågan hos ett nät eller ett informationssystem att tåla, vid en viss tillförlitlighetsnivå, olyckshändelser, olagliga handlingar eller illvilligt uppträdande som äventyrar tillgängligheten, autenticiteten, integriteten och konfidentialiteten hos lagrade eller överförda data och besläktade tjänster som tillhandahålls av eller är tillgängliga via dessa nät och system.

    Om man hårddrar det står det sammantaget i 181 att:

    Personuppgifter får behandlas om Telia har intressen av att säkerställa förmågan hos ett nät att tåla olagliga handlingar utom då sådana intressen åsidosätts av intressena för medborgarens grundläggande rättigheter.

    Om man utför olagliga handlingar så har man rätt svårt att hävda sina grundläggande rättigheter, eller hur?

    Att 166:an behövs är ett understatement.

    SvaraRadera
  7. Hur ska riksdagens ledamöter få tid att granska makten?

    http://lars-ericksblogg.blogspot.com/2008/10/tid-fr-demokratisk-renhllning.html

    SvaraRadera
  8. Anonym6:14 em

    det är inte bara Sverige det handlar om utan om införandet av "the new world order". Men Sverige är som vanligt försökskanin eftersom vi är dumma nog att alltid vilja sta modell för resten av världen.
    Det är som grodan som ligger i en kastrull där vattnet sakta värms upp. Han kommer att stanna i kastrullen tills han dör. Lyssna pa The Alex Jones show eller ladda ner den som Podcast www.infowars.com sa vet ni vad som gäller.

    SvaraRadera