I grunden tycker jag det är bra att EU-systemet tar sig tid för att diskutera detta förslag, jag har inte sett att det finns ett akut intresse av att skynda igenom förslaget om det kvarstår viktiga principiella frågor. Om det finns utrymme för att ytterligare värna internets öppna karaktär och användares rättigheter så bör det göras. Jag har kommenterat förslaget och händelseutvecklingen i Dagens Juridik att kommentera förslaget och händelseutvecklingen. Nedan är min fullständiga kommentar.
Telekompaketet är bra då huvudsyftet är att uppnå ökad konkurrens och harmonisering inom EU på området elektronisk kommunikation. Det handlar bl.a. om bättre tillgång till radiofrekvenser. Det innehåller också nya konsumenträttigheter och rättigheter för enskilda, t.ex. rätt att byta teleoperatör på en arbetsdag, rätt till transparenta och jämförbara prisuppgifter, möjlighet att ringa gratisnummer från annat land och ett effektivare gemensamt europeiskt 112-larmnummer. Olika aktörer har försökt föra in formuleringar som skulle underlätta begränsningar av innehåll och tjänster på Internet. Samtidigt diskuteras på nationell nivå i Frankrike förslag om att skapa en myndighet, HADOPI, som skulle stänga av Internetanvändare utan föregående domstolsprövning. Detta har till en motreaktion som har gjort att den allmänna debatten om Telekompaketet handlar om något helt annat än det ursprungliga förslaget. Europaparlamentet har inte bara förkastat flertalet av de förslag som skulle begränsa innehåll och tjänster på Internet, utan vill även få in ökat skydd i förhållande till det ursprungliga förslaget. Det handlar om krav på ökat skydd för Internetanvändare och en blockering av det franska förslaget om HADOPI. EUs regeringar har inte velat gå så långt. Mot denna bakgrund Europaparlamentet har förkastat ett kompromissförslag som i sig varken påbjuder eller förbjuder HADOPI eller en uppdelning av Internet i vad vissa fruktar skulle bli ett Kabel-TV nät. Dagens beslut att förkasta kompromissförslaget kommer inte påverka svenska Internetanvändare, utan det har möjligtvis en inverkan på den franska nationella debatten om HADOPI. På längre sikt kan ett EU-beslut om avstängning av interanvändare och blockering av visst innehåll eller tjänster naturligtvis påverka Sverige.Avslutningsvis, i detta sammanhang måste Erik Josefsson (v) uppmärksammas eftersom han tidigt satt fokus på Telekompaketet.
Media och bloggar
SvD1, SvD2, DN, Olle Schmidt (fp) hemsida och blogg, Per pladdrar, Madeleine Sjöstedt, Niklas Frykman, HAX, Politikerbloggen, Annie Johansson, Magnus Andersson, Isobels text och verkstad
Nätneutraliteten går väl förlorad - 166:an föll ju. I och med det kommer stora medborgargrupper att ställas utanför tillgång till nätet i alla fall.
SvaraRaderaÖkad konkurrens fungerar ju bara om man inför regleringar som dämpar tendenser till mono- och oligopolisering - den utvecklingen är ju legio på avreglerade s k "fria marknader" - det ser man ju inte minst inom infrastruktur som el osv.
Det blir helt enkelt dyrare för konsumenterna - dyrare än vad det skulle ha blivit om man behållit kommunala eller statliga 'monopol' då de har ett ansvar som samhällstjänster att inte priserna får vara så höga.
Du har rätt att det inte införs någon garanti för nätnutralitet. Vad jag förstår antogs kompromissen från ministerrådet i denna del och därmed Harbourbetänkandet i sin helhet. Samtidigt skriver DN att förmodligen blir även Harbourbetänkandet föremål för förlikning. Om detta innebär en försämring eller förbättring i förhållande till dagens läge tycker jag är svårt att avgöra. Kommentera gärna.
SvaraRaderaHarbours bookshops, som han marknadsförde på webben igår kväll, är minst lika förfärlig som fransmännens Hadopi-modell. Internet känner inga gränser och därför kan inte våra demokratiska fri- och rättigheter vara något som respektive land kan omvandla till begränsad access och skyldighet att underkasta sig övervakning/filtrering för olika lagars efterlevnad (eventuellt med speciella program installerade i våra datorer) reglerade i civilrättsliga avtal, där huvudregeln är att "ingångna avtal skall hållas och kan inte ensidigt ändras av endera part". 27 nationella nät är inget internet. Det är kulturkrocken mellan de, som lever delar av sin dag på nätet, och de, som tror att internet enbart är en lina för e-handel samt krocken mellan att vara medborgare och reduceras till kund som krånglar till saken.
SvaraRaderaIPR-lobby har försökt tvinga nätoperatörerna att ta ansvar för Content som passerar i deras nät sedan 90-talet.
SvaraRaderaPå 90-talet var lobbyn en hårsmån från att få igenom EU-regler som skulle ha gjort tillfälliga cachekopior i operatörernas nät till upphovskränkningar.
Mer om detta i min senaste bloggpost:
IPR-lobbyn upprepar strategin från 90-talet med telekompaketet
En fundering om nätneutralitet: om man bara får bort de olyckliga skrivningarna om "lagligt innehåll" (även begreppet är ju absurt eftersom innehåll nästan aldrig i sig är lagligt/olagligt, utan det beror på hur och mellan vilka det sprids) och får igenom andemeningen i 138:an, skulle man då inte kunna anta något slags nätneutralitetsdirektiv senare?
SvaraRaderaDet känns som om nätneutralitet är ganska svårt att formulera så att det träffar rätt, så finns det inte en risk om man försöker pressa igenom det utan bra underlag. Å andra sidan är det kanske svårare att få igenom som fristående förslag.