Peter Sunde som är en av fyra svarande är besviken då beslutet fattats utan att han fått handlingar, eller möjlighet att skriftligen yttra sig. Han upplever att tingsrätten lovat honom detta.
Tingsrätten skriver följande i ett meddelande till Peter Sunde den 29 juli 2009.
Med anledning av din ingivna skrift kan följande sägas. Du har ännu inte av tingsrätten förelagts att yttra dig över inkommen stämningsansökan. Du kommer att få handlingarna skickade till dig och beredas tillfälle att skriftligen yttra dig.I det interimistiska beslutet från den 21 augusti 2009 skriver tingsrätten följande.
Tingsrätten har ... utfärdat stämning i målet. Svaromål har inkommit från Black Internet AB ... medan övriga svaranden inte delgetts stämningen.Interimistiska beslut kan fattas utan att alla parter har hörts. Läs 53 b § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av den ensamrätt som upphovsrätten medför, får domstolen meddela vitesförbud för tiden intill dess att målet slutligt har avgjorts eller annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.Tingsrätten använder på sidorna 9-10 samma formuleringar som i den ovan citerade lagtexten. Jag tolkar därför tingsrättens meddelande till Peter Sunde som ett besked om att han kommer att få yttra sig före frågan slutligen avgörs, men inte nödvändigtvis före ett interimistiskt beslut.
Om det visar sig att det intermistiska beslutet orsakar en ekonomisk förslust så kan Emi Music Sweden m.fl. tvingas betala för de skador som uppkommer. Läs fjärde stycket i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.Jag förutsätter att sådan ersättning endast aktualiseras om det visar sig att det interimistiska beslutet var felaktigt. På sidan 13 i tingsrättens beslut framgår att Emi Music Sweden m.fl. ställt säkerhet.
Vad ska man tycka om detta? Som jag skrivit ovan kan man fatta interimistiska beslut utan att parterna hörts. Det är dock märkligt att tingsrätten skriver att Neij, Warg och Sunde "inte har kunnat delges" när i vart fall Sunde hört av sig till tingsrätten tre veckor före beslutet fattades. Jag vet inte om man ska hänga upp sig på denna fråga, det finns andra viktiga principfrågor i målen. Min kollega Daniel Westman har väckt frågan om avstängning från internet är en proportionell åtgärd vilket är en berättigad, men dock annan fråga än om tingsrätten får fatta beslut utan att alla parter hörts.
Det är en sak att tingsrätten bortsåg från innehållet i Peter Sundes inlaga (som domstolen rimligen är tvingad att införa i akten), det är en helt annan sak att man mörkade inlagan (sid 3 i domen). Jag undrar om nämndemännen var medvetna om att Peter Sunde hade givit in en partsinlaga?
SvaraRaderaI mina ögon ser det ut som man ligger långt utanför lagstiftarens intentioner (i detta fall torde det vara uppenbart att faran i dröjsmål är irrelevant och bara använts som en förevändning för att slippa svaromål innan det intermistiska beslutet), men jag misstänker ändå att man faktiskt även ligger utanför lagens råmärken.
Inga nämndemän deltar i tvistemål. Rätten bestod bara av rådmannen Carolina Hindmarsh.
SvaraRaderaVid huvudförhandling kan målet avgöras antingen med en eller tre lagfarna domare (fullmaktsanställd domare vilket förutsätter att man är juristubildad samt genomgått notarietjänstgöring).
Detta var inte huvudförhandling utan "beslut under rättegång". Då räcker det med en lagfaren domare.
Rättelse, det finns ett specialfall. Nämdemän deltar i familjemål som är tvistemål.
SvaraRaderaDet är kanske intressant att jämföra med vad Daniel Westman skrev med anledning av Rehnforsutredningen:
SvaraRadera"Ett föreläggande inom immaterialrätten innebär normalt ett förbud mot att fortsätta med ett intrångsgörande utnyttjande av vissa utpekade skyddade prestationer. Det aktuella förslaget innebär emellertid att tredje man kan föreläggas att avbryta eller begränsa en generell kommunikationstjänst på ett sätt som inte alls är kopplat till fortsatt förfogande över just de skyddade prestationerna som utgör själva grunden för föreläggandet. Genom att kopplingen mellan den intrångsgörande handlingen och sanktionen är så vag får den föreslagna regleringen karaktären av straff eller särskild rättsverkan med anledning av brott. Ett grundkrav skulle därmed vara att normala rättsäkerhetsgarantier t.ex. när det gäller krav på bevisningen och när det gäller processuella rättigheter tillämpas, något som inte är fallet enligt förslaget".
Det är tydligt från dina citat ovan att tingsrätten inte med nödvändighet behöver höra alla parter innan den fattar beslut, men kan den välja ut parter på måfå? Borde den åtminstone inte försöka få kontakt med Sunde så att han åtminstone kan försöka inkomma med ett svar under den tiden tingsrätten ändå väntar på Black Internet? Det hela verkar litet godtyckligt.
Om målet är dispositivt, hur stort ansvar tycker du att man ändå kan ålägga tingsrätten att inse att en ISP inte kan blockera enskilda filer med mindre än att helt stänga av anslutningen (något som aldrig påtalades av Black Internet)? Var går gränsen mellan uppenbara fakta och sådant som måste påtalas?
Det är flera med mig som har undrat över det faktum att tingsrätten förbjuder Black Internet att överföra vissa verk till allmänheten genom att förse TPB med internetuppkoppling - detta trots att ingen sådan överföring varken har skett eller kommer att ske (det rör sig ju bara om torrent- och tracker-trafik - inte verk). Bloggaren Juristens Funderingar menar att ett förbud att utföra huvudhandlingen implicerar ett förbud mot medhjälp. För mig som juridiskt oskolad framstår det resonemanget som märkligt (se gärna diskussionen i kommentarerna där) - i synnerhet när kopplingen mellan de två är så svag som i det här fallet. Vad är din bedömning?
Tor,
SvaraRaderaDu skriver:
"Om målet är dispositivt, hur stort ansvar tycker du att man ändå kan ålägga tingsrätten att inse att en ISP inte kan blockera enskilda filer med mindre än att helt stänga av anslutningen (något som aldrig påtalades av Black Internet)? Var går gränsen mellan uppenbara fakta och sådant som måste påtalas?"
Jag uppfattar inte att tingsrättens förbud innebär att Black Internet ska "blockera enskilda filer" utan deras beslut anger att Black Internet ska upphöra erbjuda TPB uppkoppling mot internet. De har nog insett denna aspekt av problemet. De hade alltså inte hjälpt om någon påpekat för tingsrätten att Black Internet saknar möjlighet att blockera enskilda filer.
Måste tyvärr fokusera på andra saker nu.
"Jag uppfattar inte att tingsrättens förbud innebär att Black Internet ska 'blockera enskilda filer' utan deras beslut anger att Black Internet ska upphöra erbjuda TPB uppkoppling mot internet."
SvaraRaderaTingsrätten säger att Black Internet förbjuds att göra A (tillgängliggöra verk) genom att göra B (tillhandahålla internetuppkoppling till TPB). Jag tolkar inte det som att de förbjuds att göra B. Jag tolkar det som att Black Internet förbjuds att göra A och att B är en precisering av det sätt de förbjuds göra A på.
Tolkar du det annorlunda?
Tor,
SvaraRaderaVi läser det på samma sätt.
Tingsrätten bestämmer att Black Internet ska stänga av TPBs internetuppkoppling (B) så att musikalbum, filmverk och teveserier inte tillgängliggörs för allmänheten (A). Det är tydligt vad besluter avser, dess syfte och konsekvens.
Mark,
SvaraRaderaSåsom jag har uppfattat ärendet har tingsrätten inte fattat något beslut om vitesföreläggande avseende Sunde m.fl. eftersom dessa inte kunnat delges. Tingsrätten tycks således inte ha utnyttjat den möjlighet som du beskriver utan endast fattat beslut avseende Black Internet. Kan detta vara korrekt uppfattat eller är det något som har gått mig förbi (detta vore mycket möjligt)?
Fast förbudet är inte formulerat i passiv form - "verk tillgängliggörs för allmänheten" - utan i aktiv form - Black Internet får inte "tillgängliggöra" verken. Är inte det i sådana fall en märklig formulering?
SvaraRaderaHär är en liknelse för att illustrera vad jag finner problematiskt: en knivförsäljare förbjuds att dräpa människor genom att sälja knivar (trots att det som kommit på tal rör sig om att försäljaren på sin höjd underlättar för vissa personer som använder knivarna på ett olagligt sätt).
SvaraRaderaMartin,
SvaraRaderaTingsrätten har på kärandens begäran tagit det interimistiska beslutet. Vitet hanteras i det slutliga beslutet.
Jag håller väl förvisso med.
SvaraRaderaProblemet som jag ser det är att tingsrätten dels hellre fäller än friar när olika lagar krockar med varann i praktiken, och dels inte ens resonerat om den juridiska problematiken som tordes ha varit uppenbar överhuvudtaget, istället har dom helt enkelt struntat i den delen.
Det ska f-n till något mycket allvarligare innan man straffar den som äger vägarna till torget. Man straffar inte heller alla torgförsäljare bara för att en påståss ha gjort något olagligt.
Borde inte tingsrätten i alla fall ta i beaktande av alla andra lagar som BI har att följa? Så som tingsrätten resonerar, hur juridiskt korrekt det än må vara utifrån det underlag dom använt, så kan väl inte en domstol begära att dom ska för att slippa vite i praktiken begå brott mot andra lagar? Vilket dom ju skulle göra om dom gjorde exakt det som tingsrätten beordrat dom att göra: aktivt avlyssna allas kommunikation för att kunna potentiellt censurera någon enstakas kommunikation.
//ST
@ST
SvaraRaderaOm du läser vad Mark skriver så ser du att han inte håller med om att tingsrätten beordrade filtrering av vissa verk, så du behöver nog börja i den änden. Hur han kommer till den slutsatsen förstår jag dock inte. Se min liknelse ovan som visar hur absurt tingsrättens beslut framstår.
Det är inte min mening att gå på här i något slags rätthaveristisk eller språkfascitisk anda - jag är bara genuint nyfiken på hur man kan tolka beslutet så olika. Jag kan omöjligt se hur förbud mot att utföra ett huvudbrott rent logiskt implicerar förbud mot att utföra alla typer av handlingar som skulle kunna utgöra medhjälp. Det skulle i sådana fall vara om det finns någon juridisk praxis som säger det, men implikationen kan inte härledas med språkbrukskännedom och logik allena. Om det nu skulle finnas en sådan praxis i juridiken, så framstår det nästan som ärekränkning att som i exemplet ovan att antyda att knivförsäljaren gör sig skyldig till dråp. Men å andra sidan kanske det bara gäller om man inte är insatt i juridiska språkbruket.
Om det är så att tingsrätten verkligen har tagit ett aktivt beslut att blockera hela The Pirate Bay, borde de i sådana fall inte gjort något slags proportionalitetsbedömning eftersom verken som är aktuella i det här målet endast utgör är en marginell andel av alla filer som länkas från TPB?
@Mark: Du har förvisso rätt i att tingsrätten har möjlighet att fatta vissa interimistiska beslut utan att parterna hörs. Men jag anser inte att detta är relevant i det nu aktuella målet. På sidan 3 i tingsrättens belut kan man nämligen läsa att skivbolagens yrkande om omedelbart interimistiskt förbud avslogs den 25 maj och att hovrätten inte meddelade prövningstillstånd. Tingsrätten har därefter utfärdat stämning och borde rätten sålunda ha avvaktat att svaromål inkom innan en ny prövning i förbudsfrågan meddelades.
SvaraRaderaJag kan inte heller förstå att du tolkar tingsrättens beslut som ett förbud för BI att tillhandahålla uppkoppling mot internet. Av beslutet framgår tydligt om att förbudet begränsas till specifikt angivna verk som upptagits i bilagorna 1--3 till beslutet.
Sedan är må det vara så att det enda sättet för BI att efterkomma tingsrättens beslut var att helt klippa tråden. Men denna invändning hade ju inte åberopats av BI och kunde det därför inte heller beaktas av tingsrätten då det rör sig om ett dispositivt mål.
Gör du en annan tolkning än jag så lyssnar jag gärna.
Juristen,
SvaraRaderaKan inte skriva det tydligare än första stycket av inlägget samt kommentarerna 5:17 em, 5:55 em (Tor) och 6:28 em.
Läs även sidan 13 så är det uppenbart att beslutet avser att TPBs interuppkoppling via Black Internet ska upphöra, det är inget om filtrering av vissa verk och att Black Internet i övrigt ska förse TPB med interuppkoppling.
Tor,
SvaraRaderaPå sidan 13 tredje stycket gör tingsrätten en proportionalitetsbedömning. Den väger dock bara rättighetsinnehavarnas intresse mot Black Internet. Vet inte om tingsrätten här beaktar att Black Internet kan bli ersättningsskyldiga mot TPB för att de klipper linan. Det är möjligt att de gör det.
Mark, jag förstår inte hur du kan läsa min kommentar 5:55 som att vi ser det på samma sätt. Det som du säger är att BI måste stänga av all internetaccess till TPB så att vissa verk inte tillgängliggörs. Det som tingsrätten säger är att BI inte får tillgängliggöra vissa verk - närmare bestämt på det sätt som skulle ske om dessa verk överfördes via den internetuppkoppling som de tillhandahåller TPB.
SvaraRaderaJämför med liknelsen med knivförsäljaren: Tingsrätten säger att försäljaren inte får mörda någon genom att sälja knivar. Du verkar tolka det som att försäljaren måste upphöra med sin knivförsäljningsverksamhet. Jag tolkar det just som att han inte får mörda någon, och i det fall även medhjälp skulle inkluderas i detta förbud (vilket jag överlämnar åt er jurister att säga om det förbudet implicit följer) bör han ändå kunna fortsätta sälja knivar om han bara har ett sätt att välja ut sådana köpare som man med säkerhet kan säga inte kommer att använda knivarna till olagligheter.
Visserligen står det på sida 13 att "Omständigheterna är sådana att det skäligen kan befaras att Black Internet genom att fortsätta tillhandahålla Internetuppkoppling förringar värdet av kärandenas rättigheter", men jag är inte säker på att detta "genom" är fullständigt. Eftersom syftet med meningen är att avfärda Black Internets märkligt svaga argument att de inte är ensam nätaccessleverantör skulle jag tro att tillhandahållandet av verken, så som det uttrycks i beslutet, implicit avses även här.
Vad gäller proportionalitetsbedömningen så har den gjorts bara i relation till Black Internet. Detta trots att Black Internet angav att "En betydande del av The Pirate Bays verksamhet avser vidare verksamhet som inte omfattas av den meddelade brottmålsdomen". Jag saknar helt proportionalitetsbedömning i förhållande till The Pirate Bay och dess användare. Kan tingsrätten avstå från en sådan proportionalitetsbedömning bara för att de övriga inte delgetts stämningen?
Mark; Även om du inte vill fortsätta diskussionen måste jag tillägga följande.
SvaraRaderaSidan 13 utgör en redovisning av skälen för tingsrättens beslut. Av själva slutet framgår dock tydligt att det endast är specifikt angivna verk som skall filtreras. Det är slutet och inte skälen som kan verkställas samt läggas till grund för ett senare eventuellt vitesbeslut. Tingsrätten har sålunda inte beordrat en total avstängning av BI. Men, som sagt, i realiteten fanns nog ingen annan möjlighet att efterkomma beslutet.
Ok,
SvaraRaderaDå har vi olika uppfattning om vad tingsrätten har beslutat.
När det gäller den proportionalitetsbedömning som tingsrätten gjort på sidan 13 är det möjligt att tingsrätten vägt in att Black Internet kan bli ersättningsskyldiga mot TPB. Det vet jag inte om de har gjort. Om någon överklagar så får vi svar på den frågan.
Jag har inget mer att tillföra.
Hej Mark,
SvaraRaderaSynd att du inte verkar ha tid/intresse att fortsätta diskussionen. Jag tänkte bara säga att jag verkligen uppskattar alla infallsvinklar från er som kan den juridiska biten. Sedan uttryckte jag mig nog litet onödigt hårt ovan. Jag vill egentligen inte påstå att du har fel, bara att jag inte riktigt kan förstå hur du kan ha rätt eller hur du resonerar. Detta under förutsättning att det är tingsrättens beslut och inte deras skäl (som jag medger ligger närmare din tolkning) som dikterar vad vitesförbudet innebär.
Hur som helst, tack för ditt inlägg, dina kommentarer och att du tog dig tid.
Tor,
SvaraRaderaDu uttrycker dig aldrig för hårt!
Men vänta nu.. Är det inte en sak som alla tycks glömma bort här, de ålägger BI att spärra vadå för något?
SvaraRaderaVad är det som kommuniceras mellan användare och TPB, jo torrentfiler och sökinformation. Denna information i sig är inte olaglig. Huvudbrottet i fråga begås ju mellan hypotetiska användare och detta informationsutbyte påverkas inte av att BI stänger ned information från TPB.
-Magnus
Tor och juristen,
SvaraRaderaBlev uppmärksammad av en bekant på en passage i tingsrättens skäl som verkar motsäga vad tingsrätten beslutat.
"Med utgångspunkt i den bedömning som här gjorts ska ett förbud emellertid inte omfata mer än de musikalbum där tingsrätten funnit at sannolika skäl för intrång föreligger", sidan 11.
Kan alltså vara värt att få klarhet i frågan. Jag är alltid öppen för argument.
"Blev uppmärksammad av en bekant på en passage i tingsrättens skäl som verkar motsäga vad tingsrätten beslutat."
SvaraRaderaEller din tolkning av beslutet :P
"Kan alltså vara värt att få klarhet i frågan. Jag är alltid öppen för argument."
Japp, jag också. Jag är inte så mycket för blind auktoritetstro, men jag vill gärna lyssna på vad auktoriteter (som jag betraktar dig och Juristen som i dessa frågor) har att säga och utifrån det göra min egen bedömning. När det gäller TPB-affären så finns det så många som nöjer sig med att bara raljera, men jag tycker det är intressant att läsa vad de har att skriva som kan bidra med kunskap och nya infallsvinklar.
Vår Juristen verkar nu ha hjälpt Sunde med ett yttrande, så det ska bli intressant att se om han använder sig av det och hur historien utvecklar sig.
Oavsett vad man tycker om TPB, tycker jag att det känns oerhört problematiskt att en tjänsts internetleverantör i andra ledet åläggs att i praktiken blockera hela tjänsten utan att ansvariga ges möjlighet att yttra sig och utan någon riktig proportionalitetsbedömning.
Med utgångspunkt i den bedömning som här gjorts ska ett förbud emellertid inte omfata mer än de musikalbum där tingsrätten funnit at sannolika skäl för intrång föreligger
SvaraRaderaHär bör man ha i åtanke det Magnus påpekade ovan, de där sannolika intrången begås ju inte av TPB, det är något som sker P2P helt utanför både TPB och BI kontroll.
--William T.
Jag vill bara säga att Tors kommentarer kunde varit mina egna. Trots att jag vill förstå, är läskunnig och någorlunda intelligent, begriper jag inte logiken i tingsrättens resonemang alls. Eventuella förklaringar till Tor är alltså välkommet även för många andra.
SvaraRaderaLitet uppföljning - tingsrätten skriver i ett mejlsvar:
SvaraRadera“Peter Sunde är inte delgiven stämning i de två målen och därför har något beslut inte fattats gällande honom. Vi har skickat handlingarna till honom på adress i Limhamn och fått dem i retur med en anteckning att han vägrat ta emot dem och sedan har handlingar skickats till den adress han lämnat till oss men handlingarna har ändå kommit i retur pga att han inte hämtat ut försändelsen. Nu görs ett nytt försök att delge honom med hjälp av tyska myndigheter.”
Det framstår alltså som att det är Peter Sunde som har gjort någon miss.
Tor: Var har du fått tag på det uttalandet?
SvaraRaderamorr: jag mejlade själv och frågade och fick svar av rådman Caroline Hindmarsh. Förresten har Sunde nu svarat att han var bortrest och att tingsrätten väntade en vecka från att de hade skickat honom handlingarna (som senare gick i retur) tills att de fattade beslutet. Jag vet inte vad som är normalt i dessa sammanhang, men det låter som en ganska kort frist tycker jag.
SvaraRaderaAv Sundes artikel att döma så bekräftar det helt min bild av att man ALDRIG ska kvittera ut en försändelse med mottagningsbevis utan vittnen med som direkt kan dra kopior på, och intyga, vad som mottagits. Eftersom det alldeles för ofta används som falsk bevisning för att man tagit emot dokument som man inte fått. Talar av egen erfarenhet. Och på samma sätt som Sunde rörde det ovänligt inställda myndigheter.
SvaraRaderaFlurre,
SvaraRaderaOm man har ett sådant förhållningssätt så kommer man att riskera att domstolar tar sådana här beslut utan att alla argument blir hörda. Jag tror inte det är en bra taktik.
Mark,
SvaraRaderajag tror att du missförstår Flurre. Han säger inte att Sunde borde vägra att ta emot handlingarna utan att han borde låtit andra bli vittne till det som han påstår i Expressen: att han bara fick två sidor varav resterande tjugotalet sidor var blanka, men inte upptäckte detta förrän efter att han skrivit på. Sunde säger sig ha känt sig pressad att skriva på eftersom han blev delgiven i samband med en föreläsning som han höll - en situation som han kände sig obekväm med, inte minst med tanke på att tingsrätten verkade ha en fungerade kontakt med honom mejlledes.
I artikeln i Expressen står att den publicerades den 19 mars 2008 och också att den senast redigerades samma dag.
SvaraRaderaDelgivningen handlar då om det mål där huvudförhandlingen genomfördes i februari i år. Det interimistiska beslutet togs betydligt senare.
Det är ofta lurigt med tidningsartiklar och man blir lätt extra upprörd över någonting som publicerades kanske för flera år sedan.
Peter Sunde borde kanske kunnat se att hans inlaga inte var med inför huvudförhandlingen men det förutsätter nästan att man "bor i målet". Det är ändå ett övergrepp av mått av tingsrätten att inte införa denna skrift till akten.
Hur jäv(l)iga är domstolen egentligen?
Hans J: tack för att du uppmärksammade mig på den missen. Uppgiften att tidsfristen skulle ha varit mindre än en vecka från det att handlingarna kom fram till det att beslutet togs är dock fortfarande giltig eftersom den var hämtad från Sundes bloggkommentar.
SvaraRadera