Fria Tidningen har intervjuat mig och Anni Bölenius, informationschef på FRA om myndighetens möjligheter till registrering av sexualliv. Jag upplever att vi tolkar lagstiftningen ungefär likadant.
I slutet på intervjun kommenterar Bölenius och undertecknad om tillsynsmyndigheterna kommer att granska FRAs utbyte av uppgifter med andra länder. Hon verkar lika osäker som jag på om det kommer att ske. Försvarets Underrättelsenämnd (snart Statens inspektion för försvarunderrättelseverksamheten) borde utföra sådan granskning.
Tolgfors gav ett besked i DN-chatten om kontrollen av FRA:s utbyte med utlandet:
SvaraRadera"Fredrik: När man läser i lagen hittar man väldigt lite om FRA:s informationsutbyte med andra länder. Vem kontrollerar vilka uppgifter som FRA lämnar ut?
Sten Tolgfors: Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet."
Mina egna reflektioner:
Troligast är att kontrollfunktionen låter sig nöja med att FRA redovisar sina arbetsrutiner och eventuella interna spärrar mot att oskyldiga svenskars personuppgifter lämnas ut.
Men tillåt mig i så fall tvivla på att FRA klarar av att leva upp till sådana garantier. Hur förhindrar man ett utlämnande av "vanligt folks" kommunikation om man t.ex. utbyter stora mängder trafikdata med andra länder? Till att börja med lär det vara nog så svårt att fastställa vilka personuppgifter som överhuvudtaget kan hänföras till enskilda i Sverige eller svenskar utomlands.
Manuell granskning är närmast otänkbar. Det gäller även innehållsbearbetningen. Ska alla telefonsamtal gås igenom och alla meddelanden läsas innan de lämnas ut till andra länder? Här finns ju dessutom misstankar om att útländska tjänster får applicera sina sökbegrepp i FRA:s inhämtning (Att FRA får exportera sökbegrepp till utlandet är redan känt.)
Man kan för övrigt diskutera det starka fokuset på svenskar i debatten. Betyder det att både FRA och kontrollorganen högaktningsfullt struntar i konsekvenserna för andra medborgare vid utlämnandet av uppgifter?
Summa summarum: Inspektionen kommer att vara tillfreds med de garantier som FRA lägger fram. De ser säkert bra ut på pappret.
Jag betvivlar att man kommer att ödsla någon energi på att granska utlandssamarbetet. Inspektionen kommer ha fullt upp med att kontrollera utfallet av FRA:s 250 000 sökbegrepp. En övermäktig uppgift, bara det.
Jakob,
SvaraRaderaFRA och ovan nämnda inspektion har ingen skyldighet att förhindra utbyte med "vanligt folks" kommunikation eller uppgifter om denna. Det är ju tillåtet enligt lagstiftningen, fast politikerna talar väldigt tyst om det.
Det finns helt enkelt en bakdörr (gigantisk öppen port kanske är bättre) när det gäller att inte bara massavlyssna utan även massanalysera svenska befolkningen.
SvaraRaderaMan utbyter bara rådatat med utländsk organisation som via samarbete analyserar den åt oss.
Ungefär informationsteknikens motsvarighet till att förlägga tortyrcenter utomlands för att kringå egna lagar.
Detta om det alltså finns skrupler för att utnyttja något av alla de andra kryphålen...