Sverige fälls för att inte ha infört EUs datalagringsdirektiv

SvD rapporterar att EU-domstolen fällt Sverige för att inte ha infört EUs datalagringsdirektiv. Det skulle vara intressant att läsa om domstolen fört någon mer principiell diskussion om direktivets förenlighet med Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Ska EU-domstolen i Luxemburg syssla med mänskliga rättigheter, är inte detta något för Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg? EU-domstolen har i sin praxis förklarat att den hämtar inspiration i medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och i de riktlinjer som tillhandahålls av internationella fördrag om skydd för de mänskliga rättigheterna som medlemsstaterna samarbetat om eller som de är signatärer till (se särskilt domen i mål C-4/73 Nold mot Kommissionen [1974] ECR 491).

SvD har också en bakgrundsartikel där Beatrice Asks (m) pressekreterare Martin Valfridsson förklarar varför direktivet inte införts.

Just nu pågår nämligen arbetet med den så kallade polismetodutredningens delbetänkande som kom förra året. Utredningen handlar om vilka metoder som polisen ska få använda och tar bland annat upp just tillgången till uppgifter från operatörerna. Enligt justitiedepartementet har polismetodutredningen och datalagringsdirektivet beröringspunkter och därför har man valt att inte införa direktivet så länge arbetet med polismetodsutredningen pågår.

Jag pekade i Dagens Juridik för drygt ett år sedan på kopplingen mellan trafikdatalagringsdirektivet och polismetodutredningen. Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet hade då lämnat sitt remissvar på polismetodutredningen, ett remissvar som jag och två kollegor skrivit. Det finns både för- och nackdelar med att behandla dessa två förslag/utredningar samtidigt, men det är bra att regeringen är uppmärksam på kopplingen.

Bloggar
HAX, Per Pettersson, Rick Falkvinge, Christian Engström