Jag har försökt skapa en sådan bild av den nuvarande svenska lagstiftningen i artikeln "A Paradigm Shift in Electronic Surveillance Law". Artikeln är skriven på engelska eftersom jag ofta får frågor om den svenska lagstiftningen från andra länder. Bilden kanske kan tjäna som en utgångspunkt för diskussion.
Kan du göra bilden större? Det är litet svårläst. Gärna med en kort förklaring också, om det går.
SvaraRaderaAnn-Charlotte
Ann-Charlotte,
SvaraRaderaJag har försökt utan framgång, se gärna sidan 36 i artikeln som jag länkar till i detta inlägg. Där är bilden tydligare.
Nu till en kort förklaring.
SvaraRaderaDet är en fyrfältstabell där den horisontella axeln gör skillnad mellan övervakning/avlyssning 1) i förundersökning respektive 2) för underättelseändamål.
Den vertikala axeln gör skillnad mellan kommunikation A) huvudsakligen i Sverige och B) kommunikation där antingen avsändare, mottagare eller båda finns utanför Sverige, men kommunikationen korsar Sveriges gränser.
I fältet 1 A har du bl.a. 27 kapitlet rättegångsbalken med traditionell teleavlyssning och teleövervakning som förutsätter brottsmisstanke och domstolsbeslut.
I fältet 2 A har du bl.a. 6 kap. 22 § tredje stycket lagen om elektornisk kommunikation som gör att polis och SÄPO kan få ut trafikuppgifter utan brottsmisstanke mot en konkret person eller domstolsbeslut.
I fältet 2 B har du signalspaning där inhämtning av information kan ske för flera ändamål, bl.a. mot militära hot, grov internationell brottslighet och terrorism. Det kräver ingen brottsmisstanke (även om spaningen rör grov internationell brottslighet eller terrorism) men det finns en domstol. Domstillstånden är dock väldigt svepande och breda.
Ingen övervakning kan ske i förundersökning avseende internationell kommunikation, vilket framgår av fältet 1 B.
Jag hoppas det gör saken klarare.
Hej igen,
SvaraRaderaoch tack. Skall se om jag begriper bättre :-)
Ann-Charlotte