Mycket uppmärksamhet har ägnats åt frågan om den nu pågående överenssynkonferensen i Kampala skulle förändra internationella brottmålsdomstolens stadga så att domstolen även skulle kunna ha jurisdiktion över aggressionsbrottet.
I ett pressmeddelande från domstolen meddelas att konferensen även kommer att ändra andra delar i stadgan. För närvarande är betydligt fler handlingar kriminaliserade i internationella väpnade konflikter jämfört med icke-internationella väpnade konflikter, t.ex. vilka vapen som är förbjudna. Förklaringen till varför det finns en skillnad är att medan fiendesoldater i en internationellt väpnad konflikt betraktats som legitima motståndare, så har motståndare i en icke-internationell väpnade konflikt ansetts vara förräddare eller kriminella upprorsmän. Detta gap mellan de två regelverken kommer delvis att minska genom att följande handlingar även blir kriminaliserade i icke-väpnade konflikter:
i) Användande av gifter eller förgiftade vapen,
ii) Användande av kvävande, giftiga eller andra gaser och alla likvärdiga vätskor, ämnen eller medel,
iii) Användande av kulor som lätt utvidgar sig eller i tillplattas i människokroppen, såsom kulor med hård mantel, om denna inte helt och hållet täcker kärnan eller är försedd med inskärningar (Dumdumkulor)
Bruket av ovan nämnda vapen är idag kriminaliserade i internationellt väpnade konflikter enligt artikel 8(2)(b)(xvii)-(xix) i Romstadgan. Nu kommer de alltså även vara kriminaliserade inför ICC i icke-internationella väpnade konflikter. Detta är naturligtvis ett steg framåt som ska välkomnas.
Innebär det att svenska polisen måste byta sina hålspetskulor mot vanlig pistolammunition?
SvaraRaderaNej,
SvaraRaderaDessa regler gäller bara i väpnad konflikt. Bara för att en polis använder våld så innebär det inte att reglerna för väpnad konflikt gäller.
Det kan ju tyckas märkligt att polisen får använda kulor som militären inte får använda.
SvaraRaderaJag skulle förklara det med att våldsanvändningen skiljer sig vad avser syfte och i vilken situation det sker.
Med vanliga kulor finns det risk för att kulan går igenom målobjektet och träffar andra personer i närheten.
Detta är mindre av ett problem i en väpnad konflikt medan det är ett större problem i fredstid, i situationer då en brottsling befinner sig mitt i en större folkmängd. I den senare situationen kan man acceptera att kulan stannar i målobjektet även om det orsakar kraftigare och i tid mer bestående skador. I en väpnad konflikt vill man slå ut fiendesoldater men om man sårar vill man undvika att orsaka skador som är bestående. Det är så jag förstår förbudet mot hålspetskulor i väpnad konflikt.
Mark Klamberg:
SvaraRaderaFast det har aldrig i modern tid hänt att en polis i Sverige skjutit legitimt och kulan gått igenom skurken och träffat någon annan. Däremot händer det 5-10 gånger om året att polisen skjuter fel person eller vid fel tillfälle.
Det är inte skälet till att de bytte ammunition även om det påståendet var uppe. De vill skada folk mer helt enkelt.
OK. Tack för svar. Om vi lämnar det juridiska planet för ett ögonblick och tittar på det filosofiska har vi följande bisarra situation:
SvaraRadera-1. Ett antal bovar slår sig samman, skaffar eldvapen, tar upp ett politiskt mantra (tex dansk irredentism i Skåne) och därefter spränger de några bussar i luften och utför ett antal attacker mot poliser. Attackerna klassas då som väpnad konflikt. När polisen skjuter tillbaka får de inte använda den mest dödliga ammunitionstypen (HP), som numera är olaglig.
-2. En obeväpnad civil gör våldsamt motstånd mot en polis vid en demonstration eller ett trivialt brott, tex. inbrott. I det fallet får polisen använda HP-kulorna, med åtföljande risker för skador eller onödiga dödsfall.
Lagen och de internationella traktaten är som de är. Men visst verkar det som om exemplet ovan är bekymmersamt.
Vad gäller den teoretiska risken att skjuta igenom målet och skada någon bakomstående: Enklaste sättet att minimera risken är att använda patroner med lägre hastighet (mindre krutladdning). Det skulle också minska den effektiva räckvidden, som då blir ungefär samma som HP-kulornas. (HP-kulor har högre luftfriktion och därför lägre effektiv räckvidd.) Tex använder air marshalls låghastighetskulor för att inte riskera skjuta hål på flygplanet och minska skadorna om de träffar civila.