Nationalekonomerna Andreas
Bergh och Henrik
Jordahl har
granskat de
rödgrönas fördelningspolitik och konstaterar att det saknas 9,4
miljarder kr för att den ska gå ihop. De rödgröna har hävdat att 90 % procent av befolkningen får mer pengar i plånboken med deras politik och har
bl.a. använt nedanstående diagram.
Bergh och
Jordahl konstaterar att stapeldiagrammet antingen är felaktigt eller underbalanserat: Det går inte ihop att 90 procent vinner (i snitt 1800 per person och år), medan 10 procent förlorar 3600 kr. Det behöver man ingen miniräknare för att förstå, för att kalkylen ska gå ihop så måste stapeln för de 10 rikaste procenten vara lika stor som övriga staplar tillsammans.
BloggarErik Svansbo I
Jonas Pettersson I
Linnéa Darell I
Rasmus Jonlund I
Per Pettersson I
Kent Persson1 I
Kent Persson2 I
Edvin Alam I
Carl B Hamilton I
Johan Hedin I
Rasmus Jonlund I
Adam Cwejman I
Christian Tegnvallius I
Per Ankersjö I
Thomas Böhlmark I
Peter Soilander I
Christer Sörliden
Hahahaha, nej nej nej, pengar kommer ju inte bara från personer.
SvaraRaderaKanske några som behövde läsa lite grundskolematte innan de läste religion.
Profanum,
SvaraRaderaJag antar att du menar att de rödgröna vill höja beskattningen på företag för att få in pengarna, var finns det i deras budget och om sådana skatter finns, vem kommer att betala dessa i slutändan?
Det finns inga grattisluncher.
Mark Klamberg:
SvaraRaderaJag har inte läst deras budget, jag kommenterade den barnsliga invändningen.
Förutom pengar från företag och personer genom skatt så kan pengar också komma från statligt ägande, utlåning, avgifter m.m.
Mer pengar i plånboken kan man också få genom sänkta avgifter eller ökade ersättningar baserade på avgifter.
Du skriver ju i posten innan denna att de vill öka de sociala avgifterna med 10 miljarder t.ex.
Profanum,
SvaraRaderaDet är de rödgrönas budget som blivit granskade i rapporten och som jag kommenterar.
Om de rödgrönas finansiering ske genom statligt ägande så uppstår ju frågan, ska de sälja av det statliga ägandet eller ska man höja avkastningskraven (t.ex. vattenfall höjer elpriserna) eller vill de tvångsmonopolisera en marknad för att göra vinster på denna?
Om man höjer de sociala avgifterna med 10 miljarder för att ha unga anställda så kommer någon att drabbas och jag tror inte nödvändigtvis att det är den rikaste tiondedelen i Sverige.
Mark Klamberg:
SvaraRaderaJag vet som sagt inte, jag orkar inte hålla reda på de små detaljer som skiljer riksdagspartierna.
Jag kommenterade den naiva invändningen som tydligen skulle komma från två representanter för en religion.