fredag, december 17, 2010

Inhämtning i underrättelseverksamhet är försedd med solnedgångsklausul

Regeringen har igår (16 december 2010) presenterat lagrådsremissen "De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation". Förslaget grundas på polismedotutredningens förslag SOU 2009:1 som innebär många svåra frågeställningar , särskilt möjlighet för polisen att inhämta uppgifter i underrättelseverksamhet. Den senare verksamheten medför liknande principiella problem som uppkommer med FRAs inhämtning av trafikuppgifter genom signalspaning.

Lagrådsremissen förslag innebär att inhämtning i underrättelseverksamhet kommer att ske utan föregående domstolsbeslut. Beviskravet i rättegångsbalken på att det ska finnas en skäligen misstänkt person finns inte utan istället kan uppgifter lämnas ut "för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet". Regeringen har uttömmande angett för vilka brott inhämtning kan ske. När uppgifter som först inhämtats inom underrättelseverksamhet därefter ska överföras till en brottsutredning (förundersökning) krävs som huvudregel ett domstolsbeslut. Möjligheten till inhämtning i underrättelseverksamhet är även försedd med en s.k. solnedgångsklausul då delar av lagen kommer att upphöra att gälla vid utgången av december 2012 och översyn ska ske i samband med detta.

När polismetodutredningen presenterat sitt förslag (SOU 2009:1) lämnade Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet ett remissyttrande som jag medverkat till att ta fram. Fakultetsnämnden avstyrkte särskilt att inhämtning ska vara möjlig i fråga om olovlig kårverksamhet eftersom det enligt Fakultetsnämnden kan komma att stå i strid med förbudet mot åsiktsregistrering i 2 kap. 3 § regeringsformen. Bakgrunden till Fakultetsnämndens ställningstagande var bl.a. att Säkerhetstjänstkommissionen uppmärksammat att säkerhetsLänkpolisen under 1990-talet kan ha använt teleavlyssning och teleövervakning avseende olovlig kårverksamhet på ett sådant sätt att det kan ha stridit mot grundlagens förbud mot åsiktsregistrering (SOU 2002:87 sid. 25, 31, 376 och 402). Fakultetsnämnden ville inte stärka denna möjlighet till övervakning. Senast i ett blogginlägg den 12 november 2010 utvecklade jag några tankar om detta.

Regeringen verkar ha tagit intryck då det nu aktuella förslaget inte innehåller en möjlighet till underrättelseinhämtning avseende olovlig kårverksamhet, jämför lagförslagets 4 § tredje punkten lagrådsremissen med 3 § tredje punkten polismetodutredningen. Frågan kommer att återkomma eftersom 4 § upphör att gälla vid utgången av december 2012.

Uppdatering. Beatrice Ask har fel när hon i Aftonbladet anger att "en domstol eller en åklagare ska stå bakom varje beslut." I den lagrådremiss som hon själv har skrivit under kan man läsa följande i 5 § förslag till lag om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

Beslut om inhämtning av uppgifter fattas av myndigheten. Myndighetschefen får delegera rätten att fatta beslut om inhämtning till en annan anställd vid myndigheten som har den särskilda kompetens, utbildning och erfarenhet som behövs.
Vilken myndighetschef avses? Det handlar om rikspolischefen, säkerhetspolischefen och länspolismästarna och för tullens del generaltulldirektören (se sid. 126 i lagrådsremissen). Jag hört samma påstående från flera borgerliga politiker under framtagandet av detta förslag och påpekat att det inte stämmer. Är lösningen att det ska krävas beslut i förhand från domstol avseende underrättelseinhämtning? Jag tror inte det skulle göra någon avgörande skillnad, det är viktigare med en effektiv och oberoende efterhandskontroll. Det vore dock bra om politikerna beskrev sitt förslag på ett korrekt sätt.

Media och bloggar
SvD I Mathias Sundin I Daniel Rhodin

13 kommentarer:

  1. Jonas B10:24 fm

    Detta är riktigt illa. I synnerhet som regeringen utåt har framställt det som att även underrättelseinhämtningen genomgående ska domstolsprövas. Det blir också kraftigt underkänt för medias rapportering om lagrådsremissen.

    Jag ser inte riktigt vari skillnaden består gentemot LEK på den här punkten, förutom att man preciserar för vilka brott inhämtning kan ske. Här skapas utan tvivel ett rymligt lagrum, där KUT kan husera tämligen fritt. Och givetvis är det deras önskemål som regeringen hörsammat. Det ska bli intressant att se om lagrådet kommer att ha några invändningar. Förmodligen inte.

    Till detta skall läggas den utredning om den polisiära signalspaningen, som presenteras om ett par månader. Allt pekar på att den kommer att innehålla förslag om att den öppna polisen ska få beställa spaning från FRA för att kartlägga grov gränsöverskridande brottslighet. Även i detta fall handlar det om underrättlseinhämtning i förebyggande syfte. Det ser onekligen ut som om den spaningen blir mer uppstyrd än polisens egen underrättelseinhämtning, eftersom Vikstens förslag säkerligen innehåller krav om förhandsprövning. Det är i så fall ganska hårresande.

    Av sossarnas FRA-utspel framgick dock att man vill utestänga den öppna polisen från signalspaningen. Så tyckte man i alla fall i förrgår, är väl bäst att tillägga.

    SvaraRadera
  2. Jonas B10:43 fm

    Tillägg: Givetvis gäller det rymliga lagrummet även Säpo och Tullen.

    SvaraRadera
  3. "Solnedgångsklausulen" känns ju rätt meningslös. Är det någon som _inte_ tror att riksdagen bara snällt kommer att permanenta lagen strax innan dess, utan debatt?

    SvaraRadera
  4. Annm,
    I lagrådsremissen kopplar man datumet 2012 till en annan lag som upphävs vid denna tidpunkt, nämlingen lag (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott. Den ersatte 1952 års tvångsmedelslag som var tidsbegränsad och därför har förnyats ett flertal gånger och så lär det fortsätta. Alldeles oavsett så är det bra att frågan återkommer i riksdagen för då måste politikerna förklara varför den ska förnyas.

    SvaraRadera
  5. Inser inte du att det här är totalbevakning av befolkningen, ett förslag som ger polisen och säkerhetspolisen helt fria händer? Vilka uppgifter kan INTE hämtas "för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet". Denna formulering innebär precis vad den säger - att den paramilitariserade polisen och dito säkerhetspolisen kan ligga och spana oavbrutet på hela befolkningen. Fattar ni inte det?

    Och så den här mörkläggningen att politikerna inte ens vet vad som står i deras egna lagförslag.

    Vem är "den osynliga handen" här? Är det Berijatjänstemän som sitter och styr i bakgrunden eller lobbyister med känningar i någon obskyr Corepergruppering - eller ljuger Ask & C:o helt enkelt rakt av? Det här har ju drag av både KGB och Gestapo. se http://komigenuva.wordpress.com/2009/07/21/paramilitar-polis-och-sakerhetspolis-moras-for-rattssakerheten/

    SvaraRadera
  6. Solnedgångsklausuler är nog bra, men är alldeles för enkla att bara förlänga. Jag menar därför att "samhällsklimatförorenande" övervakningslagar, i likhet med förorenande verksamheter inte får antas av riksdagen utan a) slutdatum (solnedgång), b) plan för avveckling (så att strukturer som byggts upp för övervakningen säkert försvinner), samt c), medel för avvecklingens kostnader fonderas från dag 1.

    SvaraRadera
  7. Till Viktualiebrodern: Varför överhuvudtaget införa dem? Är syftet att "förebygga, förhindra och upptäcka" terrorism så har man just visat att det inte fungerar. Bättre då att sluta stödja USA:s krig i Afghanistan, särskilt som Saudiarabien är USA:s närmast allierade i arabvärlden, och det är just wahhabismens hemvist, särskilt som WikiLeaks just visat att Saudiarabien ger fortsatt stöd till just de wahhabistiska nätverk (ISI i Irak) som självmordsbombaren i Stockholm tränats av. I arabvärlden är wahhabismen en extrem gren av islam som majoriteten av muslimer tar avstånd från. När man dessutom underblåser den rasism som nu blossar upp här, och SD:s siffror går upp, så är det ju sån nihilistisk dubbelmoral att man snart inte ligger rysk oligarki långt efter.

    SvaraRadera
  8. Anonym2:51 em

    Jag undrar vilka krav det finns på loggning av slagningarna polisen gör. Kommer det att gå att granska i efterhand hur registren används?

    SvaraRadera
  9. Anonym7:19 em

    Hur var det? Kunde man begära ut den information som FRA har samlat in om en själv. Jag har för mig det. Max en gång per år, tror jag.
    Stämmer det Mark?
    Står det så i lagen?

    SvaraRadera
  10. Anonym 7:19 em,
    Nej, du kan inte få ut den information som FRA har om dig, även om det lät så när politikerna presenterade ändirngar i lagen dne 25 september 2010.

    Däremot kan du vända dig till SIUN (tillsynsmyndigheten för FRA). De kan kontrollera om FRA följer lagen och berätta för dig att de har utfört en sådan kontroll, men de kan inte berätta resultatet av kontrollen eller huruvida du finns i FRAs register.

    Detta är ganska naturligt, annars skulle potentiella terrorister och spioner kunna ringa FRA och kolla om FRA övervaka deras kommunikation.

    SvaraRadera
  11. Anonym9:53 em

    Okej!
    Tack för snabbt svar.

    Ännu en glidning på sanningen alltså.

    Hur bär man sig åt för att begära att SIUN kontrollerar om FRA följt lagen när det gäller min egen person?
    Räcker det att skicka ett mail, eller ska det vara i brevform. Hur uttrycker man sig i en sådan begäran?

    SvaraRadera
  12. Använd följande länk: http://www.siun.se/begaran.html

    SIUN är tydligen mer generösa än vad lagen kräver. Om FRA har signalspanat otillbörligt mot en enskild så kommer SIUN att underrätta den enskilda.

    SvaraRadera
  13. Anonym10:55 em

    Tack!
    Ska bli intressant, även om jag inte har så stora förhoppningar på någon inblandad part i denna soppa.

    SvaraRadera