Jag har fått en del frågor från journalister om Internationella Brottmålsdomstolens (ICC) eventuella brottsutredning beträffande våldet i Libyen. Jag använder ordet "eventuella" brottsutredning eftersom åklagaren först måste utföra en preliminär utredning (preliminary examination) innan han eller hon kan besluta om att inleda en formell brottsutredning (investigation).
Det kanske kommer som en överraskning för en del att ICCs åklagare kan välja att avstå från att inleda en formell brottsutrednming beträffande Libyen när säkerhetsrådet hänskjutit situationen till domstolen. Det hör samman med åklagarens och domstolens oberoende. Kevin Jon Heller har bloggat om detta.
Åklagaren arbetar för närvarande med sin preliminära utredning, men jag bedömer att det kan gå mycket fort att ta beslut om att inleda en formell brottsutredning och därefter begära att personer ska arresteras och överföras till Haag.
Internationella Brottmålsdomstolens medieavdelning har tagit fram "Questions and Answers on the ICC proceedings following the UNSC referral with regard to the Libyan Arab Jamahirya " som jag kan rekommendera journalister och andra intresserade att läsa.
Vissa skulle kanske anse att medieavdelningens svar beträffande immunitet är lite väl kategoriskt eftersom frågan inte fullständigts prövats av domstolen i en tvåpartsprocess. Vidare finns det framträdande akademiker (professor William Schabas) som har en annan uppfattning beträffande immunitet avseende statsöverhuvuden från stater som ej anslutit sig till ICC (t.ex. Libyen). Jag håller inte med professor Schabas och min bedömning är att domstolen skulle komma fram till det som anges i medieavdelningens "Questions and Answers" men man vet ju aldrig. I slutändan är det ICCs domare, inte dess medieavdelning eller akademiker som avgör.
Frågan om Gaddafis immunitet kan mycket väl bli irrelevant. Om Gaddafi vid tidpunkten för utfärdande av en arresteringsorder redan förlorat makten så kan han inte vara Libyens statsöverhuvud. F.d. statsöverhuvuden har ingen immunitet beträffande brott mot mänskligheten, inte ens inför nationella domstolen. Hela denna diskussion bygger på att Gaddafi som "revolutionsledare" är Libyens statsöverhuvud och som sådan kan hävda immunitet. Marko Milanovic har bloggat om detta.
För de som vill fördjupa sig i frågan om immunitet för statsöverhuvuden från icke anslutna stater har William Schabas skrivit om saken i The International Criminal Court: a commmentary on the Rome Statute, sid. 450-452.
När Ryssland erkänt Katyn-morden, borde inte SÄK/Sverige utreda, hur de mörkade aktivt morden i Rumbula-skogen i Lettland, 30.11. +8.12, 1941. av tysk-lettiska förband. Ett värre dåd än Katyn, våren 1940, av NKVD, men nära i tid.
SvaraRaderaAtt World Refugee Board som smugglade ut
lettiska flyktingar hade krigsförbrytare ombord,
1944, på hösten, måste ju ha påverkat Wallen-bergs öde ,1945 i Budapest, med samma upp-dragsgivare, med täta band till OSS, som NKVD bör ha känt till.
Men svenska historiker vill inte jämföra eller ens minnas Rumbula-massakern, men hellre Katyn, inte WRB:s kopling till Lettiska hjälp-kommittén, som i sin tur påverkade WRB:s Ungernmission, och Wallenbergs öde. En svensk tjänsteman påstod att RW anställt många ungerska fascister, pilkorsare på sin legation, om taktik ? - men så var det.
Jag tycker Deland har fört fram dessa händelser till
en ny insikt, som är viktig, vad gäller den svenska självförståelsen, eller bristen på.
Men Israels bombkrig mot Gaza 2009, och dess civila,var ju minst lika brutalt som något libyiskt inbördeskrig. Vad var FN och världsamfundet då, resolutioner? När Israel sköt små barn , 2-3 åringar genom hjärtat, det kom inga Tomahawkmissiler. Ibland krigar Israel, ibland USA, och täcker varandra.
SvaraRaderaVad finns det egentligen för fördelar och nackdelar med att säkerhetsrådet kan besluta om kriminalutredning?
SvaraRaderaFörhållandet mellan ICC och säkerhetsrådet var en av de svåraste frågorna när domstolens stadga förhandlades fram under 1990-talet. Fördelen med säkerhetsrådets inblandning är att då kan domstolen få mer kraft bakom sina beslut, nackdelen är att domstolens oberoende kan ifrågasättas.
SvaraRaderaNågot förenklat kan man säga att det fanns två extrempoler när domstolens stadga förhandlades fram 1998. Den ena representerades av P5:orna (de fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet) som ville att alla brottsundersökningar skulle förutsätta ett positivt beslut av säkerhetsrådet där vart och en av p5:orna har vetorätt. Motsatsen var ett antal länder framförallt i syd och EU som ville att säkerhetsrådet inte skulle vara inblandat överhuvudtaget, för att bevara domstolens oberoende.
En annan konfliktdimension under förhandlingarna var huruvida domstolen skulle ha universell jurisdiktion över alla länder eller om domstolens jurisdiktion förutsatte samtycke från de stater vars territorium och/eller medborgare var berörda av en brottsutredning.
Det finns en koppling mellan de två frågorna eftersom säkerhetsrådet har makt att tvinga stater att göra sådant som de egentligen inte vill, t.ex. inrätta en brottmålstribunal som säkerhetsrådet gjorde beträffande f.d. Jugoslavien.
Slutresultatet i form av domstolens nuvarande stadga blev att domstolen ej har universell jurisdiktion utan dess behörighet är begränsad till de stater som anslutit sig till domstolens stadga. Å andra sidan blev säkerhetsrådets inflytande och roll kraftigt begränsad. Säkerhetsrådet kan dock ge domstolen jurisdiktion över länder som ej anslutit sig, men det innebär ingen skyldighet för åklagaren att påbörja en brottsutredning. Åklagarens beslut att inte utnyttja en hänskjutelse från säkerhetsrådet kan bara ifrågasättas av en panel om tre domare. På så sätt bevaras åklagarens och domstolens oberoende. Detta framgår av artiklarna 12, 13 och 53 i domstolens stadga.
Kan P5:orna lägga in veto då ett beslut om kriminalutredning görs? Kan isåfall en av P5:orna förhindra att ICC får jurisdiktion över den egna staten om man inte är ansluten till domstolens stadga? T.ex. USA.
SvaraRaderaMan måste skilja mellan stater som anslutit sig och stater som ej gjort det.
SvaraRaderaGrundläget för stadgeparter är att åklagaren kan utreda brott utan att säkerhetsrådet ger grönt ljus. Med minst 9 stater för (av 15) och ingen P5 som använder veto kan säkerhetsrådet enligt artikel 16 stoppa en utredning som rör en stadgepart (rött ljus). Det är alltså väldigt svårt att stoppa en utredning mot en stadgepart. Var och en av P5 kan alltså genom sin vetorätt förhindra en blockering.
När det gäller stater som ej anslutit sig (t.ex. USA) är grundläget att åklagaren ej kan utreda (rött ljus). Säkerhetsrådet kan ge domstolen jurisdiktion (grönt ljus) om minst 9 stater röstar för och ingen P5 lägger in sitt veto. Var och en av P5 kan alltså blockera en utredning mot en icke-stadgepart. Det är fullkomligt osannolikt att USA skulle ge domstolen rätt att utreda brott begångna av kopplat till USA och ett sådant beslut skulle blockeras av USA genom veto.