Ohly skriver följande i sin artikel.
För det första måste massavvisningarna av människor till länder i krig stoppas. Den tolkning som gjorts av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen strider mot folkrätten och måste ändras.Frågan är hur väpnad konflikt definieras i folkrätten respektive i svensk utlänningsrätt. Detta blir relevant i internationell straffrätt eftersom krigsförbrytelser endast kan begås i väpnad konflikt medan förekomsten av väpnad konflikt enligt utlänningsrätten kan ge rätt till uppehållstillstånd. Frågan uppkommer då om begreppet väpnad konflikt är samma inom de två nämnda rättsområdena. I samband med denna termin kommer vi även ta upp frågan på grundkursen i folkrätt (termin 2 på juristutbildningen) vid Stockholms Universitet.
I tidigare praxis sökte migrationsöverdomstolen definiera vad som väpnad konflikt i folkrättslig mening (MIG 2007:9). Efter kritik ändrade migrationsöverdomstolen sin bedömning. I målen UM 8628-08, UM 133-09 och UM 334-09 jämfört med MIG 2007-9 förklarade migrationsöversdomstolen att "någon helt entydig definition av det folkrättsliga begreppet knappast står att finna"; ett ställningstagande som skiljer sig från tidigare uttalanden om "den folkrättsliga meningen" av inre väpnad konflikt.
Migrationsöverdomstolen ställde därefter upp följande kriterier som alla ska vara uppfyllda för att det i utlänningslagens mening – inte "i folkrättslig mening", som formuleringen tidigare lydde, – ska anses råda en inre väpnad konflikt:
1. utdragna och alltjämt pågående stridigheter ska föreligga antingen mellan väpnade regeringsstyrkor och en eller flera organiserade väpnade grupper eller mellan flera sådana grupper,Min kommentar är följande. För det första, 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) handlar om asyl för människor som är förföljda med anledning av ras, religion, nationalitet, medlemskap av en särskild social grupp, politisk inställning, inte om människor som drabbas av väpnad konflikt. Att Sverige ger uppehållstånd till personer som drabbats av väpnad konflikt är något som jag välkomnar men det är något som Sverige gör utöver våra folkrättsliga skyldigheter. Därför blir det konstigt när Ohly skriver att den svenska tolkningen av "begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen strider mot folkrätten". Han kunde ha skrivit att utlänningslagen använder en annan tolkning av "väpnad konflikt" än folkrätten, det är också vad migrationsöverdomstolen skriver i sina tre vägledande avgöranden. Det finns dock inget krav enligt folkrätten att en stat ska ge uppehållstillstånd till människor som drabbas av väpnad konflikt. Därför blir det också konstigt med påståendet att migrationsöverdomstolens tolkning strider mot folkrätten eftersom domstolen förklarar att den inte gör anspråk på att göra en sådan definitiv tolkning.
2. stridigheterna ska vara mer intensiva och av annan karaktär än inre oroligheter eller sporadiska eller isolerade våldshandlingar, och
3. civilbefolkningen ska påverkas på så sätt att våldet ska vara urskillningslöst och så allvarligt "[...] att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro skulle löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem".
Då blir frågan, på vilket sätt skiljer sig utlänningslagen definition av "väpnad konflikt" från folkrätten och hur anser Lars Ohly att den bör ändras? Jag menar att de två första kriterierna som anges i UM 8628-08, UM 133-09 och UM 334-09 stämmer väl överens med folkrätten. Det tredje kriteriet: "att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro skulle löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem" ingår inte i folkrättens definition av väpnad konflikt men är ett krav enligt svensk utlänningslag för att beviljas uppehållstillstånd. Det är ett för folkrätten främmande kriterium som riksdagen lagt i begreppet "väpnad konflikt". Vill vänsterpartiet ta bort detta tredje kriterium? Ska alla som bor i ett land med väpnad konflikt ha rätt att bosätta sig i Sverige oberoende av om de löper en verklig risk av att drabbas av konflikten? Ska en invånare i St Petersburg ha rätt att bosätta sig i Sverige för att det råder väpnad konflikt i Tjetjenien trots att denna person inte påverkas av konflikten överhuvudtaget? Samma fråga kan ställas beträffande Sudan, ska en sudanes som bor i Khartoum få stanna i Sverige för att det råder en konflikt i västra delen av lander (Darfur), även om personen inte drabbas av konflikten? Lars Ohly verkar mena det. Han skriver följande.
Ingen ska kunna avvisas till länder där det råder krig, väpnad konflikt eller svåra inre motsättningar.Personligen anser jag att utlänningslagen mycket väl kan ändras så att man använder samma definition av väpnad konflikt som folkrätten, men för att få uppehållstillstånd tycker jag det är rimligt att utlänningslagen därutöver innehåller ett krav att den sökande med anledning av den väpnade konflikten ska "löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem" för att erhålla uppehållstillstånd. En sådan förändring där begreppet "väpnad konflikt" rensas från främmande kriterier skulle förmodligen se bättre ut juridiskt, men det skulle inte leda till att fler skulle få stanna. På vanlig svenska, diskussionen om hur väpnad konflikt ska tolkas i migrationsmål är en sidofråga såvida man inte släpper kravet att den sökande ska "löpa en verklig risk att utsättas för ett allvarligt och personligt hot mot liv eller lem".
Bra skrivet!
SvaraRaderaMIG 2009:27 m.fl. är ju lite märkliga just på grund av att man lägger in en riskbedömning avseende den asylsökandes situation med anledning av konflikten som en del av definitionen av vad som utgör en intern väpnad konflikt.
Men å andra sidan så är det kanske inte helt märkligt med tanke på att utlänningslagen klargör att den enskilda ska löpa vissa risker på grund av den inre väpnade konflikten för att bl statusförklarad (se 4 kap. 2 § första stycket 1 andra ledet UtlL "eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt").
Ännu mer förvirrande blir det med tanke på att 4:2 UtlL är en implementering av art 15 Skyddsgrundsdirektivet, vilken snarare är en definition av vad som utgör skada snarare än vad som utgör väpnad konflikt eller vad som utgör en risk. Med andra ord har vi ett EU-direktiv som lägger fokus på vad som utgör en skada, en svensk implementering av regeln som fokuserar på risken för den enskilde och praxis som fokuserar på vad som utgör en intern väpnad konflikt. Petitesser kanske, men likväl förvirrande.
Sen kan man ju lägga till att efter Elgafaji-domen (C-465/07), vilken Migrationsöverdomstolen även hänvisar till i sina avgöranden, så råder ett ganska lågt krav på kasualsambandet mellan den interna väpnade konflikten och den risk som civilpersonen löper. Därav hänvisningen till "blotta närvaro".
Sen så vet jag underinstanserna (framför allt migrationsdomstolen i Stockholm) i några mål prövar skyddsbehovet genom en två-leds bedömning där man först prövar om det råder intern väpnad konflikt och sedan gör en riskbedömning (minns inte målnumren i huvudet, men det är några 09-mål, varav ett var förstärkt med två rådmän och dubbel nämnd)
Men men, personligen så tycker jag att Ohly är något på spåren eftersom kravet på intern väpnad konflikt och risk med anledning av den är ett sätt att utesluta grupper. Personligen tror jag att om man tar sig över halva jordklotet (som från Somalia) så är situationen där rätt illa. Men det är som sagt en annan fråga.
Intressant. Nu finns ju faktiskt frågan om väpnade konflikter och en massa annat faktiskt med i ramöverenskommelsen. Jag vet men det skulle vara intressant se vart ni andra hamnar i er tolkning av överenskommelsen.
SvaraRaderaBra påpekanden. Ohly tycks som vanligt ha talat innan han tänkt efter. Tragiskt.
SvaraRadera