Norges första mål om krigsförbrytelser efter andra världskriget är avslutad

I Norge har det sk Repakmålet nu slutligt avgjorts i Högsta Domstolen, det är Norges första mål om krigsförbrytelse efter andra världskriget. Repak fick åtta års fängelse för olaga frihetsberövande. Åklagarens åtal gällde krigsförbrytelse enligt 2005 års strafflag. Eftersom brotten begicks 1992 i samband med krig i Bosnien har Högsta Domstolen i ett avgörande den 3 decmber 2010 förklarat att 2005 års strafflag ej kan ges retroaktiv verkan. Därför kunde Repak inte dömas för krigsförbrytelser. För en dryg vecka sedan, den 11 april 2011 avslutades målet definitivt genom att Högsta Domstolen fann Repak skyldig till olaga frihetsberövande och påföljden blev åtta års fängelse. Det kan jämföras med det svenska målet Makitan där den tilltalade gjort sig skyldig till liknande brott, dömdes till folkrättsbrott (krigsförbrytelser) och straffvärdet motsvarade åtta års fängelse men med hänsyn till att 19 år förflutit sedan brottet begicks sattes straffet ner till fem år. En försiktigt slutsats blir, med reservation att det rör två olika länder med separata rättssystem, att rubriceringen av brottet spelar mindre roll utan det är de underliggande handlingarna som är avgörande vid påföljdsbestämningen. En lärdom för svensk räkning är likväl att vi bör förändra den svenska lagstiftningen på området. För närvarande finns folkrättsbrott (krigsförbrytelser) men inte "brott mot mänskligheten" i svensk lagstiftning. Vad avser "brott mot mänskligheten" som redan begåtts hjälper det inte att ändra svensk lagstiftning. Om svenska domstolar har samma inställning som Norges Högsta Domstol så kan ingen dömas för brott mot mänskligheten avseende gärningar som begåtts före det datum som ny lagstiftning införts, klockan tickar med andra ord. Det är möjligt att åklagare, liksom i Repakmålet, kan finna andra sätt att rubricera sådan brottslighet, men det är inte givet.