Jämställdhet i förskolorna på Östermalm

Insändare publicerad i Östermalmsnytt nr 51, 24–30 December 2011 (sid. 26)

Nu ska alla flickor och pojkar få samma möjligheter

Det är utmaning för förskolan att som skolan uppnå de jämställdshetsmål som anges i läroplanerna. Forskning visar att förskolan i stället för att motverka traditionella könsroller kan förstärka dessa. Sådana könsroller kan ta sig olika uttryck, allt från att pojkar alltför lätt tar till våld, utvecklas senare i sitt språk  till att tjejer förleds att följa osunda skönhetsideal och att inte ta plats. Det är problem som även finns här på Östermalm.

Därför är det mycket bra Östermalms stadsdelsnämnd i sin verksamhetsplan och budget för 2012 väljer att särskilt lyfta fram jämställdhet vilket innebär att alla förskolor ska utveckla arbetet med att ge flickor och pojkar lika möjligheter. Detta här varit ett område som vi i folkpartiet liberalerna har önskat att stadsdelsnämnden prioriterar.

En del i detta arbete är att analysera hur könsmönster tar sig uttryck i den pedagogiska verksamheten. Ett barn måste känna frihet att leka och utvecklas på ett sätt som står fritt från omvärldens förväntningar som kan grundas på föråldrade uppfattningar. Detta kräver vidareutbildning av förskolepersonal. I syfte att erbjuda förskolepersonal att analysera sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt och diskutera hur den pedagogiska miljön, planerar stadsdelsnämndens förvaltning att till våren 2012 starta en pilotutbildning i form av studiecirkel bestående av en mindre grupp pedagoger. De ska senare vara stöd och inspiration för sina kollegor i det dagliga jämställdhetsarbetet. Målet är en ökad medvetenhet om hur det egna förhållningssättet påverkar pedagogernas sätt att agera i verksamheten och koppla det till barnens inflytande över sin egen vardag.

Jämtställdhet är viktigt framförallt för våra barn och ungdomar men även för en sund utveckling av vår stadsdel. Därför välkomnar jag prioriteringen av jämställdhet i förskolan.

Mark Klamberg

Gruppledare för folkpartiet i Östermalms stadsdelsnämnd

Låt inte Mikael Wiehe och de kommersiella krafterna döda den fria kulturen och debatten

För en tid sedan gjorde Peter Santesson och Sanna Rayman en satirisk proggparodi som drev med kampen för Slussens bevarande.

Wiehes bolag United Stage Artists har hört av sig till Santesson och Rayman och kräver att de ”omedelbart tar bort detta från er hemsida och alla andra eventuella sammanhang”. Dessutom har de hört av sig till bloggar som har länkat till låten och krävt att de tar bort länkarna, inte för att få bort Wiehes låt, eller ens en cover av den, utan en parodi.

Johan Norberg uttrycker det väl: Låt inte Mikael Wiehe och de kommersiella krafterna döda den fria kulturen och debatten. Därför lägger jag upp videon på min blogg.



Bloggar
Isobel I Frihetssmedjan

ICC Judges reject immunity of sitting heads of state

Following the failure of the Republic of Malawi to comply with the cooperation requests issued by the International Criminal Court (ICC) with respect to the arrest and surrender of Omar Hassan Ahmad Al Bashir the Pre-Trial Chamber stated the following in para. 36:

the Chamber finds that the principle in international law is that immunity of either former or sitting Heads of State can not be invoked to oppose a prosecution by an international court. This is equally applicable to former or sitting Heads of States not Parties to the Statute whenever the Court may exercise jurisdiction. In this particular case, the Chamber notes that it is exercising jurisdiction following a referral by the United Nations Security Council made under Chapter VII of the United Nations Charter, in accordance with article 13(b) of the Statute.

This is probably the most unequivocal statement that the ICC Judges have expressed on the matter of immunity of heads of state.

Politiker ska både ha principer och värderingar

Roland Poirier Martinsson anser i SvD att politiker inte ska styras av principer utan av värderingar. Är inte en princip ett uttryck för hur man som huvudregel ska balansera olika värderingar mot varandra? Jag hävdar följande i min kommande avhandling: "Principles are value-charged and aim at providing protection to certain legal objectives". Professor Neil MacCormick skriver i Legal Reasoning and Legal Theory: "Law certainly embodies values and these values are characteristically expressed in statements of the principles of a given legal system". Vi kan ju ha fel..

Ska SÄPO få använda signalspaning i förundersökning?

I det förslag om signalspaning för polisiära ändamål som regeringen presenterade förra veckan står att i försvarsunderrättelseverksamheten får inte "utövas verksamhet som inrymmer polisiära befogenheter, såsom förundersökningsåtgärder". (sid 11 i Ds 2011:44)

Man måste skilja mellan 1) spaning för underrättelseändamål som kan ske utan ett brott har begåtts från 2) avlyssning och övervakning i förundersökning, dvs beträffande ett konkret brott.

Justitieminister Beatrice Ask underströk i SvD samma sak: "samma regelverk och prövning som idag gäller för FRA också ska gälla när Säpo och Rikskriminalen vill ha signalspaning. Det innebär att signalspaning inte får sättas in för rena brottsutredningar, förundersökningar eller mot individer."

FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson har den 12 april 2007 i en offentlig utfrågning inför riksdagen förklarat "att så fort man kommer in i ett läge där en förundersökning är inledd drar sig FRA ur. Då kan man inte vända sig till oss." (Betänkande 2007/08:FöU14, bilaga 5, sid. 68).

Regeringens förslag förra veckan utgår från samma lagbestämmelse som blir oförändrad, 4 §
lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.

Idag rapporterar Sveriges Radio om regeringens och socialdemokraternas överenskommelse att SÄPO ska få beställa signalspaning: "Överenskommelsen grundar sig framför allt i Säpos svårigheter att spana inför och efter Taimour Abdulwahabs terrorattentat på Drottninggatan i Stockholm den 11 december 2010."

Min första fråga är följande: Hur skulle SÄPO ha haft rätt att beställa signalspaning efter Taimour Abdulwahabs terrorattentat på Drottninggatan om regeringens och socialdemokraternas förslag förbjuder signalspaning när förundersökning inletts? Förundersökning har ju påbörjats beträffande Abdulwahabs terrorattentat och då ska signalspaning ej vara tillåtet. FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson har varit mycket tydlig på den punkten. Polisen och SÄPO ska enligt regeringens förslag istället använda de avlyssnings- och övervakningsmöjligheter som ges av 27 kapitlet rättegångsbalken som är något annat än signalspaning. Denna fråga hoppas jag journalisterna ställer på regeringens och socialdemokraternas gemensamma presskonferens.

Om regeringen har förberett ett svar på denna fråga så gissar jag att det kommer låta ungefär på följande sätt. Signalspaningen efter Abdulwahabs terrorattentat Abdulwahabs terrorattentat skulle inte syfta till att utreda Ábduwahabs brott utan för att upptäcka och förhindra framtida brott. Följdfrågan blir då vad SÄPO ska göra för det fall signalspaningen avslöjar att Abudwahab haft medbrottslingar, ska de avstå från att använda denna information och underlåta att överlämna informationen till åklagare inför en framtida rättegång mot dessa medbrottslingar? Om svaret är nej, vad är då poängen med att använda signalspaning efter att ett terrorattentatet inträffat? Regeringen skulle också kunna svara att signalspaning efter terrorattentatet i sin tur kan användas som underlag för att sätta igång teleavlyssning och teleövervakning mot eventuella medbrottslingar enligt reglerna om förundersökning. Innebär det att man kan slå på och av signalspaning under pågående förundersökning under förevändningen att signalspaning endast används för underrättelseändamål när det i realiteten är en del av förundersökningen?

Min andra fråga är följande: Hur kan SÄPO använda signalspaning beträffande Abduwahab och hans eventuella medbrottslingar om det som Ask säger att signalspaning inte får sättas in mot individer? Är inte Abdulwahab en individ (som förvisso är död)? Är inte hans eventuella medbrottslingar individer? Svaret är att inriktningen av FRAs signalspaning får inte enbart avse en viss fysisk person (individ) men FRA får använda sökbegrepp som avser vissa fysiska personer om det finns synnerliga skäl (3 § andra stycket sista meningen signalspaningslagen). Därför är påståendet att signalspaning inte får avse individer bara halva sanningen. Exemplet med Abdualwahab visar att det påstådda förbudet som ska förhindra signalspaning mot individer i realiteten är försedd med tillåtande undantag.

Min tredje fråga är följande: Socialdemokraterna har sedan länge uttryckt sitt stöd för att SÄPO ska kunna beställa signalspaning från FRA men att partiet ställer krav på integritetshöjande förändringar. Jag är intresserad vilka dessa konkreta förändringar är. Om det finns sådana konkreta förändringar så är de självklart välkomna.

För att sammanfatta. Jag utesluter inte att om SÄPO haft rätt att beställa signalspaning så hade myndigheterna lättare kunnat förhindra Abdulwahabs terrorattentat. Eftersom mycket information är sekretessbelagt och kontrafaktiska antaganden alltid är problematiska, har jag inte tillräckligt med kunskap för att svara på den frågan. Däremot finner jag resonemanget om att SÄPO skulle kunna använda signalspaning efter terrorattentatet för undersöka Abduhwahabs eventuella medbrottslingar och nätverk som märkligt. Det synes strida mot det lagförslag som regeringen presenterar och därmed är det ett dåligt argument för förslaget.

Bloggar
Laakso I Mary Jensen I Reuterås I HAX I Schmidt I Troberg I Johansson

Inlägg i Slussendebatten

Nedan finns mitt anförande i Slussendebatten den 12 december 2012

Kommunfullmäktigeledamöter samt Stockholmare som följer denna debatt,  

Tre funktioner Det är viktigt att förslaget utgår från Slussens tre bärande funktioner – trafik, vatten och stadsliv.

Trafik – bilister, kollektivtrafik fotgängare och cyklister ska alla kunna ta sig fram via Slussen.

Vatten – Slussen är en mycket avtappningspunkt för vattnet för mälaren. En förändring är särskilt är påkallad eftersom nederbörden förväntas öka.

Stadsliv – Slussen är en viktig mötesplats mellan Gamla stan och Söder

Ansvarstagande eller opportunism 
Eftersom Slussen ska fylla så många funktioner på en begränsad yta så måste det göras kompromisser och det är här jag tror en del kritiker gör misstag. Det är väldigt lätt att kritisera men lyckas man inte själv presentera hur man vill balansera dessa tre funktioner mot varandra så försjunker man lätt i opportunism. Så kan man göra om man ständigt vill vara i opposition men inte om man gör anspråk på att styra över, ta ansvar för Stockholm och göra det till än bättre plats för våra kommuninvånare.

Trafikfunktionen 
Jag tänkte nu fokusera på trafikfrågorna. Den framtida trafiklösningen vid Slussen bygger på en enkel, effektiv och lättorienterad trafikanläggning med god framkomlighet för gående och cyklister, för kollektivtrafik och bilister. I början på 1960-talet passerade 90 000 bilar per dygn Slussen. Numera handlar det om 30 000 motorfordon per dygn och prognosen inför 2030 talar om samma nivåer. Vi anser att det är rimligt att dagens för bilar överdimensionerande Sluss, ett monument över bilismen anpassas. Vi kommer med detta förslag att minska kapaciteten till 30 000 motorfordon per dygn. Det är inte att leda bilar in i Gamla Stan vilket socialdemokraterna påstår. Vi vill skapa Nya Slussen som kan klara av såväl bussar och spårvagnar som i egna reserverade filer kan ge sina resenärer en snabb och pålitlig kollektivtrafik som komplement till tunnelbanan. Den nya slussen är en satsning på kollektivtrafik, gång- och cykeltrafikanter.

Ombyggnadsperioden 

Att bygga om Slussen är en stor utmaning och den är på inga sätt problemfri. Den största utmaningen ser jag i hur vi ska klara av en fungerande kollektivtrafik under ombyggnadsperioden. Eftersom Slussen måste byggas om är detta ofrånkomligt och de som försöker förespegla något annat riskerar att ägnar sig åt billig populism.

Från folkpartiet är beskedet tydligt, kollektivtrafiken ska byggas ut, såväl cyklister som flanörer ska känna sig hemma i Stockholm.

SÄPO och Rikskrim ska få inrikta FRAs signalspaning

TT ringde mig för kommentar angående regeringens förslag att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska ges möjlighet att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Jag hinner inte blogga utförligt om saken idag, men det är möjligt att TT återger min kommentar.             

Min kommentar var ungefär att för den vanliga medborgaren sker intrång i den personliga integriteten redan genom att staten får tillgång till all kommunikation som korsar Sveriges gränser varav FRA bearbetar en del av denna kommunikation och också lagrar betydande mängder information om denna kommunikation (trafikdata). Det nu aktuella förslaget kommer inte ha några betydande konsekvenser för den vanlige laglydige medborgaren med undantag för sådana laglydiga medborgare som (ovetande) råkar befinna sig i samma umgängeskretsar som en möjlig terrorist.

Jag tycker det är bättre ur resurs- och integritetssynpunkter att SÄPO och Rikskrim får beställa spaning från FRA än att SÄPO och Rikskrim bygger upp egna signalspaningsorganisationer. I denna del är regeringens förslag bra.

I praktiken innebär förslaget en återgång till samma lösning som riksdagen antog den 18 juni 2008. Polisens möjlighet att inrikta FRAs signalspaning upphävdes genom de lagändringar som trädde ikraft 1 december 2009 men denna möjlighet kommer alltså nu att återställas.

Media
SvD

Uppdatering
Sydsvenskans ledarredaktion och Dagen verkar ha läst mitt uttalande till TT.

Carl Bildts twitter

Juridicums informatör undrade för ett tag sedan över hur man ska se på Carl Bildts twitter, vilken rättslig status det har. Mitt svar var att Carl Bildts twitter kan vara en rättskälla inom folkrätten, dvs bidra till att skapa bindande regler. Detta ifrågasatte några jurister i svensk rätt på ett seminarium igår om sociala medier (som jag inte var med på).

Därför citerar jag ur Diana Amneus avhandling Responsibility to Protect by Military Means: "[C]ustomary law comprises two elements - "general pratice", that is state practice (the objective element) and secondly, that the practice be "accepted as law", that is, opinio juris (the subjective element). ... The legal literature and international case law give various examples of where to find opinio juris, such as the conclusion of bilateral or multilateral treaties, attitudes to resolution of the UN General Assembly and other international meetings, as well as statements by state representatives". (sid. 89 och 103).

På svenska, en utrikesministers uttalanden kan visa på den rättsuppfattning som en stat har (det subjektiva elementet) och därmed vara avgörande om det finns en sedvanerättslig regel. Vidare finns det en majoritet av jurister som menar att uttalanden även kan vara bevis på statspraxis (det objektiva elementet), se sid. 91 i nämnda avhandling.

Eftersom folkrätten är speciell på detta sätt bör Carl Bildt vara mer försiktig än andra ministrar när han använder sociala medier.