I det förslag om signalspaning för polisiära ändamål som regeringen presenterade förra veckan står att i försvarsunderrättelseverksamheten får inte "utövas verksamhet som inrymmer polisiära befogenheter, såsom förundersökningsåtgärder". (sid 11 i Ds 2011:44)
Man måste skilja mellan 1) spaning för underrättelseändamål som kan ske utan ett brott har begåtts från 2) avlyssning och övervakning i förundersökning, dvs beträffande ett konkret brott.
Justitieminister Beatrice Ask underströk i SvD samma sak: "samma regelverk och prövning som idag gäller för FRA också ska gälla när Säpo och Rikskriminalen vill ha signalspaning. Det innebär att signalspaning inte får sättas in för rena brottsutredningar, förundersökningar eller mot individer."
FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson har den 12 april 2007 i en offentlig utfrågning inför riksdagen förklarat "att så fort man kommer in i ett läge där en förundersökning är inledd drar sig FRA ur. Då kan man inte vända sig till oss." (Betänkande 2007/08:FöU14, bilaga 5, sid. 68).
Regeringens förslag förra veckan utgår från samma lagbestämmelse som blir oförändrad, 4 §
lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet.
Idag rapporterar Sveriges Radio om regeringens och socialdemokraternas överenskommelse att SÄPO ska få beställa signalspaning: "Överenskommelsen grundar sig framför allt i Säpos svårigheter att spana inför och efter Taimour Abdulwahabs terrorattentat på Drottninggatan i Stockholm den 11 december 2010."
Min första fråga är följande: Hur skulle SÄPO ha haft rätt att beställa signalspaning efter Taimour Abdulwahabs terrorattentat på Drottninggatan om regeringens och socialdemokraternas förslag förbjuder signalspaning när förundersökning inletts? Förundersökning har ju påbörjats beträffande Abdulwahabs terrorattentat och då ska signalspaning ej vara tillåtet. FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson har varit mycket tydlig på den punkten. Polisen och SÄPO ska enligt regeringens förslag istället använda de avlyssnings- och övervakningsmöjligheter som ges av 27 kapitlet rättegångsbalken som är något annat än signalspaning. Denna fråga hoppas jag journalisterna ställer på regeringens och socialdemokraternas gemensamma presskonferens.
Om regeringen har förberett ett svar på denna fråga så gissar jag att det kommer låta ungefär på följande sätt. Signalspaningen efter Abdulwahabs terrorattentat Abdulwahabs terrorattentat skulle inte syfta till att utreda Ábduwahabs brott utan för att upptäcka och förhindra framtida brott. Följdfrågan blir då vad SÄPO ska göra för det fall signalspaningen avslöjar att Abudwahab haft medbrottslingar, ska de avstå från att använda denna information och underlåta att överlämna informationen till åklagare inför en framtida rättegång mot dessa medbrottslingar? Om svaret är nej, vad är då poängen med att använda signalspaning efter att ett terrorattentatet inträffat? Regeringen skulle också kunna svara att signalspaning efter terrorattentatet i sin tur kan användas som underlag för att sätta igång teleavlyssning och teleövervakning mot eventuella medbrottslingar enligt reglerna om förundersökning. Innebär det att man kan slå på och av signalspaning under pågående förundersökning under förevändningen att signalspaning endast används för underrättelseändamål när det i realiteten är en del av förundersökningen?
Min andra fråga är följande: Hur kan SÄPO använda signalspaning beträffande Abduwahab och hans eventuella medbrottslingar om det som Ask säger att signalspaning inte får sättas in mot individer? Är inte Abdulwahab en individ (som förvisso är död)? Är inte hans eventuella medbrottslingar individer? Svaret är att inriktningen av FRAs signalspaning får inte enbart avse en viss fysisk person (individ) men FRA får använda sökbegrepp som avser vissa fysiska personer om det finns synnerliga skäl (3 § andra stycket sista meningen signalspaningslagen). Därför är påståendet att signalspaning inte får avse individer bara halva sanningen. Exemplet med Abdualwahab visar att det påstådda förbudet som ska förhindra signalspaning mot individer i realiteten är försedd med tillåtande undantag.
Min tredje fråga är följande: Socialdemokraterna har sedan länge uttryckt sitt stöd för att SÄPO ska kunna beställa signalspaning från FRA men att partiet ställer krav på integritetshöjande förändringar. Jag är intresserad vilka dessa konkreta förändringar är. Om det finns sådana konkreta förändringar så är de självklart välkomna.
För att sammanfatta. Jag utesluter inte att om SÄPO haft rätt att beställa signalspaning så hade myndigheterna lättare kunnat förhindra Abdulwahabs terrorattentat. Eftersom mycket information är sekretessbelagt och kontrafaktiska antaganden alltid är problematiska, har jag inte tillräckligt med kunskap för att svara på den frågan. Däremot finner jag resonemanget om att SÄPO skulle kunna använda signalspaning efter terrorattentatet för undersöka Abduhwahabs eventuella medbrottslingar och nätverk som märkligt. Det synes strida mot det lagförslag som regeringen presenterar och därmed är det ett dåligt argument för förslaget.
Bloggar
Laakso I Mary Jensen I Reuterås I HAX I Schmidt I Troberg I Johansson
"ska de avstå från att använda denna information och underlåta att överlämna informationen till åklagare inför en framtida rättegång mot dessa medbrottslingar?"
SvaraRaderaEftersom vi har principen om fri bevisprövning i svensk rätt borde svaret på denna fråga bli att ja, de kommer få använda denna information i en rättegång. Om det inte föreligger ett strikt förbud mot att SÄPO får vidarebefordra denna infon till polis och åklagare men det känns osannolikt. Om en vidarebefordring till åklagare skulle förbjudas, vad skulle då det finnas för anledning att ta reda på informationen? Man borde väl rimligtvis vilja få in dessa försök till grov brottslighet bakom lås och bom och det blir svårt utan en åklagare vid rodret.
"Denna fråga hoppas jag journalisterna ställer på regeringens och socialdemokraternas gemensamma presskonferens."
SvaraRaderaTyvärr finns det väl knappt någon journalist i landet som är kapabel att ställa dylika frågor, eftersom de kräver analys (undantaget är Filip Struwe).
Anna,
SvaraRaderaJag håller med. Principen om fri bevisföring kan tillåta att bevisningen används i rättegång.
Samtidigt kan man komma fram till att FRA och SÄPO bryter mot lagen om de använt signalspaning under förundersökning. Det kan då bli en fråga om tjänstefel men det behöver inte per automatik leda till att bevisningen ej kan användas.
Har ett avsnitt i min avhandling (som inte handlar om signalspaning) om huruvida man får använda illegalt inhämtad bevisning i rättegång. Svaret i de rättssystem som jag studerar (internationella brottmålstribunaler och domstolar) är ja i olika nyanser. Det beror på hur allvarlig lagkränkningen anses vara. Något förenklat så är bevisning inhämtad genom tortyr förbjudet medan bevisning inhämtad genom illegal avlyssning kan användas.
För de som vill fördjupa sig...
SvaraRaderaHaagtribunalen för f.d. Jugoslavien tillämpar principen om fri bevisföring.
I Kordić and Čerkez anger Haagtribunalen följande.
"[E]ven if illegality was established, …, we have to decide whether this is evidence obtained by methods which -- the admission of which would be antithetical to and would seriously damage the integrity of the proceedings. We have come to the conclusion that … evidence obtained by eavesdropping on an enemy's telephone calls during the course of a war is certainly not within the conduct which is referred to in Rule 95. It's not antithetical to and certainly would not seriously damage the integrity of the proceedings."
Prosecutor v. Kordić and Čerkez, (Case No. IT 95-14/2), ICTY T. Ch., oral decision delivered on 2 February 2000, transcripts, p. 13694
Synnerligen välformulerat, Mark. Jag tror att dina funderingar om att slå av och på signalspaningen under pågående förundersökning ligger väldigt nära politikernas ideal, vilket de dock aldrig skulle våga framföra offentligt.
SvaraRaderaHär borde alla varningsklockor ringa hos landets jurister. Regeringens resonemang är oerhört ologiskt och grumligt.
Sedan skulle det också vara bra om Ask förklarade hur Rikskrim kommer in i bilden.
@ Anna:
Det finns en grundinställning hos FRA, som också verkar delas av beslutsfattarna, som består i att signalspaningsinformation inte ska få användas som bevis i en rättegång. Härigenom skulle källor, metodik eller utländska samarbetspartners riskera att röjas, menar FRA:s generaldirektör (och sannolikt även regeringen). Rikets säkerhet skulle alltså kunna äventyras. Detta är huvudargumentet.
Utredaren Anders Eriksson drev här en annan linje, där alltså FRA-material skulle kunna användas i brottsutredningar, men detta ratades av regeringen (2009). Han förordade snarare att FRA skulle fungera som ett operativt stöd för polisen, ganska fjärran från den strategiska funktion, som regeringen (på pappret) nu argumenterar för.
Ja - varför väntade man inte på EU-domstolens utslag undrar jag?
SvaraRaderaEn not.
SvaraRaderaFörundrsökning mot (vissa) SÄPO-chefer lads ner, då riksåklagaren ansåg att de var för inkompetenta för att åtalas.
Mig veterligen har inte detta förändrats, varpå man kan räkna att SÄPO-chefer har åtalsimmunitet genom praxis.
Mary,
SvaraRaderaNu är klagomålet från Centrum för Rättvisa ställt till Europadomstolen i Strasbourg som är något annat än EU-domstolen i Luxembourg.
Jag tror att Sverige har goda chanser att klara sig i Europadomstolen vad beträffar den nuvarande lagstiftningen. Däremot kommer Sverige med allra största sannolikhet att fällas för signalspaningen som skedde dessförinnan.
Det är därför jag aldrig tvärsäkert skriver att "FRA-lagen" strider mot Europakonventionen.
Aha - så... Tack. Ja vi får väl se hur det blir. Dags att ta kryptering på allvar. Som om inte gangstrarna kommer att göra det.
SvaraRadera@ Mary:
SvaraRaderaVid sidan av kryptering ska man nog sträva efter att använda de senaste tekniska plattformarna. Övervakarna lär ha svårt att hålla jämna steg och anpassa sina inhämtningssystem efter den snabba tekniska utvecklingen.
Däremot torde det vara knepigare för gemene man att i alla lägen gardera sig mot deras massinsamling av trafikdata.
Nej det kan säkert inte uteslutas.
SvaraRaderaDäremot är det synnerligen osannolikt att möjlighet att beställa FRA-lagsspaning skulle bidragit ett smack till att förhindra terrorbombarens planer.
Jag har kommit fram till att motstånd nu är hopplöst, makten kommer att vilja avlyssna oss. Det enda skyddet är att man gör så här: Låt alla myndigheter få beställa, men alla ska betala spaningen från sina anslag och inte lämpa över kostnaden på internet- och telebolagen.
Då skulle man få en naturlig begränsning av kontrollsamhället.
Peter O
Nedanstående skrevs av någon för ett par år sedan. Det förefaller vara en god sammanfattning av FRA:s historia ända fram till dagens massövervakning:
SvaraRadera"FRA var från början en ren krigsorganisation. Genom att knäcka den tyska krypteringen i kabeltrafiken kom Sverige över mycket värdefull information om tyskarnas planer under andra världskriget. Vid fredsslutet 1945 var det dock osäkert om FRA skulle få finnas kvar. Regeringen förlängde med viss tvekan verksamheten för ett år i taget.
När så kalla kriget var ett faktum insåg FRA-ledningen att detta var myndighetens stora chans till överlevnad. Precis som idag propagerade man för sin sak och vann regeringens gehör.
FRA permanentades. Televerket tillhandahöll amabassadtrafiken som gick i det svenska kabelnätet. FRA översatte och sammanställde. Regeringen förlängde detta spaningstillstånd år efter år. Avlyssningen i kabel mot andra länders beskickningar kunde fortgå ända tilll 1991, då Televerket blev Telia. Detta har bekräftats av Carl Bildt.
Parallellt utökades eterspaningen. FRA fick tidigt signalspaningsplan i luften och sedan också spaningsfartyget Orion i Östersjön. Givetvis skaffade man sig också ett flertal spaningsstationer på marken.
Man byggde upp ett omfattande underrättelsesamarbete med andra länder. FRA blev en viktig spelare i en världsomspännande avlyssningskoncern.
Myndigheten var också tidigt ute med avlyssning av satellittrafiken. Enligt egen utsago har FRA spanat mot civil kommunikation i satellit sedan 1970-talet. Man har också uppgivit att man regelmässigt inhämtat eterburen internettrafik liksom självfallet telefon- och faxtrafik i satellit och radiolänk. Något förbud mot att avlyssna inrikestrafik har inte heller funnits, möjligen med förbehållet att spaningen måste avse utländska förhållanden.
I takt med att det civila inslaget blev större i det inhämtade materialet utvidgades och fördjupades samarbetet med bl.a. Säpo, Rikskriminalen och Tullverket.
Enligt uppgifter till SVT 2008 har FRA också under en följd av år ägnat sig åt massinhämtning av trafikdata, som sedan lagrats i flera år (Generaldirektören har medgivit 18 månader).
Någon djupare granskning av verksamheten har aldrig genomförts, trots att FRA inhämtat privat kommunikation i minst 30 år. Varken effektivitets- eller integritetsaspekter har penetrerats.
Alltså: En tillfällig krigsorganisation permanentas och övergår så småningom till att massinhämta civil kommunikation, inklusive grundlagsskyddad privat korrespondens. Under en följd av år dessutom utan lagstöd, men med regeringens goda minne.
Senast 2000 insåg dock dåvarande FRA-ledningen att verksamheten skulle kunna strida mot Europakonventionens artikel 8 och 13. Därför kunde det vara lämpligt att ett lagpaket kom på plats. På samma gång, närmast i förbigående, påpekade man för regeringen att man också borde få rätt att inhämta kabeltrafik. Detta eftersom så mycket av (den grundlagsskyddade) civila kommunikationen flyttat ned i marken. Man uppfann den nyspråkliga beteckningen ‘teknikneutralitet’ för såväl eter- som kabelburen trafik. Dessa önskemål framställdes också i den utredning som kom 2003, där nuvarande GD vid FRA, Ingvar Åkesson, var en av de sakkunniga..
Sedan vet vi ju vad som hänt. Bortsett från den livliga debatten 2008 och de små förändringarna av FRA-lagpaketet, har det mesta hittills gått som på räls för FRA och deras tillskyndare."
jojo, det går på räls för FRA.
SvaraRaderaJag blir alltmer skrämd.
Är riksdagspolitkerna helt blåsta, eller skrämda. Eller överkörda (igen) av partipiskorna, som i sin tur styrs av FRA-maffian?
Dvs byråkrater med grumlig demokratiuppfattning har tagit över Sverige?
Eller är det ännu värre - att politikerna godvilligt gått med på detta.?
Mark, Niklas Starow sätter punkten på det väsentliga. Om uppgifter som inte skulle få användas som bevis ändå används kommer absolut inget att ske juridiskt. Utöver den parodiska förundersökningen Niklas nämner så kommer knappast någon åklagare att äventyra sin karriär genom att driva ett ärende som är så politiskt inkorrekt. (Eventuellt tjänstefel o dyl kan ju bara behandlas i efterhand i vårt rättssystem.)
SvaraRaderaHar du någonsin tittat på statistik för tjänstefel men framför allt mened? Speciellt i det sistnämnda fallet kommer du att se en ohygglig snedfördelning i vilkas menedsanmälningar som behandlas eller lämnas outredda.
Om inte FRA-shopping ska få gälla "rena brottsutredningar, förundersökningar eller mot individer", vad ska den då användas till?
SvaraRaderaDags att lämna hårklyveridiskussionerna och inse vad det här handlar om - urskillningslös politisk massövervakning av medborgarna, som ett led i skapandet av den nya och allt mer högerextrema, tyskledda EU-diktaturen. Det är bara kriget som fattas för att tvångsupprepningen av det totalitära 30-talet ska bli riktigt total. Och det låter säkert inte heller vänta på sig. "Civilisationernas kamp" lurar om hörnet. Och det är verkligen lustigt att man som exempel i den pånyttfödda FRA-debatten framhåller bombdådet i Stockholm medan Breiviks massmord av politiska motståndare hamnar i skymundan i denna diskussion.
Justitieutskottets vice ordförande, Johan Linander (c), har nu i en kommentar på sin blogg gett svar på frågorna om hur FRA skulle ha kunnat användas efter Abdulwahabs terrordåd. Enligt lagförslaget kan FRA i praktiken användas i samband med förundersökningar.
SvaraRaderaÄven om en inriktning är framåtsyftande och alltså handlar om att förhindra nya brott, så får FRA också rapportera om begångna brott om uppgifterna bedöms vara av betydelse för inriktningen. Informationen kan föranleda nya tvångsåtgärder inom förundersökningen.
Detta är alltså något helt annat än vad Beatrice Ask sagt om förslaget. Törs vi hoppas att media uppmärksammar de dubbla budskapen?
Det framgår också att FRA kan komma att rapportera om begångna brott även i andra situationer. I dessa fall kan uppgifterna ligga till grund för att förundersökningar inleds eller återupptas.
Läs mera här:
http://johanlinander.se/blog/2011/12/15/sakerhetspolisen-ansvarar-for-rikets-sakerhet/comment-page-1/#comment-136841
Tack Dennis,
SvaraRaderaJo, det verkar oklart när man lyssnar på politikerna.
Fastnade även för följande i Johan Linanders kommentarer till samma blogginlägg. Han kommenterar frågan huruvida FRA signalspaning berör all kommunikation: "På samma sätt som signalspaningsutrustningen automatiskt läser/lyssnar av men sedan inte lagrar det som inte fastnar pga att det är eftersökt."
Det verkar som Johan Linander tror att FRA signalspaningsutrustning automatiskt läser/lyssnar av all eller väldigt stora mängder kommunikation. Jag menar att Linander har missuppfattat hur FRAs signalspaning går till. FRA läser/lyssnar på relativt lite kommunikation även om man tar med det som datorer gör automatiskt. Registreringen av trafikdata är däremot mer omfattande.