Frikännande dom i Svea Hovrätt rörande folkrättsbrott

Svea Hovrätt har meddelat frikännande dom i rörande folkrättsbrott. Dagens Eko rapporterar (lyssna vid 10.20) och jag ger en kort kommentar angående utsikterna att få saken prövad i Högsta Domstolen. Det kan bli svårt då Högsta Domstolen normalt endast tar upp fall av juridiskt principiella skäl och inte mål om ren bevisvärdering.

Välkommet förslag om kränkande fotgrafering

Regeringen föreslår att kränkande fotografering ska vara förbjudet. Regeringens förslag har ändrats fram och tillbaka. Min inställning har varierat därefter. Efter att lagrådet underkänt det tidigare förslaget har regeringen nu tagit bort den del som var vag, som skulle kunna hämma journalistiskt arbete på ett orimligt sätt. För straffansvar ska krävas att fotograferingen sker olovligen. Vidare att fotograferingen sker i hemlighet och att den fotograferade befinner sig på en plats som tillhör hans eller hennes privata miljö eller som annars är avsedd för särskilt privata förhållanden, dvs. inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme.

Min inställning präglas av ett mål från 2005 vid Blekinge tingsrätt där jag medverkade som tingsnotarie. Målet rörde en hyresvärd som hade monterat en kamera i sin hyresgästs badrum och smygfilmat henne. Detta var och är lagligt om hyresvärden monterar kameran före hyresgästen flyttar in. I målet vid Blekinge domstolar monterade hyresvärden kameran efter att hyresgästen flyttat in och därmed blev det ett grovt hemfridsbrott genom att han olovligen vistades i bostaden för att montera kameran. Filmningen i sig var inte olaglig. När målet överklagades kom Hovrätten över Skåne och Blekinge till samma slutsats. En sådan ordning är naturligtvis helt absurt och därför välkomnar jag regeringens nu aktuella förslag om lagändring. Regeringens förslag är numera helt i enlighet med vad jag tidigare förespråkat.

Media
DN och SvD

ICC frikänner Mathieu Ngudjolo Chui

ICCs rättegångskammare har idag frikänt den kongolesen Mathieu Ngudjolo Chui. Jag har ännu inte läst domen utan har bara tillgång till ett pressmeddelande. Rättegångskammaren har inte funnit det bevisat att Chui var befälhavare för Lendusoldaterna från Bedu-Ezekere i samband med attacken mot byn Bogoro den 24 februari 2003. Därför blev han frikänd.

Rättegångskammaren verkar inte anse bevisning håller vad avser den åtalade formen för Chuis gärningsmannaskap. Detta är särskilt intressant då rättegångskammaren skjutit upp domen avseende den medåtalade Katanga. Domen mot Katanga har skjutits upp eftersom rättegångskammaren vill pröva hans ansvar enligt ett annat gärningsmannaskap än vad som är åtalat för, ett beslut som kritiserats av professor Schabas.

En sak i pressmeddelandet påminner om Quickdebatten och huruvida Sture Bergvall ska anses vara oskyldig efter att tidigare domar undanröjts. Läs följande från pressmeddelandet:

The Chamber also emphasised that the fact of deciding that an accused is not guilty does not necessarily mean that the Chamber finds him innocent. Such a decision simply demonstrates that, given the standard of proof, the evidence presented to support his guilt has not allowed the Chamber to form a conviction “beyond reasonable doubt”.

Jag ser fram emot att läsa den fullständiga domen. I våras skickade jag min avhandling om bevisfrågor i internationell straffprocessrätt till en av domarna i målet, Christine Van den Wyngaert . Det blir intressant att se om domstolen tagit intryck.

Uppdatering. Här är domen (på franska). Jag har läst delarna som rör bevisvärdering där kammaren i princip upprepar vad förundersökningskammaren sagt i al-Bashir och rättegångskammaren i Lubanga. Det ligger i linje med vad jag skrivit i min avhandling, som trycktes före domen i Lubanga. Min franska är lite rostig men det verkar som rättegångskammaren inte bara grundat domen på den bevisning som parterna åberopat utan även bevisning som finns i målets akt,  se nedanstående passage.

47. Afin de déterminer si une allégation du Procureur a été prouvée, la Chambre n'a pas limité son analyse aux preuves qu'ont expressément visées les parties et les participants dans leurs plaidoiries. Elle a examiné, au cas par cas, si elle pouvait se fonder sur des éléments de preuve figurant au dossier et non expressément visés pour établir une allégation factuelle en tenant compte des prescriptions énoncées aux articles 64-2 et 74-2 du Statut. Elle s'est, en particulier, assurée que la Défense avait eu la possibilité de s'exprimer sur les éléments de preuve en question.

Det vore mycket anmärkningsvärt och när den engelska versionen av domen ska jag kontrollera om jag uppfattat saken rätt.