Staffan Danielsson återger FRAs svar i Dagens Nyheter
DN rapporterar följande.
En omdiskuterad fråga i FRA:s verksamhet är hur trafikdata hanteras. Trafikdata inkluderar inte innehållet i kommunikation utan handlar om vem som varit i kontakt med vem, när, hur och så vidare. Kritiker menar att den så kallade FRA-lagen inte tillräckligt begränsar hur trafikdata får användas. Staffan Danielsson (C) ställde frågor till FRA-ledningen särskilt om trafikdata.
– Man redovisade sitt arbete och jag är tillfreds med svaren, säger Danielsson.Regeringens förarbeten
Han hävdar att trafikdata inte utnyttjas för underrättelseinhämtning utan används i teknikutvecklingen.
Så här står det i regeringens proposition om sambandet mellan FRAs försvarsunderrättelseverksamhet och utvecklingsverksamhet.
Eftersom den beskrivna verksamheten [utvecklingsverksamheten, inkl. teknikutveckling] syftar till att möjliggöra försvarsunderrättelseverksamheten kan det inte anses oförenligt med det ändamål för vilka uppgifterna samlas in att uppgifterna också i viss utsträckning behandlas i försvarsunderrättelseverksamheten. Prop. 2006/07:46 sid. 67-68
För icke-jurister: en proposition är del av förarbetena. Det är en rättskälla som används av jurister (i domstol och av myndigheter) bl.a. när lagstiftningen är oklar på en viss punkt. Då tolkar man lagen utifrån förarbetena.
Datainspektionens granskning av FRA
Så här skriver Datainspektionen efter en granskning med egna jurister och tekniker av FRAs verksamhet.
Begreppet trafikdata förekom i den debatt som föregick antagandet av LSF, men finns inte som begrepp i lagstiftningen. Däremot talas om termen "råmaterial". Detta har lett till vissa oklarheter rörande vilken kategori som viss information ska hänföras till, vilket i sin tur kan få betydelse för tillämpningen av bl.a. gallringsregler. Inhämtning av trafikdata sker både i FRA:s utvecklingsverksamhet och i myndighetens försvarsunderrättelseverksamhet. Det huvudsakliga innehållet i FRA:s databas för trafikdata inhämtas inom ramen för försvarsunderrättelseverksamheten. Sökbegreppen vid inhämtning av trafikdata är mer generella än vid inhämtning av meddelanden och medför en omfattande behandling av personuppgifter hos FRA. Det innebär i sin tur att det finns en relativt hög sannolikhet för att de personer som kommunicerar i de signalbärare som FRA bedriver inhämtning mot, kommer att få uppgifter om sin kommunikation sparad hos FRA i form av trafikdata. Datainspektionens rapport den 6 december 2012, sid. 4. Klambergs understryckningar.
Klamberg i Svensk Juristtidning.
Här är min analys i Svensk Juristtidning, vänligen notera att i artikeln finns källor i fotnoter för alla mina påståenden.
Lagstiftaren försöker till synes bygga upp en mur mellan försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamheten, där den senare omfattar stora mängder kommunikation och inte generar någon underrättelserapportering. Jag ifrågasätter riktigheten i denna bild. Kan FRA i förväg veta vilken kommunikation som ska hänföras till respektive verksamhet? Det verkar vara svårt då FRA inledningsvis måste genomföra någon form av analys, t.ex. genom trafikbearbetning. Denna slutsats förstärks av följande passage i förarbetena.Vad är problemet?
Eftersom [utvecklingsverksamheten] syftar till att möjliggöra försvarsunderrättelseverksamheten kan det inte anses oförenligt med det ändamål för vilka uppgifterna samlas in att uppgifterna också i viss utsträckning behandlas i försvarsunderrättelseverksamheten.
Det verkar finnas ett kommunicerande kärl mellan de två verksamheterna där uppgifter som ursprungligen samlats in för ett ändamål, t.ex. följa förändringar i signalmiljön, kan användas för ett annat ändamål — i försvarsunderrättelseverksamheten - om FRA finner det påkallat. Jag ser det som ett sammanhängande system snarare än två parallella och isolerade processer. Mark Klamberg, FRA:s signalspaning ur ett rättsligt perspektiv SvJT 2009 sid. 535-536
Snowdens första avslöjanden handlar om metadata, på svenska säger man ibland trafikdata. Hela den amerikanska debatten handlar om att NSA lagrar stora mängder metadata om vanliga privatpersoners kommunikation. Jag menar att det är uppenbart att FRA gör detsamma och de gör det inte för något abstrakt forskningssyfte eller odefinierad teknikutveckling utan det gör det för att kartlägga personers och organsationers nätverk. Det kan göras för "goda" och legitima ändamål men kan även missbrukas. Min anspråkslösa inställning är att FRA bör förklara att så sker och redovisa omfattningen av verksamheten.
Det verkar som om vi behöver mer insatta politiker att skicka, om så bara ut till Lovön. Jag lyssnade till P1-sändningen i e.m. och deras diffusa svar ingav inget vidare förtroende.
SvaraRadera(Skönt att du referererades till i din yrkesfunktion och inte drogs in under FP-paraply.)
Viktigt med en så öppen dialog/debatt som möjligt i dessa så viktiga säkerhets- och integritetesfrågor. Jag har bloggat efter vårt besök på FRA, och även kommenterat kring Marks blogginlägg här.
SvaraRaderahttp://staffandanielsson.blogspot.com
SvaraRaderaStaffan,
SvaraRaderaDet tog oss ett år av kommentarer på din blogg innan du erkände att FRA hade en källdatabas som de lagrade stora mängder data som de därefter genomsökte.
http://staffandanielsson.blogspot.se/2009/10/signalspaning-fra-summering.html
Nu är vi tillbaka på ruta 1.
Jag har inte tid att med dessa lekar med dig.
Framförallt så har NSA/FRA/GHCQ mfl organisationer i bokstavsoppan långt överträtt vad som ens den mest auktoritära etatist kan tycka vara rimligt.
SvaraRaderaStaffan Danielsoson, du avlyssnar mig mot min vilja, det hela är ovärdigt ett fritt och öppet samhälle.
Vårt politiska system är sedan länge en hegemoni som från mitt perspektiv mest verkar gå på autopilot. Sverige har inte heller någon författningsdomstol som kan ta politiker i örat när önskan att bestämma över andra har blivit för stor.
Hur i hela friden skall jag bära mig åt för att hålla FRAs snokande borta från min mailbox?
De har inte där att göra. Rätten till privatliv finns till och med inskriven i de mänskliga rättigheterna.