Kriminalisering av terrorresor kan försvåra för FRA att signalspana

Idag blev jag intervjuad i P1-morgon om att en kriminalisering av terrorresor kan försvåra för Försvarets radioanstalt (FRA) att signalspana på personer som kan vara på väg att ge sig av. Det går bra för SÄPO att beställa signalspaning för underrättelseändamål och om det avser internationell terrorism, men i det ögonblick SÄPO inleder förundersökning (på vanlig svenska: brottsutredning) så ska signalspaningen enligt lag avbrytas. SÄPO får då förlita sig på traditionella tvångsmedel - hemlig avlyssning och övervakning som regleras i rättegångsbalken. Läs mer här, särskilt att SÄPO föreslår en "vägg" inom SÄPO mellan förundersökning och underrättelseverksamhet.

Uppdatering: Sveriges  Radio har nu lagt upp ytterligare ett inslag, lyssna här.

Återkommande fråga
Detta är en bekant frågeställning då SÄPO med återkommande mellanrum lyfter frågan om att signalspaning ska kunna fortsätta även om förundersökning inletts och vill ha ändrad lag.

Anders Eriksson presenterade i SOU 2009:66 ett förslag om lagen skulle ändras så att polisen skulle få använda signalspaning i brottsutredande syfte. Anders Eriksson har tidigare varit chef  och generaldirektör för SÄPO (1994-2000). De borgerliga partierna som ingick i Anders Erikssons referensgrupp ställde sig tveksamma till att polisen bör få använda signalspaning i brottsutredande syfte. De rödgröna partierna uttryckte ingen åsikt i denna fråga (se sid. 43 i SOU 2009:66). Anders Erikssons förslag godtogs inte av alliansregeringen utan en andra utredning tillsattes som ledde till en mer begränsad lagändring, se proposition 2011/12:179 "Polisens tillgång till signalspaning iförsvarsunderrättelseverksamhet".

Vad är problemet med SÄPOs linje?
Jag tar upp just denna problematik i artikeln "A Paradigm Shift in Swedish Electronic Surveillance Law" sid. 198, se nedan. Jag författade texten 2011 - efter Anders Eriksson presenterat sitt förslag men före proposition 2011/12:179 - förlaget var långsamma med publiceringen som dröjde till 2013. Jag har översatt förundersökning till "preliminary investigation".

In addition, Anders Eriksson suggests that signals intelligence towards international communication should be allowed for the purpose of a preliminary investigation (SOU 2009:66, pp. 126-128; section 5 of draft law on signal intelligence against foreign matters for law enforcement purposes). I find the proposal problematic for the following reasons.

Data collected for the purpose of a preliminary investigation can be used in a court as incriminatory evidence. Sweden as many other countries have fair trial requirements and rules providing that the Prosecutor must disclose all evidence that he/she intends to use at trial (RB, chapter 45, sections 4(4) and 9(2)) and allow the defence to inspect material in possession or under the control of the prosecution (partsinsyn), (RB, chapter 23, section 21(4); Lag (2009:400), chapter 10, section 3(1)). Furthermore, the police and the Prosecutor must act impartially, which means that they must investigate incriminatory as well as exculpatory evidence. The Prosecutor also has the power to make an appeal in favour of the defendant. (RB chapter 20, section 2(3), chapter 23, section 4; Riksåklagaren, 8 October 2009, p. 3). This means in turn that all data collected through signals intelligence and that is relevant for the case must be disclosed or made available to the defence through inspection. Such disclosure would probably be impossible due to the sensitive nature of signals intelligence operations (Signalspaningsnämnden, 30 September 2009, p. 5; Datainspektionen, 8 October 2009, p. 2). Thus, it appears difficult to meet fundamental fair trial requirements when using signals intelligence for the purpose of a preliminary investigation.

Ej unikt för Sverige
Dragkampen mellan FRA och SÄPO är inte unik för Sverige utan samma problematik verkar dyka upp i andra demokratier (i totalitära stater bryr man sig inte om denna problematik). James Bamford skriver nedanstående när han förklarar varför amerikanska NSA från 2000 inte lämnade över information till FBI som kunde ha förhindrat 11/9-2001. NSA motsvarar FRA, FBI motsvarar delvis SÄPO och FISA motsvarar delvis svenska Försvarsunderättelsedomstolen (UNDOM).

Beginning in October 2000, as a result of extremely sloppy and questionable work by the FBI, the FISA court ordered the wall between the FIB´s investigators and the NSA's eavesdroppers heightened considerably. The court found errors in approximately one hundred applications for FISA warrants, mostly in affidavits submitted by FBI supervisory special agents. The errors involved both omission of information and misrepresentations about criminal investigations of FISA targets. In addition, instead of having separate criminal and intelligence investigations, FBI agents were constantly moving back and forth between groups. This was exactly what was prohibited (Bamford, The Shadow Factory - The Ultra-Secret NSA from 9/11 to the Eavesdropping on America, 2008, s. 67).

Notera att Bamford skriver om problemet med "separate criminal and intelligence investigations" och hur det är svårt att upprätthålla en vägg mellan dessa - samma "vägg" som SÄPO föreslår som lösning.