torsdag, augusti 20, 2009

Bodström mot Ask

Uppdatering. Nu har DN med min kommentar. Nedan kan ni se mitt resonemang med diverse källhänvisningar.

DN skriver om hur Bodström och Ask debatterar mot varandra i frågan om datalagringsdirektivet eller den s.k. FRA-lagen är mest integritetskränkande.

Vilket är mest integritetskränkande? Mitt svar är att datalagringsdirektivet kommer beröra fler svenskar eftersom det rör inhemsk kommunikation. Samtidigt tycker jag Beatrice Ask undanhåller viktig information när hon säger att FRA inte ägnar sig åt brottsbekämpning utan bara åt underrättelsearbete. Till att börja med nämner hon inte FRAs trafikdatalagring som även omfattar svenskar.

Det är sant att FRA inte ägnar sig åt brottsutredningar (förundersökning), men samtidigt kan FRA enligt den nu gällande lagstiftningen spana för SÄPOs och polisens räkning i syfte att upptäcka och förhindra brott. 4 § första stycket signalspaningslagen anger följande.
4 § Inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.
Samtidigt anger andra stycket följande.
Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.
Läs även förarbetena (prop. 2006/06:63 sidorna 48 och 136)

Bestämmelsen [i första stycket] är följaktligen inte avsedd att utgöra några hinder för t.ex. signalspaning även avseende sådana förhållanden som är av relevans för det brottsbekämpande arbetet.

Begränsningen [i första stycket] träffar endast sådana åtgärder för inhämtning av information som tar sig mer konkreta uttryck än t.ex. inhämtning av signaler i elektronisk form vid signalspaning.

På vanlig svenska, förbudet i 4 § första stycket omfattar inte signalspaning i underrättelsesyfte. Läs vad som står i SOU 2009:66 sidorna 55, 58-60.
Signalspaning har under lång tid varit en viktig inhämtningsmetod för Säkerhetspolisen och dess föregångare inom polisorganisationen.

Spaningen har bedrivits både i form av fjärrspaning och närspaning och har utförts såväl av den egna organisationen som med stöd av Försvarets radioanstalt.

Signalspaningen har därtill över åren skiftat fokus, från en metod som inledningsvis enbart användes som stöd för kontraspionageverksamheten till en mer generellt använd metod.
...
Mot bakgrund av bl.a. Säpo-kommitténs överväganden och rekommendationer övertog Försvarets radioanstalt i början av 1990–talet successivt fjärrspaningen från Säkerhetspolisen. Försvarets radioanstalt drev därefter verksamheten vidare på polisens uppdrag.
...
Resultatet av Försvarets radioanstalts arbete redovisas till Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen i form av rapporter. Rapporternas innehåll skiftar självfallet beroende på vilken typ av information uppdragsgivaren, dvs. Säkerhetspolisen eller Rikskriminalpolisen, har efterfrågat. Det kan röra sig om dels kortfattade rapporter om enskilda händelser (såsom innehållet i ett meddelande samt uppgifter om avsändare och mottagare), dels s.k. trafikkartläggningar (dvs. omfattande beskrivningar av trafikmönster).
FRAs signalspaning kan även beröra personer och organisationer i Sverige, se sidan 43 i prop. 2006/06:63.
Att försvarsunderrättelseverksamheten bör förbli inriktad uteslutande på utländska förhållanden, dvs. verksamheter eller företeelser som har sin utgångspunkt i utlandet, hindrar dock inte att verksamheten kan avse även vissa företeelser inom landet. Avgörande är följaktligen inte, som Säkerhetspolisen helt riktigt påpekat, var den relevanta verksamheten bedrivs. Exempel på när utländska förhållanden måste anses sträcka sig innanför landets gränser är när en organisation med verksamhet som utgör ett hot mot landet har sitt ursprung i ett annat land men verkar genom representanter i Sverige eller genom att på annat sätt utnyttja resurser i Sverige.
Av FRAs hemsida framgår det att polisen är en av FRAs uppdragsgivare. FRA beskriver ju i sina egna presentationer hur FRA spanar för polisen (bild tagen av Falkvinge). Vad mer behövs?

Menar Beatrice Ask att FRA bröt mot lagen när de i juni 2009 kopplades in i ett kidnappningsdrama? Politikerna duckar hela tiden för frågan om FRAs stöd till polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. Bara detta gör mig kritisk till verksamheten och ser den som mer besvärlig än EU:s trafikdatalagringsdirektiv. Hur kan man ha förtroende för en verksamhet som politikerna inte vill erkänna?

10 kommentarer:

  1. En sak jag reagerade på var att Ask sade "FRA lagrar inte data". Det är helt uppåt väggarna fel!

    En annan klassiker var "Så vitt jag vet förstör FRA kommunikation såfort de får reda på att det är mellan två svenskar". Jamensåbra då! Naivt.

    En allmän kommentar annars är att det kändes som båda tävlade i att vara mest represseiva/övervakningsivriga. Har de helt missat tongångarna i övriga samhället..?

    Tack för ditt tålamod Klamberg!

    SvaraRadera
  2. Olof B,
    Är "FRA lagrar inte data" ett citat från DN-artikeln eller själva interpellationsdebatten? Är det ett ordagrant citat?

    SvaraRadera
  3. Mark;

    Det är från interpellationsdebatten idag. Jag lyssnade live - så jag får väl reservera mig för att jag kan ha hört fel. Men det tror jag inte. Finns det att få tag på, ljudupptagningen alltså?

    SvaraRadera
  4. Och med "live" menar jag alltså "live via nätet" ingenting annat ;)

    SvaraRadera
  5. Nu har jag hittat citatet av Ask: "FRA får inte heller lagra information" i anförande 25 av protokollet. Undrar hur Beatrice Ask tror att FRA arbetar om de inte lagrar information. Hon verkar inte ha tittat på SVT Rapport eller tagit del av FRAs regelverk, särskilt förordning (2007:261). Det tycker jag tillhör en justiteministers ansvar. Det ansåg Beatrice Asks kollega i USA, John Ashcroft.

    SvaraRadera
  6. Och för de som tvivlar vad som kommer hända efter ett eventuellt maktskifte, Bodström(s) i anförande 26: "Det man gör beträffande FRA är att man tankar ned data från oskyldiga människor och hör vad de säger. Sedan kan det där användas exempelvis i kampen mot organiserad brottslighet – i vapensmuggling, för att ta ett konkret exempel. Låt mig också säga att jag är för FRA."

    SvaraRadera
  7. Det var kafkaiskt när Bodström gnälllde "Varför har du inte infört min lagstiftning än? Nå?".

    Vilken teater.

    För övrigt - har hittat ett par rekommenderade läsningar. Första är bloggaren Fritänks blogginlägg Fred, samhälle, FRA och övervakning.

    Det andra är en lång kommentar på Kent Perssons blogg, av en som kallar sig Mollemand. Han har flera kommentarer, men länken leder till den långa uttömmande jag talar om.

    Mycket nöje!

    SvaraRadera
  8. Anonym10:55 em

    Två kålsupare munhugger varann i strupen.

    SvaraRadera
  9. Jonas B9:57 fm

    Ask borde nog ta till sig mer av vad som hittills framkommit om FRA:s polisiära spaning:

    Ur Säpos remissvar vid delningen av lagrådsremissen 2007:

    "Försvarets radioanstalt bedriver signalspaning i etern på uppdrag av Säkerhetspolisen. Signalspaningen är väsentlig för Säkerhetspolisens underrättelseverksamhet men också i ärenden i anslutning till förundersökningar."

    Aftonbladets ledarsida 2008-08-26:

    "FRA spanar på svenskar utan beslut av åklagare eller domstol. Säpo, rikskriminalen och tullen vänder sig till signalspanarna på Lovön när en person som de är intresserad av är på väg att resa utomlands. FRA sköter avlyssningen, trots att det inte finns stöd för det i rättegångsbalken.

    De här uppgifterna är ett av resultaten från samtal med personer som har god insyn i FRA:s verksamhet. Spaningen på svenskar utan domstolsbeslut ska omfatta både personer med uppehållstillstånd och svenska medborgare. Verksamheten ska vara omfattande och ha pågått åtminstone tills FRA-debatten bröt ut på allvar. Sedan Ingvar Åkesson tillträdde som generaldirektör har FRA begärt och fått skriftliga beställningar."

    Ur Anders Erikssons utredning - Signalspaning för polisiära behov:

    "FRA har också sedan 1990–talet biträtt Riks-kriminalpolisen med signalspaning avseende grov organiserad brottslighet. Den verksamheten har emellertid haft en tämligen begränsad omfattning. Rikskriminalpolisen har fungerat som beställare och kontaktpunkt gentemot Försvarets radioanstalt för hela den vanliga polisorganisationen, dvs. även för de 21 polismyndigheterna. /---/

    Resultatet av FRA:s arbete redovisas till Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen i form av rapporter./---/ Det kan röra sig om dels kortfattade rapporter om
    enskilda händelser (såsom innehållet i ett meddelande samt uppgifter om avsändare och mottagare), dels s.k. trafikkartläggningar (dvs. omfattande beskrivningar av trafikmönster."

    Kanske skulle Ask också fundera över, varför Anders Eriksson jämställer FRA:s polisiära spaning med hemlig teleavlyssning, och föreslår att en vanlig domstol ska vara tillståndsgivare.

    SvaraRadera
  10. Neoliberal Agenda10:42 fm

    Teledatalagringslagen är en fjärt rymden jmf. FRA-lagen.

    FRA kan läsa själva informationen, inte bara få reda på vem som pratade med vem och när i efterhand. Det är som skillnaden mellan att varje år få hem en telefonkatalog där allas privata nummer står och att folks privata dagböcker ständigt läggs ut på nätet för läsning av alla.

    FRA är en myndighet som tar order av regeringen och därför är lagen ett demokratiskt problem. För att hindra att makten korrumperas ska medborgarna ska ha maximal insyn hur landet styrs, men de som styr ska minimal insyn i medborgarnas liv.

    FRA-infrastrukturen kommer vara svår att avveckla. Man bygger upp en hel byråkrati med lokaler, anställda, utrustning osv. En lag om att privata bolag ska spara information kan avskaffas på en natt genom ett riksdagsbeslut.

    FRA:s verksamhet har vi ingen insyn i. Anställda hos en operatör däremot tillhör det vanliga samhället som kan prata med media, berätta för vänner om vankötsel, tex. om upgifterna inte förstörs.

    FRA-lagen gör att man enkelt kan kolla av vem som pratar med vem, medan teledatalagring kräver att man faktisk har någon typ av misstanke innan, annars vet man inte till vilken operatör man ska vända sig och vilken informtion man ska efterfråga etc.

    FRA är en hemnlig statlig myndighet och de kan bete sig hur (lag)vidrigt som helst, vilket de redan har gjort. Ett privat företag som jävlas med sina kunder riskerar ytterst att gå i konkurs eller åtalas.

    osv

    SvaraRadera