måndag, november 10, 2008

Brister i lagstiftningsprocessen

Thomas Bodström (s) och Fredrick Federley (c) kritiserar i Sveriges Radio FRA-chefen Ingvar Åkessons senaste uttalande att FRA ska få signalspana utan tillstånd när det är fara i dröjsmål.

Jag ser fyra övergripande brister i lagstiftningsprocessen.

Vem kontrollerar lagstiftningsprocessen?
1. Vem är det som driver och kontrollerar lagstiftningsprocessen, är det tjänstemännen eller politikerna? Jag får intrycket av att ansvariga statsråd och riksdagsmajoriteten abdikerat till förmån för tjänstemännen med hänvisning till att frågan är tekniskt komplicerad. Det är sant att frågan är komplicerad, men då borde riksdagen beställa en utredning från oberoende experter som står fria från försvarsdepartementet och FRA före riksdagen fattar beslut. Därför är oppositionens krav på en parlamentarisk utredning rimlig och den bör förenas med utredning av hur FRA historiskt har bedrivit sin verksamhet. För att förstå nutiden och rikta in sig på framtiden behöver vi kunskap om historien.

Huvudfrågorna skjuts konstant på framtiden
2. Det jag kallar huvudfrågor benämner FRA-förespråkarna konsekvent som detaljer som ska lösas vid ett senare tillfälle. Djävulen finns i detaljerna. Det rimliga vore att kritiska riksdagsledamöter säger nej till denna lagstiftning till de får se ett konkret lagförslag med önskade ändringar och inte nöja sig med ett pressmeddelande på 15 punkter där de viktiga frågorna utelämnats.

Varje förbud följs av ett undantag
3. De politiker som stödjer FRA-lagen redovisar ofta alla de förbud som hindrar FRA från att göra olika saker, men de är väldigt tysta om FRA-lagens undantag från dessa förbud. Varje förbud synes följas av ett undantag från samma förbud. Ska samma sak gälla kravet på domstolstillstånd? Någonstans måste politikerna sätta ner foten och dra en linje. Det är ingen nytta att ha en lag om den är hur töjbar som helst. När Niklas Ekdal var på DN skrev han en utmärkt ledare på detta tema.

Finns det effektiv parlamentarisk kontroll?
4. Jag ska medge att jag före sommaren kunde tänka mig signalspaning i kabel men desto mer kunskap man får i sakfrågan och tar del av den undermåliga politiska hanteringen desto mer kritisk blir man. FRA-förespråkarnas version av FRA-lagen har konstant skiljt sig från vad som står i lagtexten. Mikael Odenberg har sagt att lagstiftningen uttryckligen förbjuder försvarets underrättelseverksamhet att någonsin befatta sig med polisens och andra myndigheters brottsbekämpande verksamhet när vi vet att lagen säger motsatsen. Moderaternas partiledning har under sommaren sagt att FRA får ej kopior på all elektronisk trafik när vi vet att lagen säger motsatsen. Senast har regeringen lovat att FRA inte ska få tillgång till all trafik när vi nu får bekräftat att motsatsen kommer att gälla när FRA finner fara i döjsmål. Det finns ingen politisk vilja att utreda FRAs tidigare verksamhet och politikerna verkar konstant vara i underläge mot tjänstemännen. Hur ska man kunna ha tilltro till att det finns effektiv parlamentarisk kontroll över FRAs verksamhet?

Bloggar
Johan Westerholm, HAX, Scaber Nestor, MinaModerataKarameller, Motpol, Argast, Jens O., Opassande, ProjektPåRiktigt, Farmorgun, Tomas sida, Satmaran

15 kommentarer:

  1. Anonym10:45 fm

    Instämmer i att Niklas Ekdals ledare är fullkomligt lysande. Han skrev även en del om FRA-eländet våren 2007. I kortisen Pressat läge debatterar han direkt med FRA-ledningen. Han lyfter också fram belysande exempel, där FRA försagt sig på den egna hemsidan. Mycket underhållande.

    /JJ

    SvaraRadera
  2. ja, politiker som abdikerar eller i vissa fall fungerar som medlöpare till byråkraternas intentioner.
    Hur rätt han har, Hans Lindblad i sina artiklar om FRAfrågans handläggning.

    Man ska vara kylig och analytisk. Men, jag kan snart knappt behärska min vrede.

    SvaraRadera
  3. LEF: Herrej****r ja, Det är verkligen ingen ände på denna nästan komedi/tragedi.

    SvaraRadera
  4. Om all den kunskap som framkommit om FRA genom alla bloggar och i gammelmedia och annorstädes inte räcker för att stoppa den politiska utveckling, driven av den tekniska utvecklingen, som också är farlig, som hela vägen har orkestrerats av Ingvar Åkesson och kompani -- om all denna kunskap inte är tillräcklig för att hindra att mjukvaran-trafikdatabas-vapnet övergår till en mörk och dyster verklighet denna fruktansvärda höst, ja, då tvingas man konstatera att lagstiftningsprocessen har ernått en nygammal kvalité som innebär att lagstiftningsprocessen har, utan att själv märka det, förflyttats till den nihilistiska zon som är latent i vårt västerländska tänkesätt sedan ett par tusen år.

    SvaraRadera
  5. Det är alldeles klart så att det är tjänstemännen som driver lagstiftningsprocessen i de allra flesta fall. Det är inte särskilt konstigt.

    Väljarna förväntas kontrollera lagstiftningsprocessen. Väljer man riksdagsledamöter som har förmåga att hålla huvudet i sanden väldigt länge så gör man.

    Det är väl ingen som tror på parlamentarisk kontroll över någonting?

    SvaraRadera
  6. Anonym9:53 em

    Karl Sigfrid abdikerar på ett mycket snarlikt sätt på sin blogg när han skriver om IPRED.

    Citat:
    "Jag saknar själv den juridiska kompetens som krävs för att bedöma de ganska snåriga formuleringarna, och tycker inte heller det finns ett egenvärde i att försvara tilläggen"

    Han får välförtjänt kommentar av Anders: "När en lagstiftare säger så lämnar han walk over och abdikerar hela sitt ansvar och borde därmed avgå eftersom han inte gör sitt jobb. Varför lägger du dig platt och låter dig trampas på som en dörrmatta Karl?"

    Själv anser jag ett det vi ser är en långsam statskupp som gjorts möjlig genom inställsamhet, lathet och ryggradslöshet. Tyranniskt smilfinkeri där de går med på vad som helst bara för att få sitta med vid bordet och struntar fullkomligt i konsekvenserna. Frunktansvärt lättköpta människor för dem som kan erbjuda något som tillfredställer deras begär. Tyvärr råder samma sak inom en stor del av media som i mångt och mycket abdikerat sitt granskande ansvar i demokratin. Det är bekvämare att skriva om någon kändis som fått ont i foten.

    - Carlbeg Benny

    SvaraRadera
  7. Jag tror att Karl Sigfrid skrev om Telekompaketet och inte IPRED i det aktuella inlägget.

    Han verkar hamna rätt när han erkänner sin bristande kunskap men likväl förespråkar att telekompaketet tydligt ska ta ställning för enskildas tillgång till internet. När det råder osäkerhet kring ett direktiv (eller en lag) tycker jag det är en rimlig hållning att kräva större klarhet, eller?

    SvaraRadera
  8. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  9. Annars kan man väl säga att Hasse befinner sig i zonen och Tage liksom representerar oss vanliga dödliga som har fått en spik i foten.

    SvaraRadera
  10. Bloggar i all ära, men det vore ju fantastiskt om någon kunde sätta ihop en rejäl traditionell pappersrapport att sätta i händerna på de som behöver övertygas, t.ex. S-ledningen inför ett kommande maktskifte 2010 - en rapport som innehåller t.ex. de invändningar som du har tagit upp i din blogg.

    SvaraRadera
  11. Winston,
    Det kanske blir mer än en rapport. Jag har ansökt om att byta avhandlingsämne. Då blir det en bok.

    SvaraRadera
  12. Mark,

    Jag hoppas din ansökan beviljas, den boken vill jag verkligen läsa.

    SvaraRadera
  13. Anonym3:42 em

    Orkar de inte läsa sina lagförslag, hur i hela.. skall de då orka läsa en bok? (än mindre förstå vad de läser)

    / --

    SvaraRadera
  14. Anonym6:54 em

    Nu är det interna FRA-dokumentet på nätet:

    http://rod.se/politikomraden/demokrati/RD-avslojar-detaljer-om-signalspaningslag/

    SvaraRadera
  15. Anonym10:43 em

    Var lite snabb, i mitt förra svar, det var dokumentet som kom den 15e ser jag nu. Sorry... Fast jag var väldigt glad en kort stund, innan jag själv började läsa.

    SvaraRadera