Intervju i Dagens Juridik om polismetodutredningen

I Dagens Juridik intervjuas jag om polismetodutredningen. Det finns en risk att denna utredning hamnar i skymundan av andra frågor när jag menar att utredningen bör mötas av samma uppmärksamhet som "FRA-lagen" och genomförandet av EG:s direktiv (2006/24/EG) om lagring av trafikuppgifter i svensk rätt. Medan EG-direktivet rör teleoperatörers lagring av trafikuppgifter behandlar polismetodutredningen under vilka omständigheter brottsbekämpande myndigheter kan inhämta sådana uppgifter från teleoperatörerna.

Volymfetischism

Direkt från Sälen. Ordförande för de politiska ungdomsförbunden avslutade rikskonferensen. Genomgående lyfte de fram frågor som inte diskuterats under konferensen, Gaza, flyktingar och visioner. Niklas Wykman (muf) upplevde att alltför många talare fastnat i volymfetischism där diskussionen mer rört antal soldater och förband och mindre vad försvaret ska användas till.

Moderatorn valde att inrikta samtalet på värnpliktsfrågan. Charlie Weimers (kdu) fällde en fyndig kommentar när han kommenterade sin egen värnplikt, "Det är inget jag vill upprepa [publiken håller andan] men inget jag vill ha ogjort [skratt]". Han ansåg att en vilande plikt är en "illusorisk plikt" och det är svårt att aktivera en sådan plikt i händelse av kris. Han vill därför behålla värnpliktslagstiftningen. Frida Johansson Metso (luf) var upprörd över att pliktfrågan behandlats som en uppfostringsfråga för ungdomar. Ida Gabrielsson (ung vänster) betonade den folkliga förankringen som argument för värnplikten. Med hänvisning till Mellanösternkonflikten verkade hon inte tycka det var särskilt allvarligt att man hamnar i fängelse för värnpliktsvägran. Jytte Guteland (ssu) ser det som en svårighet att återinföra plikt i tider av kris om det en gång avskaffats. Hon ser också en risk att fel personer söker sig till det militära.

Konferensen är nu avslutad och därmed mitt bloggande från Sälen.

Tolgfors svarar Björklund

Direkt från Sälen. Försvarsminister Tolgfors har nu svarat på Björklunds krav på ett stärkt försvar. Beskedet är att "alliansen har samma budget". De nuvarande planeringsanvisningar gavs efter Georgienkrisen varför Tolgfors ställer frågan vilken ny och avgörande omständighet som tillkommit.

Media och bloggar
SvD1, SvD2, DN1, DN2, Magnus Andersson, Nina Larsson, Niklas Frykman

Polisen ska bygga upp underrättelsecenter

Direkt från Sälen. Rikspolischefen Bengt Svensson talade under rubriken "Säkerhetshot mot Europa och Sverige – Gränsöverskridande brottslighet". Han förklarade att åtta aktionsgrupper ska skapas för att arbeta mot brottsfenomen, slå ut strukturer och inte bara enskilda brottslingar. I anslutning till aktionsgrupperna ska polisen bygga upp åtta regionala underättelsecenter. Läs mer här. Bengt Svensson och senare Gudrun Antemar, generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten, poängterade att följa pengarna är det mest intressanta. Min reflektion var att ingen talade om ett trängande behov av att granska telekommunikation och internettrafik, vilket för närvarande är det stora diskussionsämnet i bloggosfären. Värt att notera är att det är Gudrun Antemar som utrett hur Sverige ska implementera EGs direktiv (2006/24/EG) om lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning. Jag ser det som mindre problematiskt att polisen granskar misstänkta penningtransaktioner än att stora mängder telefon- och internetkommunikation lagras och görs tillgänglig för myndigheterna.

Jag lärde mig även ett nytt begrepp idag, Alcatrazlistan. Det är en förteckning över de hundra mest aktiva kriminella personerna i Sverige, vad gäller grov organiserad brottslighet och systemhotande brottslighet. Vad jag förstår handlar det bl.a. om MC-gäng. Bengt Svensson verkade menade att det blivit en ambition bland kriminella att hamna på listan för att verka farliga.

Centerattack mot Björklund

Direkt från Sälen. CUFs ordförande Magnus Andersson går på sin blogg till angrepp mot Jan Björklund och utmålar honom som populist. Magnus ska senare stå på scenen och annonserar att "Möjligen kan Björklund vänta sig en liten klapp på kinden, rent retoriskt alltså." Vi går i spänd förväntan.

Video med Fredrik Reinfeldt från Afghanistan

Direkt från Sälen. Nedan finns en film med Fredrik Reinfeldt från Afghanistan. Han talade via videolänk till konferensens deltagare.

Media
SvD1, SvD2, SvD3, DN

Vem är mest oense?

Direkt från Sälen. Under rubriken "Från Georgien till finanskris: Trender och förändringar i vår värld" möts Urban Ahlin (s), Cecilia Malmström (fp) och Annika Nordgren Christensen (mp). Urban Ahlin började med påståendet att regeringen struntar i Baltikum vilket Cecilia Malmström med emfas bestred. Det blev även en diskussion om vilket regeringsalternativ som är mest oense. Annika Nordgren Christensen är en av de få rösterna under konferensen som efter Georgienkrisen ifrågasätter behovet av att stärka det militära försvaret.

Henrik Brors skriver i DN om att Georgienkrisen spräcker partiernas enighet om försvaret.

Vilken säkerhet erbjuder EU?

Direkt från Sälen. Europaminister Cecilia Malmström gav i sitt anförande exempel på kriser där det kan finnas behov av att EU agerar, konflikten i Gaza, oljekatastrofer, Georgienkrisen, finanskollapsen och gasdispyten mellan Ryssland och Ukraina.

Under frågestunden pressade moderatorn Lars Adaktusson med frågor om vad EU-medlemskapet är värt i form av militärt stöd vid ett angrepp. Cecilia Malmström klargjorde att Lissabonfördragets solidaritetsklausul ej innefattar en garanti för militär assistans. Europaministern förklarade att detta är skillnaden mot ett svenskt NATO-medlemskap. Detta ska jämföras med föregående års rikskonferens då Cecilia Malmström förklarade "att skillnaden mellan NATO:s ömsesidiga försvarsgarantier och EU:s solidaritetsklausul blir allt mindre."

Bakgrund
I Lissabonfördraget finns det även en solidaritetsklausul som säger att om något medlemsland drabbas av en terrorattack eller katastrof kan det begära hjälp från övriga medlemsländer (artikel 222 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt efter konsolidering). Vidare sägs i artikel 42(7) fördraget om Europeiska Unionen efter konsolidering att om något medlemsland utsätts för ett väpnat angrepp är övriga skyldiga att ge stöd. Samtidigt sägs att detta inte ska påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik, det vill säga att de länder som är alliansfria eller neutrala kan även fortsättningsvis vara det.

Håkan Syrén ger tummen upp för kandidaterna att efterträda honom

Direkt från Sälen. I en intervju hos politikerbloggen ger Håkan Syrén "tummen upp för Politikerbloggens lista över kandidater att efterträda honom".

I vägvalet mellan NATO och Norden

Direkt från Sälen. Jan Björklund (fp) och Björn von Sydow (s) oroar sig båda av Rysslands agerande gentemot Georgien, men de drar olika slutsatser av detta. Jan Björklund tar ställning för svenskt NATO-medlemskap medan Björn von Sydow argumenterar för ett stärkt nordiskt samarbete. Den senare finner ammunition i vad den finska utrikesministern, Alexander Stubb uttalat idag i DN om att en NATO-ansökan skjuts upp. Han förordar istället ett fördjupat nordiskt samarbete. I kaffepausen råkar jag överhöra ett samtal där en finsk representant tycker att Björn von Sydow övertolkar Alexander Stubbs uttalande.

Jan Björklund och Björn von Sydow finner dock varandra i stödet för ett starkare försvar. Björklund förklarar att han alltid sett Björn von Sydow som en god liberal, men att den som vill se Björn von Sydows politik förverkligad ska rösta på den borgerliga alliansen.

Björklund distanserar sig också på vissa punkter från vad försvarsberedningen föreslog i juni 2008. Enligt folkpartiledaren måste kompetens upprätthållas i alla militära förmågor. Björklund avisar en dansk lösning som försvarsberedningen verkar ha anammat. Han vill behålla luftvärnet jämfört med försvarsberedningen som föreslår att "delar av dagens markbaserade luftvärn [ska] avvecklas" (sid 14 i DS 2008:48). Björn von Sydow verkar vara mer öppen för en arbetsfördelning i Norden när han framhäver Danmarks stora armé, Norges utvecklade marinstridskrafter och Sveriges slagkraftiga flygvapen. Samtidigt har han i SvD uttalat att Sverige "behöver 100 Jas-plan och 100 stridsvagnar för att avskräcka från kränkningar".

Jag har under konferensen upplevt en växande spricka beträffande pliktfrågan där försvarsberedningen tidigare varit enig. Björn von Sydow förklarade att partikollegan Håkan Juholt inte förankrat frågan i socialdemokraternas partigrupp vilket förstärker bilden av en klyfta i pliktfrågan mellan socialdemokraterna och alliansregeringen. Björn von Sydow upprepar det socialdemokratiska kravet om partiledarförhandlingar för uppnå enighet i försvarspolitiken.

Mot bakgrunden av gaskonflikten framhäver Björklund energiförsörjning som en viktig del av säkerhetspolitiken. Tysklands avveckling av kärnkraft skapar beroende av Rysslands gas. 2020 måste Sveriges kärnkraft avvecklas av åldersskäl om inget görs. Alternativet för Sverige blir import av rysk gas. Tidsfönstret är enligt Björklund kort, vi har 3-4 år på oss att bestämma oss för att släppa fram ny kärnkraft.

Ryktesvägen har jag hört moderaterna är upprörda över att Jan Björklund nya linje att ambitionen inom försvarspolitiken ska höjas. Jag vet inte om detta grundas på en omsorg för statsbudgeten eller en oro över att folkpartiet ska stjäla moderata sympatisörer.

Björklunds manus granskades av Claes Arvidsson redan i dagens SvD, vilket i sin tur kommenterats av Nina Larsson och Wiseman.

Reinfeldt på patrull i Afghanistan

Direkt från Sälen. Under kvällen avslöjades att statsminister Reinfeldt är i Afghanistan. Av säkerhetsskäl har resan hemlighållts. Genom direktlänk närvarande han på rikskonferensen vilket väckte uppskattning hos deltagarna. Reinfeldt berättade om värdet av Sveriges Afganistans insats för att efter sändningen bege sig på patrull på den afghanska landsbygden. TT har en utsänd med på resan, läs mer hos SvD och Expressen.

Frågetecken kring polismetodutredningen

Direkt från Sälen. På fredag presenterar polismetodutredningen sitt delbetänkande som rör straffprocessuella och polisrättsliga frågor angående de brottsbekämpande myndigheternas dolda spanings- och utredningsverksamhet. Läs regeringens tilläggsdirektiv här och här. Utredningen väntas bl.a. föreslå att polisen ska kunna få uppgifter om vem som står bakom en viss ip-adress även om brottet inte ger fängelse. Detta berör bl.a. fildelning vilket jag inte är särskilt engagerad i, men delbetänkandet berör mer än så. SvD skriver följande.

I delbetänkandet, som fått namnet "En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen" kommer också förändringar att föreslås om polisens möjligheter att begära ut uppgifter om trafikdata. Det kan handla om vem som skickat ett e-postmeddelande till vem, eller när ett telefonsamtal har gjorts.

Också här är regeringen tydlig – dagens lagstiftning ska ersättas, står det i direktivet.
...
enligt uppgifter till SvD.se är ett förslag att polisen vid förundersökningar i framtiden ska tvingas vända sig till domstol för att få ut uppgifterna. Detta ska göra processen mer rättssäker, enligt utredarna.

Dagens regler gör det nämligen möjligt för polisen att vända sig direkt till operatörerna vid brott som ger minst två års fängelse – i framtiden ska istället domstol avgöra om operatörerna ska lämna ut uppgifterna.

Samtidigt kommer en särskild lösning att föreslås för bland annat Säpo och andra myndigheter som bedriver underrättelseverksamhet – enligt vad SvD.se erfar kommer helt ny lagstiftning på det här området.

Vid underrättelseverksamhet ska myndigheterna inte behöva vända sig till domstol, men integriteten ska tillgodoses på annat sätt.

Jag ifrågasätter det lämpliga i att Säpo och andra myndigheter som bedriver underrättelseverksamhet ska kunna få ut abonnent- och trafikuppgifter utan domstolsbeslut. Det är känsliga uppgifter som kan användas för att kartlägga personers kontaktnät genom sociogram.

Bloggar
HAX, Minimaliteter, In Your Face, Johanna Nylander, MinaModerataKarameller, Hanna Wegenius

Konfrontation i försvarsfrågan och samtal med Hamas

Direkt från Sälen. I samband med socialdemokraternas presskonferens målade Urban Ahlin och Kent Härstedt upp en bild av att vallgravarna mellan blocken grävs allt djupare i försvarsfrågan. Socialdemokraterna har efterfrågat partiledaröverläggningar medan Tolgfors vill att diskussionen ska föras i andra forum, t.ex. i pliktutredningen. Efter att ha deltagit i och följt FRA-debatten förespråkar jag själv blocköverskridande lösningar framför blockpolitik. Sveriges säkerhet är inte vilken fråga som helst.

Urban Ahlin, Kent Härstedt och de närvarande journalisterna kunde inte kontrollera smilbanden när frågorna kom om utsikterna för att den rödgröna arbetsgruppen "för en rättvis och hållbar värld" ska kunna presentera en gemensam regeringsplattform för utrikes- och säkerhetspolitik. Utsikterna för att Lena Hjelm-Wallén som 2003 var med och la fram fram förslaget om EU:s nya grundlag ska kunna enas med Per Gahtron blir nog inte lätt.

Sten Tolgfors har på sin blogg ställt frågan vem som talar för socialdemokraterna, är det Sydow, Juholt, Karlsson eller . . . Sahlin? Svaret blev försvarsutskottets Anders Karlsson. Samtidigt betonade Ahlin och Härstedt att det inom socialdemokraterna förs en öppen diskussion fram till att socialdemokraterna ska reagera på regeringens inriktningspropositionen (som lämnas i mars 2009).

Under presskonferensen förklarade Kent Härstedt och Urban Ahlin att socialdemokraterna kan medverka i en försoningsprocess mellan Hamas och Fatah. Som en del av detta är det möjligt att socialdemokratiska riksdagsledamöter träffar och samtalar med representanter för Hamas, även om detta inte innebär ett formaliserat samarbete. Som en tanke rapporterar DN och SvD att president Mahmud Abbas öppnar för en samlingsregering mellan hans Fatah och fienden Hamas.

Det förbannade biståndet

Direkt från Sälen. Under första halvan av dagens program har Folk och Förvars rikskonferens behandlat civil-militär samverkan. Henrik Landerholm, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin poängterade att vi inte får stanna vid att diskutera den svenska strategin. Än viktigare är den samlade strategi hos det internationella samfundet eftersom svenska insatser ofta bara utgör en liten andel.

Kent Härstedt (s) var den första att ifrågasätta ändamålsenligheten av civil-militär samverkan. Med en allt tätate koppling mellan militär och biståndsorganisationer finns det en risk att de senare utsätts attacker.

Moderatorn Lars Adaktusson ställer till det lite för Gunilla Carlsson(m) när han frågar om det finns anledning att frångå OECDs DAC-riktlinjer, vilket skulle innebära att biståndspengar flyttas över till militära insatser. Moderaterna skulle gärna genomföra en sådan förändring, men de andra allianspartierna håller emot. Nu får Gunilla Carlsson försvara en ståndpunkt som hon inte riktigt verkar bekväm med. Adaktusson fortsätter att pressa på genom att citera vad Gunilla Carlsson sa när hon tillträde som statsråd. Om en procentsmålet i biståndet sa hon i Göteborgsposten "Jag skulle kalla det en förbannelse". Carlsson får upprepade frågor om hur mycket hon vill sänka biståndet, en fråga som hon ganska skickligt undviker att besvara genom att tala om effektivitet och kvalité.

Jevrell och Lindström tar ställning för Afghanistaninsatsen

Direkt från Sälen. Statsekreterare Jevrell talar om ett större och mer samordnat ansvar i internationella operationer. Sveriges engagemang i Afghanistan är långvarigt, både i civilt och militärt hänseende.

Samtidigt noterar jag att försvarsmaktens insatschef, generallöjtnant Anders Lindström, skrivit en artikel i UNT där han tar ställning genom att säga att det är "osolidariskt att vilja svika afghaner" och han anklagar "tyckare" som ropar på ett omedelbart tillbakadragande från Afghanistan för att vara såväl osolidariska som orealistiska.

Samtidigt som jag stöder den svenska insatsen i Afghanistan undrar jag vilka som avses med ordet "tyckare"? Är det vänsterpartiet, miljöpartiet och/eller Thage G Pettersson (s)?

Frågetecken kring försvarsmaktens tortyrutredning

Direkt från Sälen. Expressen rapporterar att den svenska försvarsmaktens utredning av tortyrskandalen i Kongo har brister och att försvarsminister Tolgfors kräver en förklaring. Jag blev inför dessa artiklar uppringd och tillfrågad om möjligheterna för en svensk åklagare att utreda saken. Då svarade jag att det förvisso finns ett regelverk som tillåter svensk lagföring men att det förmodligen finns svårigheter att utreda saken när eventuellt brott begåtts i Kongo och de misstänkta brottslingarna finns i Frankrike. Det verkade inte som journalisten blev riktigt nöjd med svaret. Efter samtalet har jag tittat närmare på saken och konstaterar att en sådan utredning även kräver ett åtalsförordnande från regeringen (2 kap. 5 § brottsbalken). Det är nog ett större problem i sammanhanget, då jag inte tror att regeringen skulle ge ett sådant förordnande.

Blir det strid i pliktfrågan?

Direkt från Sälen. Socialdemokraterna har redan tidigare kritiserat plikutredningens delbetänkande och deklarerat att värnplikten ska vara kvar. Samtidigt betonade försvarsminister Tolgfors i samband med Folk och Försvars rikskonferens att han söker "breda politiska lösningar om försvarspolitikens långsiktiga inriktning" vilket omfattar pliktfrågan. Under söndagen var det framförallt Wilhelm Agrell som drog en lans för värnplikten. Det är möjligt att frågan kommer tillbaka under tisdagen då Jan Björklund (fp) och Björn von Sydow (s) ska tala om svensk säkerhetspolitik. Björn von Sydow skriver i "Säkerhet och solidaritet" att vi behöver "en ganska omfattande rekrytering på pliktlagens grundval". Det verkar som socialdemokraterna ger olika besked. Försvarsminister Tolgfors ställer på sin blogg frågan vem som talar för socialdemokraterna, är det Sydow, Juholt, Karlsson eller . . . Sahlin?

Socialdemokraterna har satt ut en presskonferens idag kl. 15.00 med Urban Ahlin (s) och det är ännu okänt vad han ska ta upp. I och med att konferensprogrammet behandlar Afghanistan misstänker jag att han kommer tala på detta tema. I så fall blir det intressant att höra om socialdemokraterna oreserverat sluter upp bakom regeringen. Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen krävt att de svenska soldaterna ska tas hem från Afghanistan och från miljöpartiet har det hörts liknande tongångar.

HAX, Mary och SvD skriver mer om uppgifterna att försvaret efterforskat källor.

Georgien prövar grundantaganden

Direkt från Sälen. Wilhelm Agrell höll ett väldigt bra anförande genom att höja blicken. Han inledde med att beskriva de grundantaganden som Sverige gjorde 1980.
1. Norden är ett lågspänningsområde
2. Sveriges säkerhetspolitiska doktrin var neutralitet mellan stormaktsblocken
3. Den s.k. marginal- eller tröskeleffekten innebar att Sverige skulle besitta sådan styrka att ett isolerat angrepp mot riket ej skall vara lönsamt. Kostnaden för motståndaren, såväl i resurser som politiskt, skulle vara så högt att detta avhåller denne från ett angrepp.

Sverige bygger numera sin försvarspolitik på fyra nya grundantaganden
1. Med inledning 1998 skedde ett säkerhetspolitiskt paradigmskifte som stadfästes med förvarsberedningens rapport 2003. Skiftet består i ett förändrat europeiskt säkerhetssystem där geopolitiska överväganden och intressen blivit irrelevanta.
2. Sverige har en nådatid och och förmåga till varseblivning där vi kan förutse hot. Agrell konstaterade att detta liknar 1920-talet, där jag antar att han syftar på 1925 års försvarsbeslut.
3. Det har skett en avveckling av nationell försvarsförmåga i närtid
4. Sverige är inbäddat i en köld av NATO-länder. EU är en kollektiv säkerhetsorganisation.

Agrell menar att Georgien prövar dessa fyra grundantaganden. Det fara att tro att man äger hotbilden. Det gör andra. EU utgör en svag säkerhetspolitisk struktur som har försvagats genom utvidgning där de gamla och nya medlemmarna har olika intressen. EUs krishantering består i en introvert säkerhetspolitik som ,er går ut på förebygga att stormakter hamnar i olika ståndpunkter, mindre om vad som är viktigt för den gemensamma säkerheten eller Georgien. Det var välgörande att lyfta blicken. Nina Larsson var inte lika imponerad.

I den efterföljande debatten lockar Agrell fram skratt när han underkänner försvarsberedningens rapport från juni 2008 med motiveringen att han rättat många hemtentor.

ÖB Håkan Syrén upprörd över uppgifterna om att källor eftersökts

Direkt från Sälen. ÖB Håkan Syrén uttalade under sitt anförande att återtagens tid är förbi. Han förknippar det begreppet med kalla kriget. Med beredskapstider på mindre ett år är det inte relevant att tala om återtagning. En potentiellt kontroversiell fråga kan ha varit frågan vilka förmågor som Sverige ska ha på egen hand och vilka förmågor där vi är beroende av andra länder. ÖB uttalade följande.

Inom ett stort antal områden står vi idag i ett läge där antalet förband nått kritiskt låga nivåer och där ytterligare minskningar är omöjliga utan att reducera bredden. Det är nu inte längre möjligt att vidmakthålla tidigare bredd och kvalité på rent nationell grund. Ett nära samarbete med andra länder är idag en tvingande nödvändighet om att vi ska kunna vidmakthålla och utveckla nationell förmåga.

Frågan blir följaktligen vilka förmågor som vi ska överge.

Syrén var upprörd beträffande uppgifterna om att Högkvarterets informationsavdelning eftersökt källor. Under sitt anförande avvisade han med bestämdhet att man brutit mot grundlagen. För honom fanns sådant agerande inte på kartan. Under frågestunden och presskonferensen förändrades tonen något. Han vill utreda saken, ta upp saken med sin ledningsgrupp och om det finns fog för påståenden förutsatte han att det blir en rättssak. Det ska inte finnas frågetecken kring att Förvarsmakten följer reglerna. För honom finns eftersökning av källor inte på kartan.

Tolgfors inleder rikskonferensen

Direkt från Sälen. Sten Tolgfors inleder rikskonferensen i Sälen med att tala om prioritering av uppgifter och resurser. Samtidigt som han talar om att man inte kan lägga på nya uppgifter utan att ta bort en del av de gamla uppgifterna så anger försvarsministern att försvaret ska vara användbart här och nu, där och här. Hur går detta ihop? Problemet är att Sverige i samband med internationella insatser bygger upp nya förband som därefter avvecklas. Ett annorlunda förhållningssätt är att försvarsmakten endast har förband som kan sättas in. Det gör att officerare måste vara beredda att tidvis lämna skrivbordet. Tolgfors anger även att särskiljande svenska specifikationer på materiell ska bort. Alternativet är att Sverige får stå längst bak i kön vad beträffar leveranser. Jag undrar hur detta går ihop med vad försvarsministern tidigare uttalat om Gripensystemet där det framgår att Sverige valt en nationell lösning. Det enkla svaret är förmodligen att investeringarna redan är gjorda. I anförandet kom det ett flertal referenser till Rysslands agerande mot Georgien och Bo Pellnäs artikel på SvD Brännpunkt. I samband med presskonferensen uttryckte försvarsministern uppskattning för att Pellnäs förvisso skrivit om förmågor knutna till vissa geografiska delar (t.ex. Gotland) men att det inte förts i termer av lokalisering av regementen.

Tolgfors missar inte tillfället att tala om behovet av underrättelser och verkar nöjd när han förklarar att FRA-frågan hanterats på sådant sätt att samtliga alliansledamöter står bakom regeringen.

Försvarsminister uttryckte en aning besvikelse över Norges val av JSF framför Gripen. Han drog på sig leenden och välvilliga skratt från publiken när han hänvisade till sin blogg för de som ville fördjupa sig frågan. Han hann dock säga att A/B-varianten ska avvecklas och att fokus nu ligger på beväpning av Gripensystemet.

Under frågestunden med moderatorn Adaktusson vill Tolgfors värja sig mot svepande påståenden att Försvarsmakten inte fungerar. Försvarsministern förklarar hur stora delar av allmänheten fortfarande lever kvar med bilden av att Sverige är neutralt. Jag har tidigare uppmärksammat detta faktum och det verkar inte som det enbart är den svenska allmänheten som lever i denna föreställning.

Striden om ÖB-posten

Direkt från Sälen. Politikerbloggen har rotat i rullorna i spaning efter Håkan Syréns efterträdare som överbefälhavare. Jag har liksom politikerbloggen hört viskningarna om att generallöjtnant Mats Nilsson ligger bra till.

Uppdatering. Politikerbloggen har nu försökt få ut information från försvarsministern och hans stab. Daniel Alséns slutsats är att ÖB ska utses tyst och snabbt.

UNWATCH

Direkt från Sälen. Via SvDs ledarredaktion hittade jag följande väldigt underhållande film från den svenska insatsen i Liberia. Jag misstänker att försvarsmaktens enhet Combat Camera inte varit inblandad...

Upptakt inför rikskonferensen

Direkt från Sälen. Idag börjar Folk och Försvars rikskonferens. I år bloggar jag från rikskonferensen på inbjudan av Folk och Försvar. Konferensen är ett väldigt bra sätt att på informellt sätt diskutera försvars- och säkerhetspolitik med svenska makthavare.

Än så länge har inte så många deltagare kommit upp till Sälen. I samband med frukosten samtalade jag med Bo Lennhammar rådgivare till SAAB AB. Vi diskuterade Sten Tolgfors redogörelse i en SR-intervju för varför Norge valt JSF framför SAAB 39 Gripen. Försvarsministerns förklaring är att norrmännen ville ha ett plan med egenskaper som Gripen saknade, framförallt förmågan att bära tyngre bomblaster mot mål på fiendens hemmaplan. Detta är viktigt om man vill delta i första vågen mot områden med tungt luftförsvar. Ett exempel vore luftanfallet som inledde offensiven att få Irak att lämna Kuwait 1991. Är det för denna typ av operationer som Norge vill använda sitt flygvapen? Tolgfors framhäver istället att Gripen inte är "framtagen med målsättningen ett autonomt uppträdande över fientligt kontrollerat territorium, utan är uppbyggt som ett system av system." Han betonar behovet av att värna "territoriell integritet, vår suveränitet, vårt luftrum och hav." Detta är förvisso inget nytt, men det passar väl med de röster som alltmer högljutt vill att Sverige ska betona försvaret av det egna territoriet framför internationella insatser. Vad får detta för konsekvenser för möjligheterna att exportera Gripen? Allan Widman (fp) skrev nyligen en artikel där han angav fokus för luftstridskrafterna måste vara det territoriella försvaret framför industri- och exporthänsyn. Mot denna bakgrund framstår det som Sverige fortsatt kommer att ha ett starkt luftförsvar. Frågan är snarare vad som händer med land- och sjöstridskrafterna. Ska territorialförsvaret eller de internationella insatserna vara dimensionerande i detta hänseende? Vad är arméns och marinens funktion(er)? Överbefälhavare Håkan Syrén ska under söndagen förvisso tala under den något provocerande rubriken "Att prioritera är att välja bort", men jag förutsätter att dessa frågor ytterst måste besvaras av politikerna.

Kort om Folk och Förvar
Folk och Försvar har inga egna ståndpunkter vad avser utformningen av svensk försvars- och säkerhetspolitik utan organisationens mandat är följande.

- att informera om den försvars- och säkerhetspolitik som regering och riksdag fattat beslut om, - att främja debatten och diskussionen om säkerhets- och försvarspolitiken, samhällets säkerhet och frågor om fred, frihet och demokrati,
- att tillsammans med myndigheter och organisationer verka för att dessa frågor förblir hela folkets angelägenhet.

Har Försvarsmakten efterforskat tidningskällor?

Direkt från Sälen. SvD har fått tag på dokument som tyder på att Försvarsmakten efterforskat vem som lämnat uppgifter till tidningen. Dokumenten rör kritik beträffande att ett eldöverfall i Afghanistan tonats ned och att försvarets hemsida gett en felaktig bild. Mary och Michael Gajditza knyter an till FRA-debatten. Strax före årsskiftet arrangerade Tidningsutgivarna en FRA-debatt med fokus på tystnadspliktiga grupper, vilket bl.a. rörde meddelarfrihet och efterforskning av källor. Nu är det ännu inte klarlagt om Försvarssmakten efterforskat källor, men jag inser att det är frestande för myndigheter att söka sådan information när de har möjlighet. Jag har tidigare resonerat om huruvida FRAs skyldighet att förstöra källskyddat material endast omfattar innehållet i meddelanden eller även information om vem som varit i kontakt med en viss journalist. Det vore välgörande om signalspaningslagen kunde vara tydligare i detta hänseende. I detta sammanhang måste även frågan väckas om det är fel på lagstiftningen eller om det är en fråga om organisationskultur. Jag inser att sekretess i samband med utlandsmissioner som huvudregel måste ha prioritet framför intresset av offentlighet. Samtidigt måste det finnas en viss urskiljning. Soldater som deltar i en utlandsinsats måste kunna kontakta media angående bristande säkerhet utan att behöva oroa sig för repressalier.

Tid för återtagning?

Direkt från Sälen. Försvarsberedningen skrev i sitt betänkande i slutet av december 2007 att "I utrikespolitiskt hänseende kommer det ryska agerandet mot länder som tidigare ingick i Sovjetunionen att vara ett lackmustest på vilken väg Ryssland väljer."

Claes Arvidsson väcker i sin ledare frågan om det är tid för återtagning av det nationella försvaret och motiverar detta med Rysslands agerande gentemot Georgien. Detta verkar vara det stående temat inför Folk och Förvars rikskonferens. Igår skrev tre officerare en artikel på samma tema i Aftonbladet. Claes Arvidsson refererar även till ett seminarium med Göran Persson. Jag var själv inte med på detta seminarium men har fått det återberättat för mig. Göran Persson ska ha sagt att försvaret i sviterna av 90-talets ekonomiska kris användes som budgetregulator, men nu menar han att statsbudgeten inte ska användas som skäl för besparingar. I augusti förra året gjorde Göran Persson ett liknande uttalande i SVT.

Efter Georgienkrisen i augusti 2008 verkar det som svenska politiker och kommentatorer fått resultat från lackmustestet.

Från Poltava till Sälen

Idag skriver tre officerare i Aftonbladet om att de svenska stridskrafterna är på en farligt låg nivå. För att förstärka sitt argument uppmärksammar de att det nu är jämnt 300 år sedan den svenska arméns undergång vid Poltava. Samtidigt uppmärksammar Mary mig på att Sten Tolgfors har kommit igång med sin blogg. Där anger försvarsministern , att de tre officerarna får vänta på svar. Han skriver också om sin kommande medverkan på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen som handlar om att "skapa ett mer användbart, tillgängligt och flexibelt försvar. " Min förhoppning är att försvarsministern blir mer konkret i Sälen, exempelvis genom att han svarar på frågan om Sveriges ambitionsnivå vad avser internationella insatser ligger fast.

Data mining och terrorismbekämpning

HAX skriver om en amerikansk studie som beskriver svårigheterna att med Data mining (informationsutvinning) finna terrorister. Det är en intressant studie som jag tidigare kommenterat lite kortare här (avsnitt 4), lite längre här (avsnitt 2.3.4), i en video och en Power Point. Studien är utförd av den National Research Council (motsvarande Kungliga Vetenskapsakademin) på uppdrag av U.S. Department for Homeland Security. Jag hoppas att våra riksdagsledamöter tar sig tid att läsa hela studien. Detta är ett fint exempel på en studie som politiker ska ta del av eller beställa före riksdagen antar ny lagstiftning, inte efteråt.

Studien har författats av en stor grupp av forskare och experter vilket gör att kanterna är något avslipade, de varnar framförallt för att informationsutvinning används alltför automatiserat (mönsterigenkänning). Däremot bekräftar studien att avlyssning/övervaknining och informationsutvinning fungerar vid övervakning mot på förhand identifierade mål och deras kontaktnät (subjektbaserad igenkänning). Tor är inne på detta i ett kommentatorsfält. Förvirringen i den svenska debatten är ju att FRA-förespråkarna anger att FRA spanar på diffusa hot och mål som ännu inte är identifierade vilket lätt leder tankarna till att FRA granskar all kommunikation efter misstänkta ord och/eller avvikande kommunikationsmönster. Det kanske vore bättre med klarspråk. Jag tror klarspråk är följande. FRA inhämtar, lagrar stora mängder telefon- och datakontakter (vem som kommunicerar med vem), analyserar en del av dessa för att därefter inhämta, dekryptera och läsa en relativt begränsad mängd meddelanden. Därifrån skulle vi kunna föra en meningsfull diskussion, t.ex. skulle vi kunna diskutera på vilket sätt signalspaning mot brottslighet och terrorism skiljer sig från redan befintliga medel för avlyssning och övervakning.

För dem som vill beställa studien "Protecting Individual Privacy in the Struggle Against Terrorists: A Framework for Program Assessment", National Academies Press, Washington, DC, 2008, gå hit.

Agerman skriver om FRA-kompromissen

Läs Per Agermans analys av FRA-kompromissen, den är utmärkt. Han fångar alla de relevanta frågorna och förklarar det på ett pedagogiskt sätt.

Socialdemokraterna positionerar sig inför Rikskonferensen

På söndag inleds Folk och Försvars rikskonferens i Sälen, vilket närmast kan liknas vid en branchträff för försvars- och säkerhetsetablissemanget. Jag kommer att blogga på plats från Sälen. Redan nu verkar det som partierna positionerar sig. Björn von Sydow (s) uttalar i SvD att det nationella försvaret bör få en ökad tonvikt. Han är oroad av kriget i Georgien och vill att Sverige behåller 100 JAS-plan och 100 stridsvagnar. Den logiska konsekvensen blir att Sverige minskar sina internationella åtaganden. Även om det inte är en fullständig återgång till gamla doktriner så verkar det traditionella invasionsförsvaret vädra morgonluft. Stridsflygplan och stridsvagnar tillhör inte de förband som efterfrågas i internationella insatser. Samtidigt vill socialdemokraternas påtänkta koalitionspartner vänsterpartiet ta hem de svenska soldaterna från Afghanistan. Här ser jag en konfliktlinje mellan regeringsalliansen och de rödgröna som kommer att prägla diskussionerna på Folk och Försvars rikskonferens, inte minst när Jan Björklund (fp) och Björn von Sydow (s) ska debattera nästa tisdag. Jag ser framför mig en alliansregering som pläderar för ett fortsatt omfattande åtagande i NATO-insater och professionalisering medan de rödgröna i högre grad kommer att betona territorialförsvar och användande av värnpliktiga. Läs även vad Johan Westerholm skriver om behovet av att vässa försvarsmaktens organisation.

Vinnaren är ...

Vinnaren och årets politiska blogg är HAX, stort grattis till dig! Själv kom jag på femteplats, vilket uteslutligen måste bero på mitt intensiva skrivande i FRA-frågan. Stort tack till alla er som under året och i samband med denna omröstning visat uppskattning för min blogg.