Data mining hos posten?

Det är allmänt känt att postsortering alltmer sker automatiserat. Fick några bra frågor från Mikael Nilsson huruvida 1) uppgifter om vem man skickat post till sparas och om 2) brottsbekämpande myndigheter i så fall kan få tillgång till dessa uppgifter. Uppgifter om vem som tar emot post och varifrån det är skickat (poststämpel) skulle teoretiskt kunna användas för att kartlägga kommunikationsmönster med hjälp av "data mining" och "trafikanalys". Själv brukar jag skriva mitt namn och adress på baksidan av kuvert som jag skickar vilket öppnar fler möjligheter för postens eventuella "trafikdatabas".

Hittade följande i postlagen (1993:1684):

Tystnadsplikt m.m.
19 § Den som i postverksamhet har fått del av eller tillgång till någon av följande uppgifter får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har fått veta,
1. uppgift som rör särskild brevförsändelse som befordras inom verksamheten,
2. annan uppgift som rör en enskild persons förbindelse med verksamheten när det gäller befordran av brev, eller
3. uppgift som hänför sig till åtgärd att kvarhålla eller beslagta försändelser enligt bestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken.
/.../

20 § Den som bedriver postverksamhet och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som avses i 19 § första stycket skall på begäran lämna
/.../
2. uppgift som rör misstanke om brott till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år

Det innebär att om posten sparar information om vår post så har polisen rätt att få ut uppgifterna. Nu vet jag inte om polisen faktiskt ägnar sig åt "data mining" av postuppgifter.
Det verkar svårt eftersom uppgiften ska röra misstanke om brott vilket borde begränsa mängden av uppgifter som kan begäras ut. Det är möjligt att jag gräver lite mer i denna fråga.

Uppdatering 1. Frågan kom ursprungligen från Anakin. Hittade postens integritetspolicy, posten tillämpar PUL.

Uppdatering 2. Ovan diskuteras "kuvertinformation". Var finns lagstöd för att polisen kan öppna ett brev?

I 27 kap. 3 § rättegångsbalken anges att "Brev, telegram eller annan försändelse, som finns hos ett post- eller telebefordringsföretag, får tas i beslag endast om det för brottet är föreskrivet fängelse i ett år eller däröver och försändelsen hade kunnat tas i beslag hos mottagaren. Det här handlar alltså om förundersökning, utredning av brott och inte om spaning i underrättelsesyfte. Jag tolkar lagtexten som att det är domstol som förordnar, att försändelse som får tas i beslag, ska hållas kvar hos befordringsföretag (RB 27:9).

Thomas Bring och Christian Diesen verkar vara inne på samma spår (sid. 400 i Förundersökning, fjärde upplagan). Gunnel Lindberg skriver däremot i lagkommentaren till RB 27:9 (Karnov) att det är åklagare som fattar beslut om beslag. Jag tycker min slutsats bekräftas av 5 § i lag (2008:854) om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott, där det anges att i fara för dröjsmål kan istället för domstol, åklagare för vissa brott (t.ex. terroristbrott) besluta att försändelse ska kvarhållas. Åklagaren ska genast anmäla detta till domstolen som kan upphöva beslutet. Det handlar fortfarande om förundersökning och inte om spaning i underrättelsesyfte. Brev får öppnas i brottspreventivt syfte för särskilt allvarliga brott (t.ex. terrorism) med då krävs det domstolstillstånd, se 4 och 6 §§ lag (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Ska fråga Diesen om detta nästa vecka.

Brev eller annan försändelse som tagits i beslag får öppnas av rätten, undersökningsledare eller åklagare (RB 27:12). Tycker ovanstående regelverk om brevöppning är ganska rimligt.