Arbetsdomstolen tog ett interimistiskt beslut för fem år sedan. Då hade vi rätten på vår sida, säger Hans Tilly.Det ligger i sakens natur att ett interimistiskt beslut är provisisoriskt och därmed att domstolen i sin slutliga bedömning kan komma till en annan slutsats. Den som vidtar åtgärder (Byggnads) på grundval av ett interimistiskt beslut bör vara medvetna att de själva står risken om det slutliga beslutet utfaller på annat sätt. Det är vad som hänt nu och är inget konstigt i sig. Abetsdomstolen skriver följande i sin dom (sid. 56).
Frågan är vidare om det bör ha någon betydelse att Arbetsdomstolen i ett senare skede, när stridsåtgärderna redan vidtagits, i sitt interimistiska beslut inte fann att det förelåg sannolika skäl för att stridsåtgärderna var otillåtna. I beslutet konstaterade domstolen att det på den då föreliggande utredningen inte gick att dra några tillräckligt säkra slutsatser om stridsåtgärdernas förhållande till de EG-rättsliga reglerna. Domstolens majoritet avslog bolagets yrkande och följden av beslutet blev att stridsåtgärderna kunde fortsätta. Enligt de fackliga organisationerna bör denna omständighet också vägas in vid den bedömning som nu ska göras. Arbetsdomstolens interimistiska beslut innebar emellertid inte att Arbetsdomstolen med någon hög grad av säkerhet uttalade sig i fråga om stridsåtgärderna tillåtlighet. Det bör därför inte till-mätas någon betydelse i detta sammanhang.Sedan kan man diskutera sakfrågan, om utstationeringsdirektivet är rätt utformat eller om EG-domstolen tolkat regelverket rätt, men det förtjänar en egen debatt. Personligen anser jag att fack ska få vidta stridsåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal med utländska företag som är stationerade i Sverige förutsatt att följande förutsättningar är uppfyllda.
De villkor som krävs av den svenska arbetstagarorganisationen ska:Det är i enlighet med EG-rätten och också vad regeringen föreslår i en proposition. På detta sätt upprätthålls det svenska systemet med kollektivavtal samtidigt som man värnar den fria rörligheten och rätten för utländska företag att stationera arbetstagare i Sverige.
1. motsvara villkoren i ett centralt branschavtal som tillämpas i Sverige på motsvarande arbetstagare,
2. bara avse minimilön eller andra minimivillkor på vissa områden,
3. vara förmånligare för arbetstagarna än det som följer av lag.
Media och bloggar
SvD, Per Altenberg, Juridikbloggen
Äntligen kan Fuckets makt brytas. EU domstolens utslag var inte alls oväntat som artikeln påstår.Åtskilliga inom EU i Bryssel förutsåg utgången. Det var bara i Sverige och artikelförfattaren på det vänstervridna TT som domen var oväntad. Återigen är det TT som döljer sanningen. Att domen i AD inte var enhällig kan ju alla lista ut. LO representanterna röstade givetvis emot.
SvaraRaderaSå om jag kliver över en nationsgräns i mitt arbete, ska kollektivavtalet som min fackliga organisation slutit med min arbetsgivare inte gälla längre. Varför?
SvaraRaderaStaffan,
SvaraRaderaFöljande del i regeringens förslag kom inte med:
"En sådan stridsåtgärd får inte vidtas om arbetsgivaren visar att arbetstagarna redan har villkor som är minst lika förmånliga som minimivillkoren i ett svenskt, centralt branschavtal. En stridsåtgärd som vidtas trots att dessa förutsättningar inte är uppfyllda ska anses olovlig enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet."
Innebär det att alla villkor i svenskt kollektivavtal är minimivillkor när man kliver över nationsgränsen? Nej, det är en "hård kärna" som omfattar lön, arbetstid och semestersättning. Den relevanta minimilönen måste vara fastslagen i lag eller kollektivavtal som är allmängiltigförklarat. Den lön som Byggnads begärde uppfyllde inte dessa kriterier.
Hej Mark,
SvaraRaderaJag såg ett inslag på SVT igår om den s.k. Goldstone-rapporten angående krigsbrott i konflikten på Gaza.
I inslaget sades att Sverige inte godkänt rapporten i FN. Kan inte du klargöra i ett inlägg varför Sverige inte godkände rapporten. Det vore intressant att höra.
Mvh
Bildt har förklarat att Sverige avstod i FN-omröstningen eftersom det inte fanns en gemensam EU-linje, jag antar att det är det svenska EU-ordförandeskapet som begränsar Sveriges agerande.
SvaraRaderaJag har dock uppfattat att Bildt sagt till Ekot att han finner Goldstone-rapporten trovärdig och allvarlig.
Jag har själv inte hunnit läsa Goldstonerapporten utan har bara sett en TV-intervju med Goldstone där han redogör för sina slutsatser. Jag uppfattar att han genomfört sin granskning på ett seriöst sätt, men i övrigt vill jag avstå från att kommentera rapporten då jag inte läst den.
Varför ska inte utländska byggnadsarbetare få lika mycket lön som de svenska, är de inte lika värda?
SvaraRaderaDet bästa sättet att säkerställa att svenska löner och arbetsvillkor tillämpas för arbetstagare som arbetar i Sverige, är att endast svenska kollektivavtal får gälla här.
Dan Lundqvist Dahlin
Byggnads
Tack Mark för ditt svar!
SvaraRaderaMvh
Dan,
SvaraRaderaRegeringens förslag innebär att arbetstagarorganisationerna i löne-hänseende inte kan gå till strid för krav på annat än en minimilön som motsvarar nivån i ett centralt branschavtal. Detta innebär att nivån på minimilönen ytterst bestäms av de svenska parterna i de centrala avtalen.
Jag antar att du frågar eftersom det kan finnas regionala och lokala variationer i förhållande till centrala branchavtal. Jag tycker det är orimligt att att man ska kunna vidta stridsåtgärder i för att kunna uppnå vad som finns i dessa regionala och lokala avtal eftersom 1) de utländska arbetstagarna redan är garanterade minimilön som motsvarar nivån i ett centralt branschavtal och 2) det blir oförutsägbart och därmed svårt för utländska byggnadsföretag att erbjuda sina tjänster i Sverige.
Självklart kan utländska byggnadsarbetare som är utstationerade i Sverige även förhandla till sig högre löner än nivån i ett svenskt, centralt branschavtal, men det får ske i deras förhandlingar med sina arbetsgivare, inte genom stridsåtgärder från svenska kollegor.
Du skriver att bara svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Det skulle ju innebära att när en svensk byggnadsarbetare tillfälligt utstationeras i Polen så ska han eller hon omfattas av sämre, polska villkor. Vore det inte rimligt att svensken i en sådan situation tar med sig sitt svenska kollektivavtal förutsatt att lönen, semesterförmånerna och villkoren för arbetstid i detta avtal är lika bra eller bättre än vad de polska centrala avtalen eller lagstiftningen föreskriver? Det är dessa principer som Lavaldomen och regeringens förslag vilar på.
EUs utstationeringsdirektiv syftar till att skydda mot löne- och avtalsdumpning men samtidigt värna den fria rörligheten, är det inte bra?
MENE, MENE TEKEL, UFARSIN
SvaraRaderaMark, tack för en mycket bra och klargörande förklaring hur lagen om utstationering lyder. Sen kan man fråga sig hur sign. Krikon resonerar om fackets makt. Jag tror inte han skulle vara intresserad av att jobba för lettiska löner i Sverige. Det är därför vi har fackföreningar för att skydda oss från taskig lönedumpning.
SvaraRadera