torsdag, oktober 08, 2009

6 dagar kvar och den goda journalistiken

Min kollega Mårten Schultz skrev nyligen i Dagens Juridik en krönika med titeln "Journalister är ett pack" där han förklarar vikten av ett gott samtal mellan jurister och journalister.

I FRA-debatten har det funnits en kritik mot journalisternas och traditionell medias ointresse för frågan. Jag håller inte helt med och tänker därför lyfta fram de goda exemplena. Här kommer min topplista. Jag föredrar journalistik som bevakar sakfrågan framför de som fokuserar på det politiska spelet. Flera andra har skrivit bra, t.ex. Niklas Ekdal, Sanna Rayman och Isobel Hadley-Kamptz, men ledarskribenter är inte med i denna rankning.

1. Filip Struwe, SVT Rapport
På ohotad förstaplats hittar vi SVT Rapports Filip Struwe. Den 16 juni 2008 avslöjade han hur regeringen gett en felaktig bild av omfattningen av FRAs verksamhet, där den beskrivits som väldigt smal, att urvalet sker med hög precision och att inga svenskar drabbas. Med hjälp av en läcka inifrån FRA kunde Struwe berätta hur myndigheten samlar in information med bred håv och lagrar denna i en databas, vilket även omfattar svenskars kommunikation. SVT Rapport publicerade även ett hemligt PM där det framgår att verksamheten ska fortsätta och omfattningen av verksamheten diskuteras i termerna "all tillgänglig kommunikation" (fråga 5). För detta nominerade jag förra året Filip Struwe till Stora Journalistpriset. Priskommittén tyckte annorlunda och gav priset till någon annan. När de amerikanska journalisterna James Risen and Eric Lichtblau avslöjade att FRAs amerikanska motsvarighet NSA gjorde motsvarande, dvs samlade in stora mängder information om amerikaner så fick de Pulitzerpriset.

Statsminister Fredrik Reinfeldt förklarade två veckor efter avslöjandet att han var "ovetande om FRA-lagringen". Likväl har det inte skett någon statlig utredning eller utfrågning i riksdagen som klarlagt lagringens omfattning. Istället engagerades SÄPO för att jaga rätt på FRA-läckan.

2. Per Agerman, frilansjournalist, tidigare Affärsvärlden
Per Agerman tar andrapriset genom en arbetsseger. Läs Frendo och så finner man svaren på allt av relevans beträffande FRA-frågan.

3. Monica Kleja, NyTeknik
NyTeknik har haft flera bra artiklar om FRA-frågan. Monica Kleja tar tredjeplatsen genom sin text "FRA:s metoder granskas efter ny avlyssningsskandal" där hon avslöjar hur FRA byter stora mängder obearbetad rådata beträffande svenskar med andra länder. Obearbetad rådata innebär att FRA inte sorterar ut "skurkarnas" kommunikation eller uppgifter om sådan kommunikation från den oskyldiga kommunikationen, allt överlämnas till andra länder.

Det har inte skett någon statlig utredning eller utfrågning i riksdagen beträffande NyTekniks uppgifter. I artikeln nämns att Datainspektionen ska göra en sådan, men den ska presenteras efter frågan har hanterats av riksdagen och det är osannolikt att den kommer att beröra NyTekniks uppgifter. I regeringens direktiv till Datainspektionen angående utredningen står nämligen följande: "Uppdraget ska därför utföras på ett sådant sätt att det inte påverkar den svenska försvarsunderrättelseverksamhetens förutsättningar att i dag och i framtiden arbeta för Sveriges bästa. Arbetet ska också i övrigt bedrivas så att det inte skadar Sveriges förbindelser och samarbeten med andra länder". Regeringens direktiv presenterades efter NyTekniks avslöjande, så NyTeknik ska inte lastas för att rubriksättningen numera är felaktig.

4. Martin Jönsson och Fredrik Laurin, tidigare Kalla Fakta, TV4
På fjärdeplats hittar vi Martin Jönsson och Fredrik Laurin för deras TV-reportage i Kalla Fakta från 2003. Martin Jönsson har även skrivit texten "Sed quis custodiet ipsos custodes?" (Men vem övervakar övervakarna?). TV-reportaget är utmärkt och fortfarande relevant. Deras rankning dras ner något då de, vad jag vet, inte bevakat frågan under 2008.

5. Elin Ekselius, Svenska Dagbladet
Elin Ekselius tar femteplatsen genom sin intervju med FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson den 28 juni 2008, ”Vi är ensamma i det här”. Jag läste artikeln via internet när jag var på semester på Kreta efter FRA-omröstningen. I intervjun sågar Ingvar Åkesson regeringens huvudargument för att FRA ska få tillgång till kabelkommunikation som korsar Sveriges gränser: "rädda svenska liv i Afghanistan".

6. Anita Kratz och Torbjörn Nilsson, Fokus
Som jag skrev ovan föredrar jag bevakning av sakfrågan framför det politiska spelet, men det går inte utelämna artiklen i Fokus den 19 september 2008 "Spelet om FRA".

7. Daniel Klaidman, Newsweek
Daniel Klaidman skrev den 13 december 2008 en artikel i Newsweek, "Now We Know What the Battle Was About. Justice Department lawyers defied President Bush over secret surveillance—but not for the reasons you might think." Där berättar journalisten varför den amerikanska justitieministern Ashcroft, biträdande justitieminister Comey och FBI-chefen Mueller hotade att avgå. Läs denna vid sidan av 1) Filip Struwes avslöjande och 2) Fokusartikeln som ordnade sjätteplatsen åt Anita Kratz och Torbjörn Nilsson.

8. Johanna Alskog, Riksdag & Departement
Riksdag & Departement har sin vana trogen läst lagförslagen och remissvaren. Ett exempel på det är Johanna Alskogs sammanfattning av remissvar den 26 februari 2009.

9. Hans Rosén, Dagens Nyheter
Hans Rosén har gjort och gör en medveten ansträngning att ge både etablerade personer som de utanför en röst i denna debatt. Det är välkommet.

Denna lista kan vara inkomplett eller ha felaktig ordning. Läsare av denna blogg är välkomna att lämna kommentarer om detta nedan. Jag hoppas att journalisterna de närmaste dagarna kan presentera nyheter, reportage och avslöjanden som förtjänar en plats på denna lista.

Bloggar
Falkvinge, Emma, Otyg, Hax, Minimaliteter, Oscar Fredriksson, Lake, Leo, Olof

7 kommentarer:

  1. Hej Mark!

    Bra sammanfattning av "godkänd medias rapportering" :)

    Fråga: har riksdag och departement skrivit något om remissvaren efter 26 februari...? Om jag fattar rätt kom senaste regeringsproppen i maj först. Var denna alltså modifierad efter kritiken från januari?

    Väsentligen: lyssnade regeringen på remissvarens kritik?

    SvaraRadera
  2. Regeringen svarade i ganska allmänna ordalag på remissinstansernas kritik. Det beror naturligtvis på att regeringen inte kunde avvika från överenskommelsen den 25 september 2008. Den måste respekteras för att få med alla alliansledamöter.

    Den ganska substantiella kritik som fanns om signalbärare och utvecklingsverksamheten sammanfattas i propositionen till oigenkännlighet och regeringens svar är mycket allmänt hållen.

    Jag uppfattade bara två förändringar efter remissbehandlingen, vilket jag skrivit om i detta blogginlägg.

    1. Eterspaning mot "utländska företeelser" kan ske även om både avsändare och mottagare finns i Sverige. Detta undantag siktar på situationer där ett utländskt stridsplan eller örlogsfartyg befinner sig på svensk territorium (på havet eller i luften). Då är det ok med eterspaning. Se 2 a § andra stycket i förslag till ändrad signalspaningslag. Jag tycker det är ett rimligt undantag vilket jag skrev om ett i blogginlägg.

    2. Det införs integritetsskyddsombud som ska bevaka enskildas integritetsintresse vid försvarsunderrättelsedomstolen.

    SvaraRadera
  3. Tack. Ingen förändring av någon som helst substans vad gäller trafikdata/kartläggning/utlandssamarbete är min slutsats.

    SvaraRadera
  4. Problematiken kring lagringen av trafikdata och utlandssamarbete blir oförändrad och kvarstår.

    Kartläggningen kan ändras då den styrs av ändamålen för FRAs signalspaning. Detta kommer att specificeras i lag vilket är bra.

    Både ros och ris!

    SvaraRadera
  5. Kartläggningen kan ändras då den styrs av ändamålen för FRAs signalspaning. Detta kommer att specificeras i lag vilket är bra.

    Fast tilläggspunkterna om "ändringar i signalmiljön" (sidan 7 i propositionen, numrerade 1 och 2) gör ju att den enda "domaren" måste godkänna vad som helst. Eller ?

    SvaraRadera
  6. Domaren kommer förmodligen godkänna en väldigt bred inhämtning inom "utvecklingsverksamheten", det blir bl.a. trafikdata som sparas.

    Därefter följer frågan vad trafikdatan kan användas till, vilket avgörs av de ändamål som FRA får signalspana för. Då är det bra att dessa ändamål specificeras i lagtext. Det innebär t.ex. att trafikdata inhämtad i utvecklingsverksamheten inte kan användas för att spåra exempelvis flyktingar som ringer eller mailar släktingar i sina ursprungsländer.

    Jag var oroad över det när ändamålen inte fanns i lagtext och förarbetena beskrev "migrationsrörelser" som ett yttre hot (sid. 17 i Prop. 2006/07:63) Därtill talades det på sid. 140 i SOU 2003:30 om att vidga kretsen av FRAs uppdragsgivare, där bl.a. migrationsverket omnämns. Regeringen bestämmer ju FRAs uppdragsgivare genom ett hemligt beslut. Lägg till 1 kap. 11 § FRA PUL där FRAs ges rätt att registrera ras, etniskt ursprung och söka på det. Det blir en otäck kombination.

    Då är det bra att ändamålen för FRAs signalspaning nu specificeras i lagtext.

    SvaraRadera
  7. Absolut.

    Samtidigt har vi utlandssamarbetet, som om jag förstått rätt inte alls regleras. Tillsammans med att trafikdata i databasen inte är ändamålsbetämt, som du observerar, har vi i princip att lita på FRAs interna "godhet" när det gäller t.ex. den flyktingaspekt du nämner.

    SvaraRadera