fredag, mars 13, 2009

Signalspaning och teknikneutralitet

I skörden av remissvar på departementspromemorian "Ett förstärkt integritetsskydd vid signalspaning" lyfter Försvarsmakten och FRA upp ett genuint problem. Som en, förmodligen oavsiktlig, följd av alliansöverenskommelsen och regeringens förslag kommer exempelvis FRA och Försvarsmakten att förbjudas från att spana mot fientliga försvarssystem som befinner sig på svenskt territorium. Det kommer inte heller att gå att spana på egna "vänliga" militära försvarssystem så att man senare kan skilja dessa från "fientliga". Detta är naturligtvis absurdt.

Bakgrund: olika slag av signalspaning
Signalspaningslagen omfattar all signalspaning oavsett teknik, dvs. KOS på engelska COMINT(kommunikationssignalspaning) och TES, på engelska ELINT (teknisk signalspaning). Detta är en följd av att regeringen i sitt förslag eftersträvat teknikneutralitet i lagstiftningen. FRA-debatten har handlat om kommunikationssignalspaning medan teknisk signalspaning riktar sig mot annat än kommunikation, t.ex. fientliga försvarssystem som radar och luftvärnsrobotar.

Starkt stöd för teknisk signalspaning
Under FRA-debatten förra året fanns det stora åsiktsskillnader om signalspaning i kabel vilket berör civila kommunikationsnät men det rådde stor enighet och stöd för signalspaning i etern mot militära kommunikationssystem och teknisk signalspaning. Min egen uppfattning är att teknisk signalspaning inte behöver lagregleras eftersom det knappast berör privatpersoners personliga integritet.

Som en följd av alliansöverenskommelsen i september 2008 förbjuds signalspaning uttryckligen om avsändare och mottagare befinner sig i Sverige (förslag om ny 2 a § signalspaningslagen). Beskedet från regeringen var ju att FRA inte spanar på inhemsk kommunikation. Lagförslaget lyder enligt följande.

Inhämtning får inte avse signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige. Om sådana signaler inte kan avskiljas redan vid inhämtningen, ska upptagningen eller uppteckningen förstöras så snart det står klart att sådana signaler har inhämtats.
Teknisk signalspaning förbjuds när på svenskt territorium
Problemet är att ändringsförslaget berör både kommunikations- och teknisk signalspaning. Det kan behövas teknisk signalspaning mot fientliga försvarssystem som befinner sig i Sverige, t.ex. om ryska kryssare beger sig in på svenskt territorialvatten eller svenskt luftrum kränks. Detta kommer som en, förmodligen oavsiktlig, följd av alliansöverenskommelsen och regeringens förslag att förbjudas.

FRA skriver i sitt yttrande.

Bestämmelsen får negativa konsekvenser för den tekniska signalspaningen, som är en disciplin som beskriver en signal i mättekniska termer. Exempel på sådana signaler är signaler från radar, höjdmätare och telemetrisystem. Sändare och mottagare av denna typ är oftast samgrupperade på samma plattform, t.ex. fartyg eller flygplan. En signal mättekniska innehåller i sig inte information om var en sändare och mottagare befinner sig. För en lägesbestämmning av dessa krävs ytterligare åtgärder. Den bestämmelse som föreslås påverkar bl.a. det signalreferensbibliotek (SRB) som FRA tar fram åt Försvarsmakten. SRB är av synnerligen vital betydelse för Försvarsmaktens varnar- och motmedelssystem ombord på fartyg och flygplan och en av förutsättningarna för fartygens och flygplanens säkerhet, t.ex. vid internationella insatser. Även svenska signaler måste inhämtas och finnas med i SRB, eftersom varnar- och motmedelsutrustningen måste kunna särskilja vän från fiende.
Försvarsmakten är också kritiska vilket rapporteras av NyTeknik.

FRA skulle också få svårt att spana på hemliga utländska radarstationer i Sverige, konstaterar Stefan Kristiansson [MUST].

Radarsensorer är ofta utformade så att både sändare och mottagare är samgrupperade, antingen på marken eller på en rörlig plattform, typ på flygplan eller fartyg. Därmed skulle både sändare och mottagare befinna sig i landet och alltså inte kunna avlyssnas.

Lagstiftningen bör därför delas upp i en del som gäller etertrafik och en annan som gäller digitala meddelanden, enligt Must-chefen.

Det sista är särskilt intressant eftersom jag och många andra kritiker argumenterat för att man måste skilja mellan teknisk signalspaning och kommunikationsspaning medan regeringen talat om vikten av att upprätthålla teknikneutralitet. Se t.ex. regeringens proposition 2006/07:63, sid. 70 och 137. Regeringen har även använt andra länder som exempel, se sid. 60 där man bl.a. återfinner Storbritannien vars lagstiftning finns i RIPA (Regulation of Investigatory Powers Act 2000). Om man studerar RIPA närmare förstår man att den förvisso är teknikneutral vad avser avlyssning i eter- och kabelnät, men den omfattar inte teknisk signalspaning. RIPA använder inte termen signalspaning vilket gör att teknisk signalspaning ej synes omfattas av denna lag. Därmed slipper britterna den problematik som vi nu har i Sverige. En stor del av problemet är alltså att den svenska lagstiftningen använder termen signalspaning vilket skapar följande problem.

1. Lagstiftningen får för stor räckvidd när man försöker att med samma lag reglera i) avlyssning och övervakning av kommunikation som färdas i civila kommunikationsnät och ii) spaning mot radar och luftvärnsrobotar. Det är väsensskilda föremål.

2. Det svårt för allmänheten att förstå vad skillnaden är mellan signalspaning och avlyssning. I den engelska lagstiftningen används och definieras termerna "uppsnappande av kommunikation", "trafikdata" och kommunikationsdata" medan den svenska lagstiftningen talar om inhämtning av signaler. Genom att den svenska lagstiftningen ska reglera väsensskilda verksamheter blir begreppsapparaten väldigt abstrakt och svår att förstå.

Tänkbara lösningar
Jag ser fyra tänkbara lösningar på detta problem.

1. Förslaget om ny 2 a § signalspaningslagen som förbjuder inhämtning av svensk trafik förkastas. Den antagna lagstiftningen kvarstår. Det verkar innebära att signalspaning får omfatta kommunikation mellan avsändare och mottagare i Sverige så länge som det rör "yttre hot". Samtidigt har regeringen hela tiden förnekat att signalspaning får riktas mot inhemsk kommunikation varför denna lösning verkar osannolik.

2. Förslaget om ny 2 a § signalspaningslagen justeras så att teknisk signalspaning inte omfattas av förbudet mot inhämtning av inhemsk traffik.

3. Signalspaningslagen rivs upp och om regeringen vill att FRA ska ha tillgång till kabelkommunikation så kan lagen förslagsvis döpas om till "Lagen om bevakning av eletronisk kommunikation" där begrepp som bevakning, avlyssning, kartläggning och övervakning används istället för signalspaning. En sådan lagtext kanske kan använda termer som "meddelandes innehåll" och "trafikdata" istället för "signaler". Då kan vi kanske få en mer meningsfull diskussion. Signalspaning i etern mot militära kommunikationssystem och teknisk signalspaning kan bedrivas med stöd av separat, betydligt mer begränsad lagstiftning.

4. Signalspaningslagen rivs upp och vi nöjer oss med de lagar som redan finns om avlyssning och övervakning. Signalspaning i etern mot militära kommunikationssystem och teknisk signalspaning kan bedrivas med stöd av separat, betydligt mer begränsad lagstiftning.

Med hänsyn till att frågan har låst sig är mitt tips att regeringen och riksdagsmajoriteten väljer alternativ 2. I andra frågor som rör svensk försvars- och säkerhetspolitik verkar regeringen kunna omvärdera tidigare beslut.

9 kommentarer:

Wiseman sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Wiseman sa...

Mycket, mycket klokt skrivet!

Erik sa...

Hela denna fråga är en cirkus och totalkonfrontation. Eftersom FRA/militärbyråkratin spelat smutsigt och ohederligt finns det ingen som helst anledning att räcka dom ett lillfinger för att de lyckats hitta någon enskild detalj där de (som omväxling) konstruerat rationella argument.

Vill FRA att vi motståndare ska ta intryck av deras sakliga argument kan de börja med att lyssna på vår sakliga kritik - och ta intryck av den och överge sina ambitioner att massavlyssna.

Proposal sa...

Man blir lite trött på regeringen och FRA-tjänstemännen. Aldrig kommer de att erkänna att det var fel att bunta ihop all slags informationssamlande under beteckningen signalspaning. Eftersom de, likt små barn, aldrig kan erkänna att de gjort fel, så kommer de att hålla fast vid denna desinformation till tidens ände. Mitt tips är därför att alternativ 1 kommer att baxas igenom. Det ligger i linje med regeringens hela sätt att hantera denna fråga.

Jens O sa...

Det är något som vi påpekat redan från början, att signalspaning är en sak, massavlyssning av kommunikation i kabelnätet
något helt annat.
Scanning av radarsignaler (signalspaning) är inte detsamma som att avlyssna privatpersoners kommunikation i kabelnätet (massavlyssning).
Det krävs separata deffinitioner, för dessa åtgjärder.

Det kommer absolut med nödvändighet, att krävas en separation av polisens behov och det militära behovet.
Militären har inget med den civila kommunikationen att göra, det är polisens uppgift.
Därmed krävs separata lagstiftningar, där avlyssning av civil trafik tillfaller polisen, inte det paramilitära FRA.

Politruck sa...

Det är smått komiskt att FRA-kompromissen får som konsekvens att myndighetens legitima arbete förbjuds.

Tack Mark för allt arbete du lägger ned på denna fråga!

med vänliga hälsningar
Jan Garefelt

Dennis Nilsson sa...

Skulle jag vara Reinfeldt så skulle jag omedelbart byta rådgivare.

Det är aldrig fel att komma till insikt och byta ståndpunkt, stora ledare förstår detta.

cholilja sa...

Får man fråga vem du ska rösta på till Europaparlamentet?

Tacksam för svar!
Julia

Mark Klamberg sa...

Julia,
Jag har inte bestämt mig, funderar mellan två-tre kandidater. Imorgon ska jag träffa Anders Ekberg som är på plats 6 på folkpartiets lista. Jag har känt honom länge och gillar hans inställning till europasamarbetet. Sen är det en bonus att han tänker driva integritesfrågor.

Läs vad han skrev hos Neo.

http://www.magasinetneo.se/blog/archive/2009/02/09/debatt-halften-sa-mycket-vore-dubbelt-sa-bra