Ett annat budskap har getts till allmänheten och riksdagen. Sten Tolgfors sa senast i riksdagen den 14 oktober 2009 att "den så kallade FRA-shoppen är stängd". (se även riksdagens protokoll anförande 123, 125, 129 och 133)
Riksdagen har med Sten Tolgfors ord "stängt FRA-shoppen" genom de lagändringar som träder ikraft den 1 december 2009. Anders Erikssons förslag om signalspaning för polisiära ändamål har placerats i frysboxen av justitieminister Beatrice Ask. Trots detta kommer överlämning av information till de brottsbekämpande myndigheterna fortsatt vara tillåten.
Flera är kanske förvånade, men det är inte jag eftersom jag uppmärksammade detta redan i februari 2009. Då skrev jag följande som antogs som remissvar av Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet.
[P]romemorian föreslår en begränsning som innebär att 4 § första stycket signalspaningslagen kommer att ange vilka myndigheter som får inrikta signalspaningen, nämligen regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten.Juridiska Fakultetsnämndens påpekande kom som förväntat inte med i regeringens proposition till riksdagen. Flera andra relevanta synpunkter från remissinstanserna försvann i propositionen. Därför kan jag förstå varför några nu är förvånade och så kommer det att fortsätta. FRAs signalspaning och samverkan med brottsbekämpande myndigheter är i sig problematisk, men än värre är att riksdagen inte fått ett ordentligt beslutsunderlag.
Det innebär bl.a. att SÄPO och polisen ej ska ha möjlighet att inrikta FRAs signalspaning (sidan 40), men likväl har 4 § lagen om försvarsunderrättelseverksamhet lämnats oförändrad. Enligt andra stycket i nämnda lagrum får FRA lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Av tidigare förarbetsuttalanden till första stycket av nämnda lagrum framgår att även om det inom försvarsunderrättelseverksamheten inte får vidtas polisiära åtgärder så får underrättelseinhämtningen omfatta samma företeelser (prop. 2007:63 sid. 41-48).För fakultetsnämnden ter sig avgränsningen mellan försvarsunderrättelseverksamhet och polisiär verksamhet som oklar. Det framstår även som FRA med stöd av 1 § andra stycket signalspaningslagen kan kartlägga brottslig verksamhet och med stöd av 4 § lagen om försvarsunderrättelseverksamhet ... lämna över sådan information till polisen utan att gränsdragningsproblematiken är klarlagd/löst.
Bloggar
Leif Nixon skrev i oktober 2009 om ett frukostmöte med Ingvar Åkesson där samma information framkom. Läs mer hos Mikael Nilsson, Christopher Isene och Niklas Starow.
Det har väl inte varit meningen att riksdagen skall ha ett riktigt beslutsunderlag.
SvaraRaderaÄr inte sammanblandningen mellan polis, militära, och halvmilitära institutioner typiskt för diktaturer ?
Detta är väl i praktiken en statskupp ? Med grundlagsbrott, och psykning av olydiga riksdagsledamöter ?
Det måste finnas exempel ur historien, där en vald regim utnyttjat brister i konstitutionen, så att resultatet blivit en statskupp. Nazisterna ?
Mark;
SvaraRaderaJag skulle uppskatta om du bedömde möjligheterna för TeliaSonera att agera juridiskt mot denna lag.
Det finns många juridiskt insatta personer (inte minst du) som kraftig kritiserat lagens giltighet ställt mot grundlagen.
Jag har en pågående korrespondens med Telias kommunikationschef Iréne som jag publicerar på min blogg. Där tar jag upp vad jag kallar "democratic responsibility" - något jag tycker Telia kan visa.
Inte minst affärsmässigt har de mycket att vinna på att ta striden mot FRA-lagen - massa goodwill till låg risk, och bara en investering som är en "deposition" (om de vinner får de tillbaka de juridiska kostnaderna).
Det är mjöligt att TeliaSonera skulle kunna agera på samma sätt som Ephone gjort beträffande Ipred.
SvaraRaderaJag antar att TeliaSonera först skulle göra någon form av bedömning huruvida de skulle nå framgång i en sådan tvist med staten.
Jag har själv varit ganska försiktig med att säga att "FRA-lagen" strider mot grundlagen och Europakonventionen, praxis visar att ganska mycket övervakning är tillåten. Den svaga punkten som jag ser det är FRAs omfattande trafikdatalagring och utbyte med omvärlden.
Avgörande för om TeliaSonera ska ta strid med staten är förmodligen hur bolagets kunder reagerar.
Tack för ditt svar Mark!
SvaraRaderaGanska mycket övervakning är praxis säger du; men är denna övervakning enligt praxis riktad mot icke-misstänkta medborgare?
Jag uppfattar det som att även trafikdata enligt praxis ses som övervakning, inte bara innehållskopiering/analys.
Europadomstolen har i ett fall godkänt övervakning liknande det FRA sysslar med (Weber och Saravia mot Tyskland).
SvaraRaderaÖvervakningen omfattar icke-misstänkta medborgare, men FRA skulle förmodligen argumentera att den inte är specifikt riktad mot icke-misstänkta medborgare. Med denna logik gäller att om man hämtar in data rörande väldigt många människors kommunikation så är den ju inte riktad mot någon specifik.
Även trafikdata är skyddad av Europakonventionen, men detta skydd kan inskränkas genom lag.
Ingvar Åkesson tog f.ö. upp den här frågan på en föreläsning jag bevistade för några veckor sen:
SvaraRaderahttp://tankar-fran-rooten.blogspot.com/2009/10/tyvarr-ingen-smoking-gun-i-sista.html
Mark; om det är som du säger är det allvarligare än jag trodde. Detta innebär i praktiken att människor måste skydda sig mot statlig insyn via darknets etc.
SvaraRaderaIlla illa. :(
Sossekrisen. Uppdatering!
SvaraRaderaJo, kampen mot FRA är förlorad. Sen är det bra att bedriva fortsatt upplysning.
SvaraRadera.
ARBETSLINJEN
.
ARBETSLINJEN
.
- Peter Ingestad, Solna