Mikael Odenberg drar med sig Staffan Danielsson i fallet

Sammanfattning
I sitt angrepp mot mig utlämnar Staffan Danielsson viktiga avsnitt ur förarbetena, struntar i remissinstanserna och han argumenterar mot moderaternas partisekreterare Per Schlingmann och FRA-chefen Ingvar Åkesson. Mikael Odenberg har nu dragit med sig Staffan Danielsson i fallet.

Mycket som står i detta inlägg har sammanfattats av advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg på följande sätt i SvD: "Om Säpo eller den öppna polisen önskar använda sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning måste det föreligga misstanke om brott. Ett sådant beslut fattas av domstol och ett offentligt ombud förordnas med uppgift att tillvarata den enskildes rätt. Med det nya förslaget kan Säpo, om domstolen avslår en begäran om avlyssning, istället begära signalspaning hos FRA. Därigenom kan de rättssäkerhetsgarantier som rättegångsbalken föreskriver helt förbigås."

1. Mikael Odenberg: Det är uttryckligen förbjudet för FRA att befatta sig med polisens brottsbekämpning
Mikael Odenberg skriver på DN Debatt: "En viktig poäng är tvärt om att den nya lagstiftningen uttryckligen förbjuder försvarets underrättelseverksamhet att någonsin befatta sig med polisens och andra myndigheters brottsbekämpande verksamhet."

2. Lagen: FRA får lämna stöd till polisens brottsbekämpning
I den antagna lagstiftningen står det att ”[o]m det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet [FRA] lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.” Se den antagna versionen av 4 § 2 st, lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet i prop. 2006/07:63.

Min slutsats tidigare var: "Antingen ljuger Mikael Odenberg eller så har han inte läst lagen". Jag står fast vid denna beskrivning av Mikael Odenberg.

3. Mikael Odenberg drar nu med sig Staffan Danielsson i fallet
Mikael Odenberg har redan försökt rädda sin ära i kommentatorsfältet på denna blogg. Döm själv om han lyckas, läs här. Han skriver under signaturen MOD som enligt honom själv har följande historiska förklaring:
MOD = Mikael ODenberg
MOD = MODerat
MOD = Minister Of Defence

3.1 Staffan Danielsson utlämnar viktiga väsentliga delar
Ett klassiskt knep från FRA-förespråkarna är, som vi kan se av Mikael Odenbergs exempel, att de bara läsa delar av lagar, förarbeten och ofta använder ordet "t.ex.". Detta ord använder man när man vill utlämna något. Sten Tolgfors är också duktig på detta när han på SvD Brännpunkt använder ordet "som" vilket där motsvarar "t.ex.", läs om det här. Vad är det Staffan Danielsson utlämnar?

Staffan Danielsson skriver:
"Första stycket i paragrafen ovan är entydigt, inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som åligger polisens brottsbekämpande verksamhet.

Andra stycker syftar - vilket framgår av propositionen 06/07:63 på sidan 49 och 50 - på att tex försvarsmakten trots första stycket ska kunna bistå polisen i vissa lägen enligt andra lagrum, liksom att FRA t ex ska kunna bistå polisen med kryptoforcering."

Då läser vi hela det berörda stycket på sidan 50 i prop. 2006/07:63 som Staffan Danielsson klippt bort: "Exempel på sådan verksamhet som kan komma i fråga är biträde med kryptoforcering, tekniskt stöd på informationssäkerhetsområdet och stöd i andra situationer då det är särskilt angeläget att resurserna hos de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet kan användas för samhällsviktiga ändamål." Orden "stöd i andra situationer" visar ju att lagen inte är begränsad till kryptoforcering vilket Staffan Danielsson vill få oss att tro genom att använda ordet "t.ex.". Det är mycket diffust och lagen öppnar upp för att man kringgår de strikta regler för avlyssning som rättegångsbalken föreskriver. Detta har tunga remissinstaner påpekat.

Alltså, Mikael Odenberg gör misstaget att han inte läser hela paragrafen som upprepas av Staffan Danielsson som inte läser hela stycket. När ska ni lära er?

3.2 Tunga remissinstanser har riktat kritik mot denna del av lagen för att den är diffus och därmed skapar rättsosäkerhet
Säkerhetspolisen ... har ifrågasatt bestämmelsen att försvarsunderrättelseverksamhet, utan att riktas mot en fysisk person, ändå får bedrivas för att kartlägga utländska förhållanden som innebär yttre hot mot landet och anfört att det alltid finns en fysisk person bakom de uppgifter som inhämtas och att det därför är svårt att se hur de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet överhuvudtaget skall kunna utföra någon verksamhet inom området, vilket skulle förhindra att försvarsunderrättelseverksamheten ger polisen och andra brottsbekämpande myndigheter stöd i deras underrättelseverksamhet.

Datainspektionen och Malmö tingsrätt har anfört att den föreslagna ändringen i 4 § lagen om försvarsunderrättelseverksamhet kan leda till gränsdragningsproblem när det gäller förhållandet mellan försvarsunderrättelseverksamhet och polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet vilket i sin tur kan leda till problem när det gäller att tillämpa de begränsningar som föreslås ifråga om signalspaning.

Sveriges advokatsamfund har, bl.a. med hänvisning till tidigare ställningstaganden, avstyrkt förslaget i denna del och anfört att det inte innebär en tillräckligt tydlig gränsdragning. En sammanblandning av försvarsunderrättelseverksamhet och polisiär verksamhet är enligt samfundets mening olycklig och kan leda till att de bestämmelser som finns rörande t.ex. förundersökning, som syftar till att tillvarata misstänktas rättigheter, åsidosätts. Detta är oroande i synnerhet mot bakgrund av förarbetsuttalanden i anslutning till nuvarande lag om att gränsdragningsbestämmelsen inte hindrar att myndigheter som sysslar med försvarsunder-rättelseverksamhet, enligt regeringens bestämmande, kan lämna andra myndigheter biträde t.ex. avseende signalspaning.

Svenska polisförbundet har avstyrkt förslaget med hänvisning till att brottsbekämpning i första hand är en polisiär uppgift och att förslaget leder till en självständig verksamhet där underrättelseinhämtning sker utifrån andra rättsliga grunder än de polisiära. Förbundet har anfört att försvarsunderrättelseverksamheten inte skall få innefatta åtgärder som ligger inom ramen för polisens brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete."

3.3 Per Schlingmann (m), Ingvar Åkesson (FRA) argumenterar mot Mikael Odenberg (m), Staffan Danielsson (c), Fredrik Reinfeldt (m) och sig själva
Jag har tidigare skrivit hur FRA-förespåkarna argumenterar mot varandra och sig själva. Det börjar bli tröttsamt.

3.3.1 Per Schlingmann och Ingvar Åkesson: FRA får använda signalspaning i kabel mot brottslingar
3.3.1.1 Per Schlingman
På politikerbloggen kan man läsa att "Moderaternas spinn- och nyordsexpert, partisekreteraren Per Schlingmann, vill förändra bilden av den hårt kritiserade FRA-lagen. I ett internt nyhetsbrev som Politikerbloggen tagit del av skriver han att lagen bör kallas 'antiterrorlag'."

Terrorism är brottslighet och att arbetet mot terrorism är en del av brottsbekämpningen. Om inte detta är självklart för alla, så kan vi konstatera att till brottsbalken har fogats lagen (2003:148) för terroristbrott.

3.3.1.2 Ingvar Åkesson
FRA-chefen basunerade med hjälp av nyhetsredaktionen på SvD ut att FRA genom sin signalspaning stoppat ett politiskt mord och kidnappningar i Sverige. Det är ju berömvärt, men kan FRA:s signalspaning i detta hänseende frikopplas från polisens verksamhet? Är mord och kidnappning inte brott?

3.3.2 Mikael Odenberg, Staffan Danielsson, Fredrik Reinfeldt och Ingvar Åkesson: FRA får inte använda signalspaning i kabel mot brottslingar

3.3.2.1 Mikael Odenberg
Mikael Odenberg skriver på DN Debatt: "En viktig poäng är tvärt om att den nya lagstiftningen uttryckligen förbjuder försvarets underrättelseverksamhet att någonsin befatta sig med polisens och andra myndigheters brottsbekämpande verksamhet."

3.3.2.2 Fredrik Reinfeldt
Fredrik Reinfeldt i DN: "Att låta militär, polis och åklagare blanda sig i verksamheten vore ... fel. Fredrik Reinfeldt pratade om att bygga upp en 'integritetsmur', som klargör att brottsbekämpning är polisens sak. FRA ska bara spana mot yttre hot. - Då blir rågången klar mellan myndigheterna, sade statsministern."

3.3.2.3 Staffan Danielsson
Staffan Danielsson skriver: "Paragraf 4 i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet har fått flera bloggare att upprört "bevisa" att Försvarets Radioanstalt visst får signalspana åt polisen utanför den katalog av allvarliga hot som riksdagen begränsat signalspaningen till (militära hot, internationell terrorism, internationella konflikter och några till). Detta är inte korrekt."

3.3.2.4 Ingvar Åkesson
Ingvar Åkesson har i SvD vid två tillfällen skrivit: "FRA sysslar inte med brottsutredningar ... överhuvudtaget".

4. Att läsa förarbete med Håkan J
Min vän Håkan J. som råkar vara FRA-förespråkare har skrivit i ett kommentatorsfält. Han är en duktig jurist så detta avsnitt kan vara svårforcerat för en icke-jurist. Du måste inte läsa det om du bara bryr dig om mitt replikskifte med Staffan Danielsson.

Rond 1
Håkan J skriver: "Mark, tycker du har fel i din kritik. Ja, Odenberg uttrycker sig slarvigt/svepande om att signalspaningen aldrig får "befatta sig med" brottsförebyggande. Men du själv gör en feltolkning av 4§ när du menar att den ger något slags carte blanche för polisen att dra på signalspaningen.

Det framgår av prop:en att syftet med tillägget som du citerar inte är att polisen ska ha fritt fram att utnyttja denna, utan bara inom ramen för de begränsningar som gäller för polisens verksamhet, dvs. individuell brottsmisstanke. Se sid. 49 i prop:en, där det står bl.a.:

'Principiellt bör därför de inhämtningsresurser som finns inom försvarsunderrättelseverksamheten också kunna användas för att stödja polisens och andra brottsbekämpande myndigheters verksamhet, om det inte finns hinder för det enligt andra föreskrifter. Sådana hinder kan t.ex. vara lagbestämmelser om tvångsmedelsanvändning, så som rättegångsbalkens regler om hemliga tvångsmedel inom ramen för en förundersökning, och om att vissa arbetsmetoder är förbehållna polisman. Det skall således inte finnas någon möjlighet att kringgå de lagbestämmelser som ställts upp till skydd för den personliga integriteten vid brottsbekämpande arbete genom att begära stöd av myndigheter inom försvarsunderrättelseverksamheten.' "

I klartext betyder detta för mig:
* Signalspaningen spionerar utåt, utan brottsmisstanke.
* Polisen kan avlyssna inåt, men bara med brottsmisstanke och övriga redan gällande begränsningar.
* Polisen får utnyttja FRA:s resurser, men bara med sitt mandat och sina begränsningar."

Rond 2
Håkan J argumenterar bättre än Staffan Danielsson, han är faktiskt jurist, men även goda vänner måste få mothugg om jag tycker att de har fel vilket jag gjort med följande:

"Mikael Odenberg skriver "utryckligen förbjuder". Lagen säger "får". Det är diametralt motsatta ord. Det är inte slarvigt eller svepande, det är direkt fel. Han bygger hela artikeln på detta och kallar oss kritiker okunniga. Det är skandal.

Du citerar förarbeten. Dessa är ursprungligen skrivna av FRA-chefen Ingvar Åkesson och Micaela Drab när de arbetade på försvarsdepartementet, nu är de båda på FRA. Det är också partsinlagor, det är inget som undanröjer oklarheter. Det är inte vilka remissinstanser som helst som pekar på den problematik som regeringen konskevent ignorerat. Det handlar om polisförbundet, advokatsamfundet, datainspektionen och SÄPO. "

Rond 3
Efter att ha diskuterat med Håkan J började jag fundera. Håkan J menar att de vanliga bestämmelserna om tvångsmedel, t.ex. teleavlyssning, i rättegångsbalken måste vara uppfyllda för att FRA ska få signalspana, alltså kravet på brottsmisstanke mot en viss person och domstolsprövning.

Rond 4
Efter att ha läst förarbetet en gång till fann jag följande. Även Håkan J har missat andra delar av förarbetet. Om han forsatt till sidan 50 kan man läsa följande:

Rond 4 - Allt som inte är förbjudet är tillåtet
"Förutsättningarna för stöd till annan myndighet avgörs av vad som gäller för verksamheten hos den myndighet som mottar stödet. Det handlar följaktligen om att inom ramen för en sådan myndighets verksamhet biträda med åtgärder som den mottagande myndigheten i och för sig kunnat vidta på egen hand, men har otillräckliga resurser för. I syfte att klarlägga detta bör i lagen anges att en förutsättning för stöd är att det inte finns hinder enligt andra bestämmelser."

Hur ska man tolka "en förutsättning för stöd är att det inte finns hinder enligt andra bestämmelser"? Lagtexten har en snarlik formulering. Jag tolkar det enligt följande: "En förutsättning för att FRA ska stödja polisen är att det inte är förbjudet någon annanstans än i 4 § lagen om försvarsunderättelseverksamhet". Detta låter som typiskt med FRA. Allt som inte är förbjudet är tillåtet.

Rond 4 - Undantag har företräde framför huvudregel
Kom ihåg att vi diskuterar andra stycket som i förhållande till det första stycket har företräde enligt den juridiska principen principen lex specialis som säger att ett undantag/lex specialis (4 § andra stycket) är tillämplig framför en huvudregel/lex generalis (4 § första stycket). Finns det ett krav på att signalspaning beträffande brott ska ske med brottsmisstanke och domstolsprövning enligt 27 kapitlet rättegångsbalken vilket Håkan Jonsson verkar mena?

Rond 4 - Signalspaning är inte avlyssning enligt regeringen, FRA och därför finns ingen begräsning enligt rättegångsbalken
Signalspaning är ju inte avlyssning enligt bl.a. försvarsminister Sten Tolgfors. FRA-chefen Ingvar Åkesson har ju skrivit i SvD att "I debatten kring FRA brukar man vidare ibland hävda att signalspaning bara borde få ske när det föreligger misstanke om brott. Man jämför därmed signalspaningen med de tvångsmedel som de brottsutredande myndigheterna förfogar över. Som lagrådet tydligt har uttalat är jämförelsen felaktig." Därför gäller ej begränsningarna enligt 27 kapitlet rättegångsbalken avseende tvångsmedel, det är två olika saker. FRA-chefen Ingvar Åkesson har ju även förklarat för oss att man signalspanar med sökbegrepp efter företeelser (t.ex. brott) men inte individer. Kan polis eller åklagare gå till en domstol med en brottsmisstanke mot en företeelse och inte en individ? Nej, det går inte. 27 kapitlet 20 § rättegångsbalken ställer upp ett krav på att "någon är skäligen misstänkt för brottet".

Regeringen försöker alltså genom dubbeltänk och nyspråk ena stunden jämställa signalspaning med tvångsmedel, andra stunder ska signalspaning ej jämställas med tvångsmedel. Det går inte ihop.

På vanlig svenska innebär det att med den antagna lagstiftningen kan FRA signalspana beträffande brott utan krav vare sig på brottsmisstanke mot en viss person eller domstolsprövning. FRA använder istället sökbegrepp som de får av polisen.

Eftersom jag, till skillnad från regeringen och FRA-chefen Ingvar Åkesson, anser att signalspaning medför avlyssning innebär detta att polisen och SÄPO kan kringå kraven på tvångsmedel enligt 27 kapitlet rättegångsbalken.

Rond 4 - varför ska vi införa en domstolsliknande nämnd om det redan prövas av en domstol?
Jag har noterat att i betänkande 2007/08 FöU15 som följde på överenskommelsen presenterad av Sten Tolgfors och Fredrick Federley står att regeringen "ska meddela närmare föreskrifter i förordningsform om ytterligare rättssäkerhets- och kontrollmekanismer när det gäller ... att tillstånden enligt signalspaningslagen beslutas av en ny domstolsliknande nämnd, ... att den domstolsliknande nämnden ska fatta beslut om tillstånd för användande av sökbegrepp hänförliga till fysiska personer." Detta stödjer min slutsats, varför ska regeringen efter att lagen antagits den 18 juni 2008 komplettera med föreskrifter om en domstolsliknande nämnd om signalspaning beträffande brott redan är föremål för prövning i en domstol?

Rond 4 - Fler dimridåer
Som folkrättsjurist kan jag direkt säga att en regering inte kan upprätta en domstol genom en föreskrift, det krävs lag. I 6 § europakonventionen står det "Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag." Det är därför missledande när överenskommelsen presenterad av Tolgfors och Federley använder termen "domstolsliknande". Det var samma princip som upprätthölls i fallet Hamdan från USA. I detta fall hade president George Bush upprättat särskilda militrtribunaler för illegala kombatanter på Guantanamo utan att vända sig till den lagstiftande församlingen, kongressen. Ser ni var vi är på väg? Tack och lov har USA en Högsta Domstol som samtidigt är en författningsdomstol, vilken underkände beslutet av George Bush. Därför fick George Bush vända sig till kongressen. Sverige har en högsta domstol, men ingen författningsdomstol. Är ni oroliga?

Fredrik Reinfeldt ger oss lugnande besked. Läs vad Fredrik Reinfeldt säger i DN: "Att låta militär, polis och åklagare blanda sig i verksamheten vore ... fel. Fredrik Reinfeldt pratade om att bygga upp en 'integritetsmur', som klargör att brottsbekämpning är polisens sak. FRA ska bara spana mot yttre hot. - Då blir rågången klar mellan myndigheterna, sade statsministern." Ingen anledning att oroa sig, det är bara att lita på makten.

5. Mitt råd
Mitt råd till Odenberg, Danielsson, Schlingman, Reinfeldt och Åkesson är följande. Jag har ingen principiell invändning mot att FRA stöder polisens arbete mot terrorism eller brottsighet, men då får det ske under rättssäkra former med sedvanliga krav på brottsmisstanke och domstolsbeslut före tvångsmedel (t.ex. avlyssning) används.

Läs vad riksdagsledamot Birgitta Ohlsson skrev i SvD:
"Förebyggande arbete mot och beivrande av terrorism och grov brottslighet är enpolisiär uppgift, som ska bedrivas med traditionella tvångsmedel som telefonavlyssningsamt utökat internationellt polissamarbete som ett framtida europeiskt FBI.

Om det behövs kan polisen eller annan myndighet som omfattas av dessa rättssäkerhetsgarantier få utökad möjlighet att genomsöka kommunikation. Kampen motterrorism och grov brottslighet ska föras i enlighet med rättsstatens principer.

Kraven om brottsmisstanke och domstolsbeslut är inte förenliga med fundamenteni FRA-lagen, därför bör den antagna lagen rivas upp med omstart där arbetet sker i en bred parlamentarisk kommitté."

6. Staffan Danielsson har fortfarande inte svarat på min enkla ja/nej fråga om centerförslaget
Jag har tidigare hävdat att centerförslaget finns inte utan de har endast gjort ett utspel som en splittrings- och avledningsmanöver gentemot de sex folkpartisterma. Jag ställde därför följande fråga på Staffans Danielssons blogg för snart en vecka sedan (21 augusti 2008):

"Jag har en enkel ja-nej fråga till Staffan Danielsson, centerpartiets företrädare i FRA-frågan, och ingen annan.

Är centerpartiet beredda att ändra på 6 kap. 19 a § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation som innebär att "De trådägande operatörerna skall till särskilda samverkanspunkter överföra all trafik som förs över Sveriges gräns" (Prop. 2006/07:63, sid. 83)."

Jag väntar fortfarande på svaret eller har ni inget konkret förslag?

7. Behöver Staffan Danielsson en sakkunnig?
Staffan Danielsson antyder på sin blogg att jag ska "prata med någon sakkunnig!" Han kanske borde testa sina egna råd först.