fredag, maj 29, 2009

Fri rörlighet och bra löner

Socialdemokraterna har med anledning av Laval-domen gått till val på att ändra EU:s regler om fri rörlighet för arbetskraft. EUs arbetsmarknad jämför de med människohandel och kritik riktas mot regeringen. Det är missriktat då regeringens företrädare vid upprepade tillfällen försvarat den svenska modellen med kollektivavtal. Statsrådet Littorin (m) har i en riksdagsdebatt sagt följande.

Den utredning som tillsatts med anledning av Lavalmålet kommer att arbeta med utgångspunkten att den svenska modellen i så hög utsträckning som möjligt ska kunna tillämpas i framtiden även i fall av utstationering av arbetstagare till Sverige, samtidigt som EG-rätten fullt ut respekteras.
Utmaningen är alltså att förena fri rörlighet med bra löner. Det borde inte vara så svårt eftersom ökad handel och utbyte på lika villkor leder till ökat välstånd för alla inblandade. Ekonomi är inte ett nollsummespel. Innan man ger sig in i denna debatt så måste man förstå varför Sverige fälldes i Laval-målet.

EG-domstolen i Lavalmålet underkände inte den svenska modellen när det gäller krav på minimilön för arbetstagare som utstationeras hit. Problemet i målet var att det aktuella kollektivavtalet var oförutsebart och svårtolkat och förutsatte förhandlingar innan det gick att fastställa vilken lönenivå den lettiska arbetsgivaren skulle behöva tillämpa. Det är inte självklart att skriva på ett avtal utan att veta vad priset är.

Regeringen har följaktligen tillsatt en utredning som bl.a. lämnat följande förslag (SOU 2008:123).

5 a § En arbetstagarorganisation kan ställa krav på att en arbetsgivare i förhållande till sina utstationerade arbetstagare tilllämpar villkor enligt kollektivavtal i Sverige.

5 b § En stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är etablerad i ett annat EES-land i syfte att genom kollektivavtal reglera villkoren för utstationerade arbetstagare får vidtas endast om,

1. de villkor som krävs motsvarar villkoren i ett kollektivavtal som har slutits mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation på central nivå och som tillämpas allmänt i hela landet på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen,

2. villkoren inte avser annat än en tydligt definierad minimilön samt tydligt angivna minimivillkor som är förmånligare för arbetstagaren än den lagreglering som anges i 5 § utstationeringslagen, och

3. arbetsgivaren inte visar att de utstationerade arbetstagarna väsentligen har minst sådana villkor som anges i punkt 2 och som regleras i ett sådant kollektivavtal som anges i punkt 1.

Jag tycker detta är ett rimligt förslag där den svenska modellen med kollektivavtal kan samsas med EUs fria rörlighet. Vi ska ha konkurrens i EU, men inte genom lönedumpning utan genom innovativa entrepenörer, kompetent och välbetald arbetskraft. Kan det vara en vision som duger? EU-parlamentariken Olle Schmidt verkar dela denna vision.

Per Altenberg anser att Ulvskog bedriver rädslans politik. Sanna Rayman menar att Ulvskog följer en gammal tradition. Erik Ullenhag anklagar socialdemokraterna för skrämselpropaganda. Den partipolitiskt obundne, tillika min kollega, docenten Mårten Schultz anser att det är olyckligt att Ulvskog jämför EUs arbetsmarknad med människohandel. Daniel Rhodin från Eslöv beklagar sig över samma sak.

torsdag, maj 28, 2009

Kandidater som visar framfötterna

Kända kandidater
Expressen skriver att i en undersökning utförd av Demoskop kan bara 20 procent av väljarna nämna namnet på en kandidat. Kändast av alla EU-kandidater är Folkpartiets toppnamn Marit Paulsen, men det är ändå bara 7,3 procent som nämner henne. Att Marit tar tätpositionen är inte oväntat. När jag själv är ute och möter väljare så är det annars folkpartiets Barbro Westerholm som är välkänd. Hon reser mycket under denna valrörelse för att träffa lokala pensionärsorganisationer. Det kan vara en bortglömd grupp i detta val och det skulle inte förvåna mig om Barbro kan överraska med många kryss i detta val. Per Altenberg har gjort sitt för att synas i Upplands-Väsby.

Ska Turkiet kunna bli EU-medlem?
Fredrik Malm skriver på SvD Brännpunkt att EU bör ställa krav på Turkiet. Det är viktigt och eftersom jag i grunden är för ett turkiskt EU-medlemskap tycker jag det är värt att lyfta fram följande i Malms text.

Problemet är inte att Turkiet är ett muslimskt land, eller ett stort land, utan att de principer som EU-samarbetet vilar på står i skarp kontrast mot den doktrin som den turkiska staten är uppbyggd kring.

Jag är en anhängare av ett framtida turkiskt EU-medlemskap. Den europeiska integrationen är den bästa vägen för Turkiet att välja.

Gulan Avci har samma uppfattning. Abit Dundar är lite kritisk mot artikeln, se gärna diskussionen i kommentatorsfältet.

Bäst i test
Annars vill jag uppmärksamma två undersökningar om hur folkpartiets europaparlamentariker har skött sig angående 1) integritetsfrågor och 2) HBT-frågor. Då visar det sig att folkpartiets kandidater kommer på förstaplats (sidan 31 i rapporten) i HBT-frågor delat med andra ledamöter. I integritetsfrågor står våra parlamentariker ensamt på förstaplatsen då andra parlamentariker varit frånvarande, avstått eller "röstat fel". Folkpartiets ledamöter har varit närvarande vid samtliga omröstningar och "röstat rätt". Det är inte illa. Hatten av för folkpartiets nuvarande parlamentariker Olle Schmidt. Jag blev lite förvånad över att folkpartiets ledamöter röstat nej till IPRED i parlamentet, men det kanske beror på att de ville att frågan skulle hanteras hemma i Sverige istället för i Bryssel.

Bloggträff med Ullenhag
Jag missade dagens bloggträff med folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag. HAX var där och skriver att dörren står öppen för att piratpartiet ska ingå i den liberala gruppen. Jag har ju lärt känna Christian Engström (pp) lite grann under det gångna året och upplever att han skulle vara en tillgång i den liberala gruppen. För övrigt tyckte jag att TV4s TV-debatt var delvis tråkig (Sahlin mot Reinfeldt) och delvis kaotisk (utmanarpartierna). Christian Engström fick inte så mycket sagt i kakafonin, men när han väl fick ordet framstod han som både sansad och resultatriktad.

Nytt integritetsavsnitt
Som jag skrev ovan så har folkpartiets parlamentsledamöter uppvisat en bra historik i omröstningar. När nu valet har kommit att präglas av integritetsfrågorna så har partiet kompletterat integritetsavsnittet i sin valhandbok under rubriken "Värna individens fri- och rättigheter på internet". Du kan läsa det uppdaterade avsnittet här. Alla kommer inte vara nöjda, men många bra ståndpunkter finns i avsnittet.

Det är även roligt att min blogg uppmärksammas, tack för det Martina!

Bloggar
Minimaliteter, Pär Gustafsson, Per pladdrar, Dick Erixon, Politikerbloggen, Segerfeldt

onsdag, maj 27, 2009

Snabbtåg och forskning viktigare än jordbruksstöd

Marit Paulsen presenterade idag rapporten Framtidsunionen, som visar hur Folkpartiet vill omfördela medel från jordbruksstödet till viktiga områden som klimat och infrastruktur. Erik Ullenhag berättar mera i klippet nedan.

Rösta bort jordbruksstöd och handelshinder

FP-kandidaterna Marit Paulsen, Anders Ekberg och Per Altenberg driver alla förtjänstfullt att jordbruksstödet inom EU ska skäras ner. Som kontrast pekar Mattias Svensson på NEOs blogg att centern inte vill avskaffa jordbruksstöden förrän alla andra länder i världen också gör det, det vill säga inte alls. Jag tycker avskaffandet av EUs jordbruksstöd och handelshinder tillhör de viktigaste EU-frågorna. Med Lissabonfördraget får Europaparlamentet ökat inflytande i dessa frågor. Därför är det viktigt att vi skickar rätt politiker till Bryssel.

Det är väl ingen hemlighet att jag varit besviken på alliansregeringens integritetspolitik genom dess hantering av FRA-frågan, men i europaparlamentet har Olle Schmidt (fp) hållit fanan hög. När datalagringsdirektivet behandlas röstade den dåvarande europaparlamentariken, numera EU-ministern Cecilia Malmström (fp) nej. Därför kommer jag med gott samvete kunna ta folkpartiets valsedel.

Svårigheten är vem jag ska kryssa, men det ska nog lösa sig. Anders Ekberg verkar vara den som kampanjar hårdast och det är ett stort plus hos mig. Hans arbete med att stänga ner parlamentets flyttlass mellan Bryssel och Strasbourg genom kampanjen One Seat är imponerande. Olle Schmidt har visat att han har vilja och förmåga att påverka den liberala partigruppen i integritetsfrågor. Per Altenberg har gjort kampen mot bregottfabriken till sin profilfråga. Jag har stor respekt för Barbro Westerholms kamp för HBT-rättigheter, gedigna erfarenheter och kunskaper i övrigt. Liberala kvinnors kandidat Cecilia Wikström från Uppsala visade ståndaktighet i FRA-frågan och vill bekämpa människohandel inom EU.

Stockholm Marathon

På lördag springer jag Stockholm Marathon. Du kan få mina mellantider genom att skicka SMS till 72700 med följande text: "SM 1738". Under loppet kommer du att få passertider vid 10 km, 21,1 km och 30 km samt även tiden i mål. Jag sprang förra året på 3.37.00. Förberedelserna har varit så där, men jag ska försöka slå nämnda tid.

Tidningen NEO skriver om fler liberaler som ska springa. Nedan en trevlig bild från Berlin Marathon 2008, tiden blev 3.33.04.

Undra om man kan få lika fin tröja som feministbruden och övriga löpare i vårruset?

tisdag, maj 26, 2009

SVJTs temanummer om integritet

I min brevkorg ramlade senaste numret av Svensk Juristtidning (s. 421-584) ner. Det är ett temanummer om integritet där jag känner mig hedrad av att samsas med följande skribenter.

Rättschefen och ordförande för integritetsskyddskommittén Olle Abrahamsson, kammarrättsrådet Elisabet Reimers, rådmannen Märit Bergendahl, justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger, f.d. hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, justitierådet Johan Munck, hovrättslagmannen och tidigare domare vid Jugoslavientribunalen Krister Thelin, rådmannen Agneta Kornstrand, professor Elisabeth Rynning samt en personlig bekant, tidigare chefredaktören Olof Kleberg.

Tyvärr är tidskriften endast tillgänglig elektroniskt som betaltjänst och det aktuella numret har ännu endast utkommit i tryckt format.

Först kan jag meddela att våra bloggar blir lästa av åtminstone några av dessa personer. Något ovanligt för en juridisk artikel uppmärksammas bloggosfären av hovrättslagmannen Krister Thelin. Han nämner särskilt denna blogg och HAX. Som kuriosa kan nämnas att Krister Thelin var statssekreterare i justitiedepartementet under regeringen Carl Bildt 1991-1994. I sin text Ge den enskilde integritetsupprättelse skriver han om "rätten att få bli lämnad i fred".

Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger står annars för den mest kontroversiella texten Integritetsskydd i perspektiv som jag uppfattar som kritik mot integritetsskyddskommitténs utredning och ett försvar för datalagring. Axberger tar fasta på faktisk övervakning och kontroll av enskilda snarare än den potentiella och abstrakta övervakning som lagring medför. Då menar han att integritetsintressena lättare kan hävdas. Han tar strid mot 1984-beskrivningen i den svenska integritetsdebatten. Han menar att 1984 är en dystopi om kommunismen, inte om modern övervakningsteknologi. Vidare ser han inte den moderna tekniken enbart som ett hot utan som en möjlighet att övervaka övervakarna. Det är en brandfackla i integritetsdebatten om något. Att hävda att Axberger är kontroversiell är kanske att ta i då texten förmodligen representerar den syn som många av de aktuella övervakningslagarna och förslagen vilar på.

Min egen text FRA:s signalspaning ur ett rättsligt perspektiv kan man läsa här.

Datainspektionen positiv till polismetodutredningens betänkande

Genom ett pressmeddelande kan man läsa att Datainspektionen i sitt yttrande till justitiedepartementet är positiv till polismetodutredningens delbetänkande "En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen". Jag har tidigare redogjort för yttrandet från Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet över samma delbetänkande. Även om det finns synpunkter och kritik mot delar så stöder båda dessa remissinstanser grundförslaget i polismetodutredningens delbetänkande. Lagförslaget innehåller väldigt svåra avvägningar särskilt vad avser den föreslagna underrättelselagen (ej att förväxla med FRA-lagstiftningen). Jag tycker likväl att polismetodutredningens delbetänkande utgör en god grund för en öppen diskussion om de dilemma som finns.

Uppdatering. Nu har Dagens Juridik kommenterat remissvaret från Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet. De har plockat fram vår mest kontroversiella ståndpunkt där vi kritiserar en del av förslaget. I detta sammanhang kan det vara värt att påpeka att Juridiska Fakultetsnämnden tillstyrker grundförslaget med undantag för den del som rör inhämtning av uppgifter i underrättelsesyfte beträffande olovlig kårverksamhet.

måndag, maj 25, 2009

EU-kommissionen har stämt Sverige

Via Erik Josefsson fick jag veta att EU-kommissionen har stämt Sverige för att vi inte genomfört datalagringsdirektivet. Jag misstänker att det är ett "chicken race" där varken EU-kommissionen eller den svenska regeringen vill framstå som att just de är ansvariga för att direktivet genomförs.

Lite oroväckande är att de ansvariga politikerna inte verkar veta vad de röstat för. Socialdemokraterna som drev igenom direktivet i EU verkar tro att uppgifterna som anger vem vi kommunicer med endast får utlämnas till polisen för att utreda brott som kan ge fängelse i minst 24 månader och att det krävs skälig misstanke om brott för att uppgifterna ska lämnas ut (sid. 10-11 i SAPs integritetsrapport).

EU-direktivet rör endast lagring, villkoren för utlämning av uppgifter finns redan i svensk lag. Det finns två kanaler för utlämning av trafikuppgifter vilket kan förvirra. Uppgifterna kan lämnas ut enligt rättegångsbalken för brott som kan ge fängelse i minst 6 månader. För att få uppgifter enligt lagen om elektronisk kommunikation (LEK) behövs ingen skäligen misstänkt person eller domstolsbeslut. Se en redogörelse av detta i Trafikuppgiftsutredningen, sid. 222-223). Där står bl.a. följande.

Våra förslag om lagringsskyldigheten påverkar inte förutsättningarna för de brottsbekämpande myndigheterna att få trafikuppgifter från leverantörerna med stöd av rättegångsbalken och lagen om elektronisk kommunikation såsom de bestämmelserna är utformade i dagsläget.
Polismetodutredningen föreslår inga substantiella förändringar i detta hänseende. Gränsen på 24 månader finns i LEK, polismetodutredningens förslag om inhämtning för underrättelseändamål och när det saknas en skäligen misstänkt person, men möjligheterna att få uppgifter för brott som kan ge fängelse i minst 6 månader finns enligt rättegångsbalken och ingen förändring om detta föreslås. Rättegångsbalkens bestämmelse är i sig inte orimlig, men det är bra om politikerna håller koll på regelverket.

Teledatalagringen infördes under förevändningen att terrorism måste förhindras. Sanningen är snarare att de lagrade uppgifterna kommer användas för annan, mer vanligt förekommande brottslighet. Det är kanske dags för politikerna att erkänna och stå för det. Om det i framtiden även kommer att omfatta bötesbrottslighet som fildelning återstår att se.

Bloggar
Bloggen Bent, Johan Linander, Hulthin

FRA-propositionen överlämnas till riksdagen

I ett pressmeddelande kan man läsa att regeringen överlämnat FRA-propositionen till riksdagen. Med hjälp av remissvaren och lagrådet kan man kommentera de punkter som regeringen lyfter fram.

1. Regeringens beskrivning

Integritetsskyddet förstärks genom en rad förslag. Bland annat innebär förslagen att:

  • en domstol ska tillståndspröva signalspaning
  • ändamålen för vilka signalspaning får bedrivas anges direkt i lagen
  • FRA endast får tillgång till de signalbärare i tråd som domstolen bestämmer
  • enskildas rättigheter förstärks genom en skyldighet att underrätta den som varit föremål för spaning och en skyldighet för kontrollmyndigheten att utreda anmälningar från enskilda

2. Remissvaren och lagrådet

1. En domstol ska tillståndspröva signalspaning (istället för en nämnd)

Lagrådet:
En särskild domstol, Försvarsunderrättelsedomstolen, inrättas. ... Avsaknaden av enskilda parter som agerar i målen i förening med överklagandeförbudet väcker frågan om Försvarsunderrättelsedomstolen förtjänar att betecknas som domstol eller om den hellre bör benämnas nämnd. ... Lagrådet finner att namnfrågan har begränsad betydelse
2. Ändamålen för vilka signalspaning får bedrivas anges direkt i lagen

Remissvar Advokatsamfundet:
När det gäller möjligheten att bedriva signalspaning för tekniska ändamål, metodutveckling m.m., enligt 1 § tredje stycket, föreslås ingen ändring i promemorian i förhållande till vad som gäller idag. Advokatsamfundet är fortfarande mycket kritiskt till denna reglering, som i praktiken innebär en i det närmaste oinskränkt rätt för FRA att signalspana för alla typer av syften.

Remissvar Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet:
Den rättsliga åtkomsten begränsas framförallt av de i lag angivna ändamålen för
signalspaningen [har] lämnats oförändrad. ... Fakultetsnämnden vill uppmärksamma att den rättsliga åtkomsten till sådan information är obegränsad av ändamålskatalogen för försvarsunderrättelseverksamhet. Det innebär att FRA både har teknisk och rättslig åtkomst till massiva mängder trafikdata. Detta bekräftas av SVT Rapports reportage den 16 juni 2008 som angav att ”svensk kommunikation under lång tid fångats in och lagrats av underrättelseorganisationen” och att FRA ägnar sig åt ”generell massinhämtning av trafikdata där både svenska och utländska medborgares trafikdata samlas in i en bred håv.” Av ett internt FRA dokument som SVT publicerat till stöd för sitt reportage framgår att FRA avser att fortsätta med denna verksamhet. ... Uppgifter om meddelanden kan röja vem som är i kontakt med vem (trafikdata), vilket kan innebära utgöra känsliga uppgifter för den enskilde. Att kunna kartlägga kommunikationsmönster och kommunikationsvanor är långt mer effektivt än att avlyssna tusentals telefonsamtal och e-postbrev. ... Detta är allvarligt eftersom trafikdata kan röja känsliga uppgifter för den enskilde.

3. FRA endast får tillgång till de signalbärare i tråd som domstolen bestämmer

Remissvar Post- och Telestyrelsen (PTS):
PTS finner i detta sammanhang att anledning att framhålla att FRA vid en och samma samverkanspunkt sannolikt kommer att ha ett antal olika uppdrag som ger myndigheten tillgång till flera signalbärare. Det kan innebära att FRA på så sätt får tillgång till samtliga signalbärare vid en samverkanspunkt. ... PTS kan konstatera att det är oklart ... i vilken mån förslaget om tillståndsprövning i realiteten innebär en förstärkning av integritetsskyddet vid signalspaning.

Remissvar Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet:
Med andra ord, tillstånden som avgränsar vilka signalbärare FRA får teknisk åtkomst kommer att beröra en massiv mängd kommunikation. Den rättsliga åtkomsten begränsar förvisso ytterligare vilken information myndigheten får tillgodogöra sig, men det förändrar inte det faktum att stora delar av trafiken i de berörda kablarna kommer att vara tillgängliga för FRA och vara möjliga föremål för myndighetens signalspaning.... Fakultetsnämnden vill uppmärksamma att den rättsliga åtkomsten till [trafikdata] är obegränsad av ändamålskatalogen för försvarsunderrättelseverksamhet. ... Lagtexten ger mycket begränsad vägledning och förarbetena förefaller motsägelsefulla, vilket är otillfredsställande med tanke på omfattningen av överförd trafik, mängden inhämtade signaler och det intrång som granskning av kommunikation innebär. ... [D] krävs ytterligare klargöranden och ökad tydlighet i lagstiftningen för att denna meningsfullt ska kunna värderas och tjäna som lagstöd för FRAs verksamhet.
...
En signalbärare ... rymmer alltså i teorin internettrafik från 1,6 miljoner hushåll, även om det antas att dessa utnyttjar all tillgänglig kapacitet dygnet runt (vilket i praktiken är långtifrån fallet). Detta är att jämföra med de drygt 3 miljoner svenska hushåll som enligt Post- och Telestyrelsen har bredband idag.

4. Enskildas rättigheter förstärks genom en skyldighet att underrätta den som varit föremål för spaning och en skyldighet för kontrollmyndigheten att utreda anmälningar från enskilda

Remissvar Försvarets Radioanstalt (FRA):

Den signalspaningsverksamhet som FRA bedriver är av särskilt känsligt slag vad gäller bl.a. myndighetens metoder, förmåga och inriktning. Man kan därför redan nu förutse att den föreslagna möjligheten att skjuta upp en underrättelse om sekretess hindrar att underrättelse lämnas ut och att därefter underlåta att den kommer tillämpas med ytterst få undantag. Man kan därför fråga sig om den föreslagna underrättelseskyldigheten för FRA kommer fylla någon funktion.
3. Mina egna reflektioner
Att tillståndsmyndigheten byter namn från nämnd till domstol spelar ingen större roll. Det är bra att ändamålen för FRAs försvarsunderrättelseverksamhet specificeras i lag, men FRAs massiva lagring om uppgifter vanliga personers kommunikation (trafikdata) fortsätter utan att saken har diskuterats eller närmare utretts. Begränsning till s k signalbärare är meningslös då minsta möjliga signalbärare omfattar enorma mängder kommunikation. Av remissvaret från PTS framgår att verksamheten bygger på att FRA får tillgång till samtliga signalbärare, vilket lagstiftningen också tillåter. Avslutningsvis har FRA själv förklarat hur de ser på underrättelseskyldigheten - den kommer inte att användas.

Media och bloggar
SvD, Mitt-i-steget, Bodströmsamhället, Farmorgun, HAX, Opponent, Nemokrati, Opassande, Jens O, ConnyT

söndag, maj 24, 2009

Antidemokrater attackerade valarbetare

I DN kan man läsa att antidemokrater knutna till det s k Nätverket mot Rasism attackerat en folkpartistisk valarbetare. Fredrik Malm var på plats kort före händelsen och på hans blogg kan man läsa mera. Per Altenberg lyfter fram den demonisering av folkpartiet som finns i vissa vänsterkretsar där partiet utmålas som fascistiskt. Själv delade jag idag ut flygblad på Östermalmstorg där jag inför två medborgare fick förklara värdet av att Sverige har en generös flyktingpolitik och att våra nya medborgare ska ses som en tillgång för det svenska samhället. Den extrema vänstern ger antirasismen ett dåligt namn.

Nu vill jag inte dra alla inom vänstern över en kam, den är ju som Daniel Scythe påpekar inte homogen. För de som är intresserade av min omsorg över vänsteraktivisteters rättigheter, så kan man läsa mer i ett tidigare inlägg.

Bloggar
Ankersjö, Peace, Love and Capitalism, Maria Byström, Svansbo, Oscar Fredriksson

fredag, maj 22, 2009

Arklövdomen kommenterad i International Criminal Law Review

Jag har tidigare kommenterat Arklövdomen från den 18 november 2006 i Juridisk Tidsskrift. Nu har International Criminal Law Review publicerat en mer utvecklad text. Bakgrunden och min poäng i båda texterna är följande.

Jackie Arklöv är den hittills enda personen som dömts för folkrättsbrott vid svensk domstol. Brottet är speciellt på många sätt, bl.a. genom att straffbestämmelsens uppräkning av brottsliga gärningar inte utgör en uttömmande lista. För att veta vilken brottslighet som omfattas av bestämmelser hänvisas man till traktat och internationell sedvanerätt som rör den internationella humanitära rätten. Jackie Arklöv dömdes senare bl.a. för att han begått brott enligt internationell sedvanerätt, vilket vad jag vet är unikt i svensk rättshistoria. Legalitetsprincipen uppställer krav på att straffbestämmelser ska vara tydliga utan inslag av oklarhet. Det kan diskuteras om den svenska straffbestämmelsen uppfyller detta krav. Vem kan räkna upp vad som är folkrättsbrott enligt traktat och internationell sedvanerätt?

Det finns ett förslag från internationella straffrättsutredningen om ändrad lagstiftning i betänkandet om internationella brott och svensk jurisdiktion (SOU 2002:98). Förslaget skulle bl.a. medföra att lagen (1964:169) om straff för folkmord upphävs och att brottsrubriceringen folkrättsbrott i 22 kap. 6 § BrB ersätts av en ny lag om internationella brott. Det är ett förslag som jag stödjer då den innehåller en uttömande lista på de straffbelagda gärningarna. Jag tror det skulle underlätta för alla inblandade parter, åklagare, domstol och den tilltalade. Tyvärr har Thomas Bodström (s) och senare Beatrice Ask (m) inte prioriterat en sådan förändring. Det finns dock två motioner där ledamöter från samtliga riksdagspartier (förutom moderaterna) kräver en lagändring.

söndag, maj 17, 2009

Första misstänkte krigsförbrytaren från Darfur, Sudan är i Haag

I ett pressmeddelande från internationella brottmålsdomstolens kan man läsa att Abu Garda, misstänkt krigsförbrytare anlänt till Haag. Han tillhör Zaghawa-stammen som är motståndare till regimen i Khartoum. Hur hänger detta ihop? Är det inte regimen som är den skyldiga parten? I konflikter kan flera parter begå brott och det ena sidans skuld ursäktar inte den andre sidans eventuella brott. Att domstolen prövar mer än en parts ansvar visar på dess självständighet, vilket naturligtvis är positivt. Det här ökar trycket på den sudanesiska regeringen att samarbeta med domstolen i Haag.

Fallet är unikt på så sätt domstolens utfärdat en kallelse som vilar på frivillig inställelse istället för en arresteringsorder, artikel 58(7) av Romstadgan rör kallelse jämfört med paragraf (1) som rör arresteringsorder. Med andra ord, Abu Garda har frivilligt kom till Haag. Den misstänkta brottsligheten rör bl.a. en attack mot fredsbevarande soldater från afrikanska unionen, då tolv soldater dog och åtta skadades.

Tre misstänkta är fortfarande på fri fot, guvernör Ahmad Harun, f.d. Janjaweedledaren Ali Kushayb och president Al Bashir.

Media
BBC, DN

fredag, maj 15, 2009

Polismetodutredningen föreslår en expansion av de ändamål och det område för vilket inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation kan ske

Polismetodutredningen lämnade i januari 2009 sitt delbetänkande "En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen" (SOU 2009:1).

Polismetodutredningens delbetänkande är starkt kopplat till Trafikuppgiftsutredningen som i betänkandet Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (SOU 2007:76) föreslagit hur EU:s direktiv (2006/24/EG) om lagring av trafikuppgifter ska genomföras i svensk rätt. Medan Trafikuppgiftsutredningen rör operatörers skyldighet att lagra trafikuppgifter handlar Polismetodutredningen om hur brottsbekämpande myndigheter ska kunna få tillgång till dessa uppgifter.

Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet har lämnat sitt remissvar som jag tillsammans med två kollegor utarbetat. Det är både ros och ris. Vi börjar med det positiva.

Fakultetsnämnden instämmer i förslaget att upphäva 6 kap. 22 § 1 st. 3 p. lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) och att uppgifter om elektronisk kommunikation i förundersökning endast ska kunna inhämtas från leverantörerna efter beslut om hemlig teleövervakning, vilket som huvudregel förutsätter att det finns en skäligen misstänkt person och ett domstolsbeslut.
Ovanstående stycke rör teleövervakning. Därutöver innehåller delbetänkandet ett förslag om att uppgifter även ska kunna samlas in av myndigheter i deras underrättelseverksamhet. Här börjar svårigheterna. Fakultetsnämnden skriver följande.

Fakultetsnämnden konstaterar att den föreslagna lagstiftningen totalt sett medför en ökad regelmassa samtidigt som den innebär en expansion av de ändamål och det område för vilket inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation kan ske. Polismetodutredningen föreslår bl.a. att det inte ska krävas domstolsbeslut för inhämtning av elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet.
Vi har i remissvaret valt att särskilt fokusera på att säkerhetspolisen kan inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamheten avseende olovlig kårverksamhet. Fakultetsnämnden avstyrker förslaget i denna del med följande motivering.

Fakultetsnämnden konstaterar att de brottsbekämpande myndigheternas möjlighet att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet utvidgas i förhållande till 6 kap. 22 § 1 st. 3 p. LEK till vissa särskilda brott för vilka är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Fakultetsnämnden anser att detta är särskilt olämpligt avseende olovlig kårverksamhet då detta kan komma i konflikt med 2 kap. 3 § RF.

Grundlagsbestämmelsen förbjuder åsiktsregistrering, närmare bestämt registrering enbart på grund av politisk åskådning. Av 5 § polisdatalagen framgår att om uppgifter om en person behandlas på annan grund, t.ex. brottslighet, får uppgifterna i ett register kompletteras med uppgifter om en persons politiska åskådning, om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen.

Säkerhetstjänstkommissionen har uppmärksammat att säkerhetspolisen under 1990-talet kan ha använt teleavlyssning och teleövervakning avseende olovlig kårverksamhet på ett sådant sätt att det kan ha stridit mot grundlagens förbud mot åsiktsregistrering. Inte i något fall har detta lett till åtal för olovlig kårverksamhet. Enligt kommissionens mening har brottsrubriceringen i många fall kommit att tillämpas för avlyssning i situationer där brottsrekvisiten inte är uppfyllda (SOU 2002:87 sid. 25, 31, 376 och 402).
...
Eftersom nuvarande 6 kap. 22 § 1 st. 3 p. LEK inte medger inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation avseende olovlig kårverksamhet innebär utredningens förslag alltså en utökad möjlighet för säkerhetspolisen att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation för detta ändamål. Därmed förändras lagstiftningen i en mer tillåtande riktning där fler personer kan komma omfattas av säkerhetspolisens underrättelsearbete.

Fakultetsnämnden anser att inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation utifrån ospecificerade brottsmisstankar om olovlig kårverksamhet som kan röja politisk åskådning är oförenlig med regeringsformen. En mer konkret brottsmisstanke måste föreligga. Därför avstyrker fakultetsnämnden förslaget att inhämtning av uppgifter om viss elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet ska kunna ske avseende olovlig kårverksamhet.
Avslutningsvis konstaterar Fakultetsnämnden att delbetänkandets förslag innebär att leverantörernas skyldighet att lämna ut abonnemangsuppgifter jämfört med nuvarande reglering inte ska vara begränsad till brott av viss svårighetsgrad, utan även omfatta bötesbrottslighet av det slag som upphovsrättsbrott utgör exempel på. Detta får bl.a. till effekt att polisen kan få ut sådana uppgifter avseende misstänkt olovlig fildelning. Förslaget innebär alltså att det kommer att bli lättare för polisen att få ut identiteten på misstänkta fildelare. Fakultetsnämnden ifrågasatte inte att polisen ska ha denna möjlighet men anmärkte samtidigt på bevissvårigheter.

Uppdatering. HAX tipsar om att lagrådsremissen om teledatalagring finns på wikileaks. DN skriver att enligt rättssakkunnig Karin Walberg på justitiedepartementet är lagrådsremissen inte helt färdig.

Media och aktuella blogginlägg om integritet
DN, SvD, Expressen, HAX1, HAX2, Jens O., Argast Nu, Nemokrati, Olofs Blogg, Farmorgun, MinaModeratKarameller, NSM, Opassande, Erik Josefsson, Politikerbloggen, Christian Engström

onsdag, maj 13, 2009

FRA:s signalspaning ur ett rättsligt perspektiv

Uppdatering. Nu har jag skrivit en mer aktuell artikel på engelska som ska publiceras i Nordisk Årsbok för rättsinformatik. Du kan finna ett utkast till artikeln "A Paradigm Shift in Electronic Surveillance Law" här. Om du bara är intresserad av signalspaning, hoppa över avsnitt 4.2 som rör mer traditionell avlyssning och övervakning.

Ursprungligt inlägg. Svensk Juristtidning har publicerat min artikel "FRA:s signalspaning ur ett rättsligt perspektiv" (SvJT 4/09 s. 519). Den är en uppdatering av de slutsatser som jag tidigare återgett på DN Debatt och i ett tidigare inlägg. Artikeln på DN Debatt skrev jag tillsammans med tolv andra skribenter, slutsatserna i den nu aktuella artikeln svarar jag själv för.

Artikeln skrevs i december 2008, alltså före regeringen presenterade departementspromemorian med ändringsförslag, lagrådsremissen och lagrådets yttrande. Ändringsförslaget nämns kortfattat för att artikeln ska vara aktuell, men fokus ligger på nu gällande lagstiftning. Jag avser att skriva en ny artikel om och när ändringsförslagen antagits. Det blir förmodligen på engelska och med några nya vinklar då jag upptäckt en livaktig debatt bland akademiker i USA, se professorerna Kerr och Solove som diskuterar med varandra. Bruce Schneier har kommenterat denna debatt.

Jag hade gärna sett att nedanstående grafik (Nilsson, Klamberg, Petersson) kommit med i artikeln, men jag tänkte på det för sent.

Många av slutsatserna i artikeln och ovanstående grafik har jag muntligt redogjort för i samband med en presentation i Göteborg den 1 november 2008. Du kan se en video med presentationen här.

Aktuellt om FRA i media och bloggar
DN, ROD, Expressen, Staffan Danielsson, Hanna Wagenius, Lakes Lakonismer, Bloggen Bent, Den Liberala Misantropen, HAX, Tankar från rooten

tisdag, maj 12, 2009

Memory, Archives, and Human Rights

Malmös stadsarkivarie och en gammal bekant till familjen, Anna Svenson har tipsat mig om ett seminarium i Malmö/Köpenhamn "Memory, Archives, and Human Rights".

Det blir intressanta anföranden om hur man dokumenterat kränkningar av mänskliga rättigheter som skett i Sydafrika, Spanien, f.d. Jugsolavien, Sovjet/Ryssland, Argentina, Palestina, Rwanda och under andra världskriget.

Här finns program och anmälningsformulär. Anmäl dig före den 22 maj!

För att anknyta till dagsaktuella händelser så finns det säkert ett behov av att systematiskt dokumentera kränkningar av HBT-personers rättigheter i Europa. Idag kunde jag läsa att min vän Sören Juvas blev misshandlad i Chişinău, Moldavien.

torsdag, maj 07, 2009

Okritiskt lagråd

Inlägget är uppdaterat. Lagrådet har nu godkänt regeringens förslag till uppdatering av FRA-lagstiftningen, "FRA 2.0". Maria Abrahamsson har skrivit en bra kommentar. Jag gör därutöver följande reflektion.

Masslagring av vanliga personers tele- och datakontakter fortsätter
Jag har efterfrågat en diskussion hos lagrådet om FRAs utvecklingsverksamhet, dvs masslagringen av uppgifter om vanliga privatpersoners datakontakter och uppgifter om telefonsamtal. Det kallas i lagtexten "följa förändringar i signalmiljön omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalmiljön". Lagrådet missade att kommentera detta lagrum vid sin första granskning och de lägger inte mycket besvär på denna verksamhet vid sin andra chans. Vi får nöja oss med följande.

Signalspaning får som regel inte ske innan lagligheten, inklusive risken för otillbörligt integritetsintrång, först har prövats av domstolen. Detta gäller, i motsats till den nuvarande lagstiftningen, även sådan verksamhet som avser att följa den tekniska utvecklingen (1 § tredje stycket i lagförslaget).

Tråkigt att lagrådet inte tog chansen denna gång.

Vad innebär domstolsprövning?
Nästa fråga är hur mycket kommunikation kommer FRA få tillgång till efter domstolsprövningen. Lagrådet ägnade inte en rad åt att FRAs tillgång till vår kommunikation ska begränsas till särskilda signalbärare (tidigare benämnt som trafikstråk), vilket enligt Tolgfors gjorde att grunden föll för talet om massavlyssning. En internetoperatör har förklarat att lagförslagets definition av minsta möjliga signalbärare för tvåvägskommunikation lågt räknat rymmer bredbandstrafik för en miljon hushåll. Allt detta fanns med i remissvaret från Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet, men dessa uppgifter finns inte omnämnda i det underlag med sammanfattning av remissvaren som regeringen skickat vidare till lagrådet. Post och Telestyrelsens (PTS) remissvar i denna del kommenteras inte heller. Här kommer det relevanta avsnittet.

PTS finner i detta sammanhang att anledning att framhålla att FRA vid en och samma samverkanspunkt sannolikt kommer att ha ett antal olika uppdrag som ger myndigheten tillgång till flera signalbärare. Det kan innebära att FRA på så sätt får tillgång till samtliga signalbärare vid en samverkanspunkt. ... PTS kan konstatera att det är oklart ... i vilken mån förslaget om tillståndsprövning i realiteten innebär en förstärkning av integritetsskyddet vid signalspaning.

Även om det kommit med så hade det nog inte spelat någon större roll.

Dysfunktionell lagstiftningsprocess
I likhet med Maria Abrahamsson tror jag att lagrådet känner sig uppbunden av sitt eget godkännande av "FRA 1.0" våren 2008. Jag tror inte allmänhetens förtroende för lagstiftningsprocessen ökar efter detta.

Media och bloggar
SvD, Mitt-i-steget, MinaModerataKarameller, Magnus blogg, jj.n, Nina, Nyhetshaiku, Stefan Olsson, Patrik Öhman, Storm

Nej till fler ombudsmän och myndigheter

Socialdemokraterna kräver enligt SvD att det inrättas en europeisk respektive svensk integritetsombudsman. Sverige har redan Datainspektionen och EU har redan en datatillsynsman. Uppdraget för båda dessa myndigheter är att säkra den enskilda individens rätt till integritet i samhället. De sköter sina jobb bra, problemet är att politikerna inte alltid lyssnar. Det behövs inte fler myndigheter och ombudsmän, makten ligger i politikernas händer och det är där ansvaret ska placeras för brister i sakpolitiken. Risken för signalpolitik utan substans verkar överhängande i dessa dagar. Emma är inne på samma spår.

Är integritetsbalk lösningen?

Annie Johansson (c) skriver på SvD Brännpunkt om förslaget att inrätta en integritetsbalk och samla väsentlig integritetsskyddande lagstiftning i denna. Camilla Lindberg (fp) har tidigare väckt samma förslag. I förslaget till centerns partistämma står följande.

Vår bedömning är att skapandet av en sådan balk leder till en rad positiva effekter, såsom en bättre överblick för den enskilde av de integritetsskyddande lagstiftningarna, en mer samlad tillämpning av lagarnas integritetsprinciper och en ökad stimulans för forskning på området.
Jag har sedan jag först hört talas om förslaget funderat över vilka lagar som skulle ingå i en sådan balk. Annie Johansson exemplifierar med personuppgiftslagen (PUL) och sekretesslagen.

Saken är den att många integritetsskyddande bestämmelser finns i lagar som samtidigt tillåter integritetsintrång, t.ex. lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), 27 kap. rättegångsbalken om tvångsmedel, Polisdatalagen, 6 kap. LEK om “integritetsskydd”, signalspaningslagen, FRAs PUL osv. Ska alla dessa ingå i balken? Om man vill ha samlad balk om lagar som rör integritet och i enlighet med centerförslaget få en "bättre överblick för den enskilde [och] samlad tillämpning av lagarnas integritetsprinciper" så borde svaret bli ja. Samtidigt kommer en sådan integritetsbalk bestå av en del bestämmelser som berättigar integritetsintrång. Det vore inte fel i sig eftersom sådana lagar och intrång ibland är legitima. Centerförslaget innebär verkar dock inte ta en sådan samlad ansats då partistyrelsen skriver följande.

Inrättandet av en integritetsbalk bör ske med respekt för att det i vissa lägen inte är lämpligt att bryta ut integritetsskyddande regler ur redan existerande lagar.
Jag tycker det är mer angeläget ur integritetssynpunkt att samla ihop all lagstiftning som rör övervakning och få översikt över detta än att skapa en integritetsbalk av det snitt som centern (och kanske andra) föreslår. Om man bara har PUL och sekretesslagen i en integritetsbalk får man en ganska skev bild av integritetsskyddet i Sverige.

I 2 § PUL står exempelvis följande.

Om det i en annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från denna lag, skall de bestämmelserna gälla.
Det innebär att allt det skydd som finns i PUL och den eventuella framtida integritetsbalken kan lagstiftas bort i bestämmelser som finns på en annan plats i lagboken.

Jag tror inte centerns nuvarande förslag om en integritetsbalk skapar överblick för den enskilde elller leder till samlad tillämpning av lagarnas integritetsprinciper om en sådan balk bara tar med sekretesslagen och PUL.

Med uppriktig önskan att centerpartiet får en trevlig partistämma och god debatt!

Bloggar
Cybernormer, Bloggen Bent, MinaModerataKarameller, Annie Johansson, Lakes Lakonismer, Intensifier

onsdag, maj 06, 2009

Parlamentet bromsar telekompaketet

SvD rapporterar att Telekompaketet vid Europaparlamentets andra behandling av förslaget gått till förlikning, dvs parlamentet har bromsat. DN rapporterar att avgörandet kom i den liberala gruppen, dvs folkpartiets och centerns grupp. Olle Schmidt (fp) förklara i SvD att det var en seger för rättssäkerheten. Den liberala gruppens inställning var avgörande även vid det första tillfället när beslutet behandlades av parlamentet.

I grunden tycker jag det är bra att EU-systemet tar sig tid för att diskutera detta förslag, jag har inte sett att det finns ett akut intresse av att skynda igenom förslaget om det kvarstår viktiga principiella frågor. Om det finns utrymme för att ytterligare värna internets öppna karaktär och användares rättigheter så bör det göras. Jag har kommenterat förslaget och händelseutvecklingen i Dagens Juridik att kommentera förslaget och händelseutvecklingen. Nedan är min fullständiga kommentar.
Telekompaketet är bra då huvudsyftet är att uppnå ökad konkurrens och harmonisering inom EU på området elektronisk kommunikation. Det handlar bl.a. om bättre tillgång till radiofrekvenser. Det innehåller också nya konsumenträttigheter och rättigheter för enskilda, t.ex. rätt att byta teleoperatör på en arbetsdag, rätt till transparenta och jämförbara prisuppgifter, möjlighet att ringa gratisnummer från annat land och ett effektivare gemensamt europeiskt 112-larmnummer. Olika aktörer har försökt föra in formuleringar som skulle underlätta begränsningar av innehåll och tjänster på Internet. Samtidigt diskuteras på nationell nivå i Frankrike förslag om att skapa en myndighet, HADOPI, som skulle stänga av Internetanvändare utan föregående domstolsprövning. Detta har till en motreaktion som har gjort att den allmänna debatten om Telekompaketet handlar om något helt annat än det ursprungliga förslaget. Europaparlamentet har inte bara förkastat flertalet av de förslag som skulle begränsa innehåll och tjänster på Internet, utan vill även få in ökat skydd i förhållande till det ursprungliga förslaget. Det handlar om krav på ökat skydd för Internetanvändare och en blockering av det franska förslaget om HADOPI. EUs regeringar har inte velat gå så långt. Mot denna bakgrund Europaparlamentet har förkastat ett kompromissförslag som i sig varken påbjuder eller förbjuder HADOPI eller en uppdelning av Internet i vad vissa fruktar skulle bli ett Kabel-TV nät. Dagens beslut att förkasta kompromissförslaget kommer inte påverka svenska Internetanvändare, utan det har möjligtvis en inverkan på den franska nationella debatten om HADOPI. På längre sikt kan ett EU-beslut om avstängning av interanvändare och blockering av visst innehåll eller tjänster naturligtvis påverka Sverige.
Avslutningsvis, i detta sammanhang måste Erik Josefsson (v) uppmärksammas eftersom han tidigt satt fokus på Telekompaketet.

Media och bloggar
SvD1, SvD2, DN, Olle Schmidt (fp) hemsida och blogg, Per pladdrar, Madeleine Sjöstedt, Niklas Frykman, HAX, Politikerbloggen, Annie Johansson, Magnus Andersson, Isobels text och verkstad

tisdag, maj 05, 2009

Övervakning i Storbritannien

DN och SvD rapporterar om ett topphemligt internetprojekt i Storbritannien som bedrivs av FRAs brittiska motsvarighet GCHQ. Saken är den att en tidigare version av GCHQs övervakning redan blivit underkänd av Europadomstolen i målet Liberty m.fl. mot UK (1 juli 2008). Den brittiska lagstiftningen är numera uppdaterad. I SvDs artikel står följande.

Förra veckan tvingades den brittiska inrikesministern Jacqui Smith backa från planerna på att införa en central statlig databas för all information om vem som ringt vem, när och hur.

Precis som i Sverige, där datalagringsdirektivet ska införas senare i år, vill nu den brittiska regeringen istället att internet- och telefonoperatörerna själva sparar uppgifterna i egna databaser.
SvD måste ha missat vad FRA håller på med och som riksdagen sagt ja till. Skandal i Storbritannien, bortglömt i Sverige. SVT Rapport avslöjade den 16 juni 2008 följande.

Trots att FRA säger sig vara inriktat på spaning mot utländska hot kan Rapport nu visa att även svensk kommunikation under lång tid fångats in och lagrats av underrättelseorganisationen.

Svenskarnas telefonsamtal och datakontakter har enligt Rapports källor samlats in och lagrats i runt tio år.

Informationen lagras i trafikdatabasen Titan och gäller information om vem som talat med vem, inte innehållet.

En version på hemsidan
FRA har hela tiden velat ge sken av att man inte sparar några större informationsmängder. Sedan förra våren berättar FRA för allmänheten på sin hemsida hur arbetet går till.

Bland annat skriver FRA att "den tillgängliga kommunikationen filtreras i realtid, vilket innebär att den absoluta merparten av trafiken aldrig lagras."

Annan bild i hemligt dokument
Men en FRA-anställd har i ett hemligt internt dokument frågat cheferna varför det står så på webben - man arbetar ju visst på det viset. Man lagrar ju och inte bara lite. Enligt den anställde lagras "stora mängder information som sedan söks igenom."

Vad den anställde frågar om, och som FRA inte säger i klartext, är att FRA fångar in och sparar omfattande mängder trafikdata om vem som kontaktar vem, när, var och hur via fasta telefoner, mobiler, sms, mejl, datorer med IP-nummer och så vidare.

Fiskar med stor håv
FRA har framhållit utåt att man jobbar med precisa, exakta sökbegrepp för att få tag i utländsk trafik. Men enligt Rapports källor handlar det om en generell massinhämtning av trafikdata. där både svenska och utländska medborgares trafikdata samlas in i en bred håv.

Under riksdagsdebatten den 17 juni 2008 var det bara två riksdagsledamoter som tog upp saken, Mehmet Kaplan (mp) och Lage Rahm (mp), anförande 192 och 194. Annie Johansson talade vagt i anförande 189 om att utreda FRAs tidigare verksamhet men någon utredning kommer inte att genomföras, det har Tolgfors förklarat i en senare riksdagsdebatt. I övrigt var riksdagsmajoriteten tyst.

Jag har i Expressen beskrivit hur riksdagen den 18 juni 2008 efter SVT Rapports inslag gett sitt lagstöd för inhämtning och lagring av trafikdata i massiva mängder utan att först diskutera saken. Än så länge har diskussionen i media nästan bara handlat om att FRA inhämtar innehåll i mail och telefonsamtal, en verksamhet som FRA beskriver som mycket begränsad och fokuserad. Det som journalisterna måste förstå att i Sverige kommer trafikuppgifter beträffande vanliga svenskars kommunikation sparas i massiv omfattning både hos 1) operatörerna och 2) i FRAs centrala databas. Det senare är redan beslutat av Sveriges Riksdag, men jag undrar när samma församling avser att mer ingående diskutera saken?

Jag vet inte om britterna vet vilka svepande befogenheter brittiska myndigheter redan har i detta avseende. Läs artikel 22(2) i RIPA, den brittiska motsvarigheten till signalspaningslagen.

22. Obtaining and disclosing communications data.— (1) This section applies where a person designated for the purposes of this Chapter believes that it is necessary on grounds falling within subsection (2) to obtain any communications data.

(2) It is necessary on grounds falling within this subsection to obtain communications data if it is necessary—
(a) in the interests of national security;
(b) for the purpose of preventing or detecting crime or of preventing disorder;
(c) in the interests of the economic well-being of the United Kingdom;
(d) in the interests of public safety;
(e) for the purpose of protecting public health;
(f) for the purpose of assessing or collecting any tax, duty, levy or other imposition, contribution or charge payable to a government department;
(g) for the purpose, in an emergency, of preventing death or injury or any damage to a person’s physical or mental health, or of mitigating any injury or damage to a person’s physical or mental health; or
(h) for any purpose (not falling within paragraphs (a) to (g)) which is specified for the purposes of this subsection by an order made by the Secretary of State.

Här finns min tidigare kommentarer om GCHQ.

Bloggar
Attila, Svensson, Neutral Good, Nils Holmlöv, Farmorgun, Satmaran

söndag, maj 03, 2009

Vad är "ekstraordinære forhold" i Danmark?

Bjorn driver den danska "Efterretning’s Blog" och vi har inlett en diskussion om den danska försvarslagen och "elektronisk underrättelseinhämtning", i Sverige benämnt som signalspaning. På hans senaste inlägg svarar jag följande.

Definitionen av "ekstraordinære forhold"
I Danmark kan Forsvarets Efterretningstjeneste (FE, motsvarande FRA i Sverige) enligt 17 § i forsvarsloven under krig eller "ekstraordinære forhold" avlyssna utan domsbeslut . Jag tycker definitionen av "ekstraordinære forhold" som en situation ”hvor statens handlefrihed og sikkerhed er truet, uden at der er tale om egentlig krig” är intressant. Frågan är om terrorism kan användas som grund för att koppla på avlyssningssystemet. Innebär det att FE får tillgång till all kabelburen kommunikation som korsar Danmarks gränser?

Vem avgör om krig eller "ekstraordinære forhold" föreligger?
Det är den danska försvarsministern och inte Danmarks folkvalda Folketing som avgör om villkoren krig eller "ekstraordinære forhold" är uppfyllda och 17 § i forsvarsloven ska utnyttjas. Försvarsministerns bedömning är hemlig. Genom en länk hos Björn kan man ta del av debatten i Folketingets forsvarsudvalg (försvarsutskottet) där det framgår att försvarsministern inte vill svara på om 17 § i forsvarsloven används och avlyssning sker. Den danska regeringen och socialdemokraterna tycker att detta är en rimlig ordning och lägger allt i händerna på Folketingets Kontroludvalg (motsvarande funktion som Försvarets Underrättelsenämnd). Att den danska försvarsministern har en sådan makt är nästan mer märkligt än den svenska ordningen, men ändå inte. Före den 18 juni 2008 hade Sverige ingen lag alls om signalspaning (elektronisk underrättelseinhämtning) men det skedde ändå.

Avlyssning i Afghanistan
Bjorn skriver i sitt inlägg att FE förmodligen avlyssnar kommunikation i Afghanistan. Det gör säkert svenska Försvarsmakten också med stöd av FRA. Det finns som bekant en svensk NEC (National Intelligence Cell) i Kabul. Eftersom Afghanistan befinner sig i en väpnad konflikt har jag större förståelse om kommunikation avlyssnas av FRA och FE. Den intressanta frågan är dock om all kabelburen kommunikation som korsar Sveriges respektive Danmarks gränser ska göras tillgängliga för FRA respektive FE utan domstolsbeslut på grund av man är inblandad i i en väpnad konflikt i Afghanistan. I Sverige har Afghanistanargumentet använts för att FRA ska avlyssna kabelburen kommunikation som korsar Sveriges gränser. Jag tror det vore bra om just detta argument inte återanvänds i den danska debatten. FRAs generaldirektör har uttalat att ”det är inget bra argument för lagen. Kommunikationerna [i Afghanistan] sker mest i etern. … vi skulle nog kunna spana mot ett sådant hot utan kabelaccess”.

lördag, maj 02, 2009

Dansk motsvarighet till FRA

Förra veckan deltog jag i Aalborg, Danmark på en konferens för IT-säkerhetskonsulter från Danmark, Sverige och Norge om FRA-lagen. Som bekant har FRA-debatten nått våra grannländer. Där har debatten dock inte kommit riktigt lika lång. Jag har inte riktigt fått svar på om deras myndigheter håller på med samma sak. De danska och norska IT-säkerhetskonsulterna hade ingen kunskap om detta, vilket man annars hade förväntat sig om motsvarande ägde rum i våra grannländer. Den norske paneldeltagaren Gisle Hannemyr förklarade att de norska och danska motsvarigheterna förmodligen gör samma sak med hjälp av fullmaktslagstiftning som i förhållande till normal fredstid ger extraordinära befogenheter till regeringen. Nu har jag hittat lite information om Danmark som bekräftar detta. I Jyllandsposten står följande.

Danskerne må ikke få at vide, om Danmark på grund af krigen mod terror er i
en sådan grad af undtagelsestilstand, at Forsvarets Efterretningstjeneste, FE,
har fået carte blanche til at aflytte al kommunikation i strid med de normale
regler. Forsvarsminister Søren Gade (V) afviser således at svare på et spørgsmål fra SF's it-ordfører, Hanne Agersnap, om forsvarsministeren kan udelukke, at en undtagelsesbestemmelse i forsvarsloven - paragraf 17 - kan bruges i forbindelse med den aktuelle krig mod terror til aflytning uden retskendelse af kommunikation mellem f.eks. danske borgere og folketingsmedlemmer.
/.../
Ole Stig Andersen, chef for Politiets Efterretningstjeneste, PET, fra 1975
til 1984, skriver i en kronik i avisen i dag, at han går ud fra, at FE overvåger
den elektroniske kommunikation over Danmarks grænser, og at det kan være
fornuftigt med en sådan masseaflytning, fordi den afskærer potentielle
terrorister i Danmark fra kontakt med terrorister i udlandet og således vil være
af afgørende betydning i kampen mod terror.

»Hvis jeg har ret, hvorfor må den danske befolkning ikke få det at vide?« spørger Ole Stig Andersen.

I den danska forsvarsloven § 17 stycke 1 första punkten står följande.

§ 17. Under krig eller andre ekstraordinære forhold kan forsvarsministeren
1) uden retskendelse træffe foranstaltninger som omhandlet i grundlovens § 72 over for telefonsamtaler, postforsendelser og anden kommunikation

FE verkar alltså kunna använda undantagslagstiftning för krig och terrorism för att inhämta all kommunikation som korsar landets gränser utan domstolsbeslut (retskendelse). Det är förmodligen detta som Gisle Hannemyr avsåg med fullmaktslagstiftning. Sådan lagstiftning är förmodligen inte förenlig med Europakonventionens krav på att intrång i privatlivet ska ha explicit lagstöd som är tillgängligt och förutsebart. Frågan är om denna fullmaktslagstiftning utnyttjas. Forsvarets Efterretningstjeneste (FE) och Statsministeriet skriver på sina respektive hemsidor att FE håller på med "elektronisk efterretningsvirksomhed". PÅ FEs hemsida står följande.

Foretager FE elektronisk efterretningsvirksomhed?
Ja.
FE's opgave er at indsamle, bearbejde og formidle informationer om forhold i udlandet af betydning for Danmarks sikkerhed, herunder for danske militære enheder og andre, som er udsendt til løsning af internationale opgaver.

FE's efterretningsmæssige virksomhed er derfor rettet mod forhold i udlandet og omfatter transnationale forhold (især terror og spredning af masseødelæggelsesvåben) samt militære, politiske, økonomiske og teknisk-videnskabelige informationer af betydning for danske sikkerhedsinteresser.

Der anvendes flere forskellige metoder til at indhente disse informationer. Elektronisk efterretningsindhentning er en af disse metoder. FE har siden slutningen af 1940'erne haft kapacitet til at udføre elektronisk efterretningsvirksomhed, herunder aflytning af kommunikation. Denne kapacitet bliver løbende opdateret i takt med den teknologiske udvikling.Virksomheden er alene rettet mod forhold i udlandet.

FE har därmed ett likartat uppdrag som FRA. Det vore intressant att få veta vad som menas med att "Denne kapacitet bliver løbende opdateret i takt med den teknologiske udvikling". Innebär det inhämtning av kabelkommunikation? Om inte filtrering sker hos operatörerna (vilket regeringen i en promemoria sid. 46 och FRA i ett remissvar sid. 2 förklarat som omöjligt) så innebär det att all utrikes kommunikation överförs till den danska staten. Undra om och i så fall när debatten på allvar bryter ut i Danmark.

I Sverige har vi alltså valt en annan väg genom att ha detaljerad lagstiftning istället för fullmaktslagstiftning, vi har gjort det extraordinära normalt. Sett utifrån Europakonventionens artikel 8 och tillhörande praxis i rättsfallen Weber/Saravia och Liberty et al. mot UK så skulle Sverige förmodligen klara sig bättre i Europadomstolen än Danmark. Jag tror att att svårigheten i FRA-debatten finns någonstans här, ska vi acceptera det som tidigare ansetts extraordinärt i fredstid bara för att det är reglerat på ett öppet och detaljerat sätt? Är kampen mot terrorism ett permanent krig?

Uppdatering
Hittade mer på FEs hemsida där dansk lagstiftning återges. Märkligt nog skiljer sig texten hos FE (se stk. 3 och 4 om Politiets Efterretningstjeneste) med hur samma lag återges på andra ställen. Allt finns väl inte på internet.

Forsvarets Efterretningstjeneste er underlagt og virker under ansvar overfor
forsvarsministeren.

Stk. 2. Forsvarets Efterretningstjenestes opgave er at indsamle, bearbejde og formidle informationer om forhold i udlandet af betydning for Danmarks sikkerhed, herunder for danske enheder m.v. i udlandet.

Stk. 3. Ved den i stk. 2 nævnte virksomhed rettet mod forhold i udlandet kan tjenesten medtage oplysninger om danske statsborgere samt personer, der opholder sig i Danmark.

Stk. 4. Forsvarets Efterretningstjeneste kan videregive oplysninger til Politiets Efterretningstjeneste i det omfang, videregivelsen kan have betydning for varetagelse af tjenesternes opgaver.

Det finns vissa likheter med den svenska lagen om försvarsunderättelseverksamhet, inte minst bestämmelserna reglerar relationen mellan FRA och SÄPO/polisen. Den svenska lagstiftningen är dock lite klumpigare eftersom den börjar med ett förbud för FRA att utföra polisens uppgifter och därefter en bestämmelse som ger FRA rätt att stödja polisen. Av förarbetena framgår också att förbudet inte omfattar signalspaning för polisens räkning. Den danska lösningen i stycke 4 är mycket enklare att förstå. Det är inte konstigt att de svenska riksdagsledamöterna och f.d. försvarsminister Odenberg var förvirrade. FRAs egen hemsida är betydligt tydligare än lagtexten.

4 § Inom försvarsunderrättelseverksamheten får det inte vidtas åtgärder som syftar till att lösa uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.

Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Lag (2007:664).

Media och bloggar
Expressen, Jens O, Farmorgun, MinaModerataKarameller, Nemokrati, Tankar från rooten, Hjärnfilspån, Efterretning’s Blog