Polismetodutredningen föreslår en expansion av de ändamål och det område för vilket inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation kan ske

Polismetodutredningen lämnade i januari 2009 sitt delbetänkande "En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen" (SOU 2009:1).

Polismetodutredningens delbetänkande är starkt kopplat till Trafikuppgiftsutredningen som i betänkandet Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (SOU 2007:76) föreslagit hur EU:s direktiv (2006/24/EG) om lagring av trafikuppgifter ska genomföras i svensk rätt. Medan Trafikuppgiftsutredningen rör operatörers skyldighet att lagra trafikuppgifter handlar Polismetodutredningen om hur brottsbekämpande myndigheter ska kunna få tillgång till dessa uppgifter.

Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet har lämnat sitt remissvar som jag tillsammans med två kollegor utarbetat. Det är både ros och ris. Vi börjar med det positiva.

Fakultetsnämnden instämmer i förslaget att upphäva 6 kap. 22 § 1 st. 3 p. lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) och att uppgifter om elektronisk kommunikation i förundersökning endast ska kunna inhämtas från leverantörerna efter beslut om hemlig teleövervakning, vilket som huvudregel förutsätter att det finns en skäligen misstänkt person och ett domstolsbeslut.

Ovanstående stycke rör teleövervakning. Därutöver innehåller delbetänkandet ett förslag om att uppgifter även ska kunna samlas in av myndigheter i deras underrättelseverksamhet. Här börjar svårigheterna. Fakultetsnämnden skriver följande.

Fakultetsnämnden konstaterar att den föreslagna lagstiftningen totalt sett medför en ökad regelmassa samtidigt som den innebär en expansion av de ändamål och det område för vilket inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation kan ske. Polismetodutredningen föreslår bl.a. att det inte ska krävas domstolsbeslut för inhämtning av elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet.

Vi har i remissvaret valt att särskilt fokusera på att säkerhetspolisen kan inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamheten avseende olovlig kårverksamhet. Fakultetsnämnden avstyrker förslaget i denna del med följande motivering.

Fakultetsnämnden konstaterar att de brottsbekämpande myndigheternas möjlighet att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet utvidgas i förhållande till 6 kap. 22 § 1 st. 3 p. LEK till vissa särskilda brott för vilka är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Fakultetsnämnden anser att detta är särskilt olämpligt avseende olovlig kårverksamhet då detta kan komma i konflikt med 2 kap. 3 § RF.

Grundlagsbestämmelsen förbjuder åsiktsregistrering, närmare bestämt registrering enbart på grund av politisk åskådning. Av 5 § polisdatalagen framgår att om uppgifter om en person behandlas på annan grund, t.ex. brottslighet, får uppgifterna i ett register kompletteras med uppgifter om en persons politiska åskådning, om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen.

Säkerhetstjänstkommissionen har uppmärksammat att säkerhetspolisen under 1990-talet kan ha använt teleavlyssning och teleövervakning avseende olovlig kårverksamhet på ett sådant sätt att det kan ha stridit mot grundlagens förbud mot åsiktsregistrering. Inte i något fall har detta lett till åtal för olovlig kårverksamhet. Enligt kommissionens mening har brottsrubriceringen i många fall kommit att tillämpas för avlyssning i situationer där brottsrekvisiten inte är uppfyllda (SOU 2002:87 sid. 25, 31, 376 och 402).
...
Eftersom nuvarande 6 kap. 22 § 1 st. 3 p. LEK inte medger inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation avseende olovlig kårverksamhet innebär utredningens förslag alltså en utökad möjlighet för säkerhetspolisen att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation för detta ändamål. Därmed förändras lagstiftningen i en mer tillåtande riktning där fler personer kan komma omfattas av säkerhetspolisens underrättelsearbete.

Fakultetsnämnden anser att inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation utifrån ospecificerade brottsmisstankar om olovlig kårverksamhet som kan röja politisk åskådning är oförenlig med regeringsformen. En mer konkret brottsmisstanke måste föreligga. Därför avstyrker fakultetsnämnden förslaget att inhämtning av uppgifter om viss elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet ska kunna ske avseende olovlig kårverksamhet.

Avslutningsvis konstaterar Fakultetsnämnden att delbetänkandets förslag innebär att leverantörernas skyldighet att lämna ut abonnemangsuppgifter jämfört med nuvarande reglering inte ska vara begränsad till brott av viss svårighetsgrad, utan även omfatta bötesbrottslighet av det slag som upphovsrättsbrott utgör exempel på. Detta får bl.a. till effekt att polisen kan få ut sådana uppgifter avseende misstänkt olovlig fildelning. Förslaget innebär alltså att det kommer att bli lättare för polisen att få ut identiteten på misstänkta fildelare. Fakultetsnämnden ifrågasatte inte att polisen ska ha denna möjlighet men anmärkte samtidigt på bevissvårigheter.

Uppdatering. HAX tipsar om att lagrådsremissen om teledatalagring finns på wikileaks. DN skriver att enligt rättssakkunnig Karin Walberg på justitiedepartementet är lagrådsremissen inte helt färdig.

Media och aktuella blogginlägg om integritet
DN, SvD, Expressen, HAX1, HAX2, Jens O., Argast Nu, Nemokrati, Olofs Blogg, Farmorgun, MinaModeratKarameller, NSM, Opassande, Erik Josefsson, Politikerbloggen, Christian Engström