Blogg som kommenterar folkrätt och politik / Blog on Public International Law and Politics
tisdag, september 30, 2008
Det är samma lag
Läs den analys som stoppafralagen.nu publicerat. Det är samma bild som jag har av överenskommelsen.
Nominering av Filip Struwe till Stora Journalistpriset
Mark Klamberg
Birger Jarlsgatan 107
113 56 Stockholm
Göteborg den 30 september 2008
Härmed vill jag nominera Filip Struwe, SVT Rapport, till Stora Journalistpriset för årets avslöjande.
Årets avslöjande skedde den 16 juni 2008, två dagar före FRA-omröstningen i riksdagen, då SVT Rapport berättade bl.a. följande.
Trots att FRA säger sig vara inriktat på spaning mot utländska hot kan Rapport nu visa att även svensk kommunikation under lång tid fångats in och lagrats av underrättelseorganisationen. Svenskarnas telefonsamtal och datakontakter har enligt Rapports källor samlats in och lagrats i runt tio år. FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson säger att materialet lagrats men att det rensas ut efter 18 månader. Informationen lagras i trafikdatabasen Titan och gäller information om vem som talat med vem, inte innehållet.På SVTs hemsida finns det ett internt FRA-dokument som styrker avslöjandet och den hemliga källans trovärdighet. I dokumentet står bl.a. följande under fråga 5.
…
Men en FRA-anställd har i ett hemligt internt dokument frågat cheferna varför det står så på webben - man arbetar ju visst på det viset. Man lagrar ju och inte bara lite. Enligt den anställde lagras "stora mängder information som sedan söks igenom."
Vad den anställde frågar om, och som FRA inte säger i klartext, är att FRA fångar in och sparar omfattande mängder trafikdata om vem som kontaktar vem, när, var och hur via fasta telefoner, mobiler, sms, mejl, datorer med IP-nummer och så vidare.
…
Den här omfattande insamlingen och lagringen av svenskars kommunikationer har alltså pågått länge, minst 18 månader enligt FRA:s generaldirektör och enligt Rapports källor kan det handla om 10-15 år för teletrafik och bortåt åtta år för IP-nummer.
FRA arbetar på så sätt att all tillgänglig kommunikation lagras. I efterhand görs sökningar i den trafiken ... Vi är mycket angelägna om att använda trafikdata även i framtiden. Med ökad famtida användning av kryptering och med ständigt ökande trafikvolymer ökar också trafikbearbetningens styrkor i förhållande till den klassiska icke-militära innehållsbearbetningen.Avslöjandet ledde bl.a. till att FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson den 25 juni 2008 gått ut med ett påbud inom FRA att myndigheten själv inte ska eftersöka läckan,[1] och att istället SÄPO utreder läckan.[2] Avslöjandet rör alltså insamling av trafikdata som innehåller känsliga personuppgifter som kan användas för övervakning. Insamling och bearbetning av all tillgänglig trafikdata är en förutsättning för FRAs nuvarande arbetssätt.
När jag, 12 forskare och signalspaningsexperter den 3 september skrev artikeln ”FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga” på DN Debatt citerade vi Filip Struwes avslöjande. Avslöjandet stödjer tillsammans med de praktiska erfarenheter några av undertecknarna har av att arbeta med trafikdata, trafikbearbetning och signalspaning artikelns rättsutredning och slutsatser. För detta står vi i tacksamhetsskuld till Filip Struwe.
Skribenter i andra länder har oberoende av Filip Struwe och vi som skrivit artikeln den 3 september 2008 kommit till samma slutsatser. Ett exempel är en artikel i Economist den 25 september 2008 där den svenska FRA-lagen nämns explicit.[3]
Som kuriosa kan nämnas att alliansens nya överenskommelse den 25 september 2008 medför inga reella förändringar vad avser insamling, bearbetning och lagring av trafikdata. Den enda förändringen är att trafikdata sparas i 12 månader istället för 18, men det är av mindre betydelse då FRA under tiden kan samla in ny trafikdata.
Faran med insamling, bearbetning och lagring av trafikdata har kanske bäst uttryckts den 14 september 2008, i ännu ett av Filip Struwes reportage, av professorn Wilhelm Agrell.[4]
Man skulle kunna åstadkomma en helvetisk övervakning, långt värre än vad Stasi kunde göra.Om detta har regeringen inte velat berätta. Det har Filip Struwe gjort. Det finns inget att tillägga.
Mark Klamberg
Doktorand i juridik, Stockholms Universitet
[1] Aftonbladet, ”Läs chefens interna brev till kollegorna”, 27 september 2008
[2] Dagens Nyheter, ”Säpo ska utreda FRA-läckan”, 1 juli 2008
[3] Economist, ”Data mining. Know-alls. Electronic snooping by the state may safeguard liberty—and also threaten it”, 25 september 2008
[4] SVT, "Tre bokstäver som skakade Sverige", 14 september 2008
måndag, september 29, 2008
FRA-frågans bevakning i media och bloggosfären- var finns sanningen?
Tisdagen den 30 september ska jag besöka Institutionen för Journalistik och Kommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) för att tala om hur FRA-frågan behandlats i media och bloggosfären. Nedan kan ni ser hur jag tänker öppna denna föreläsning för instutionens studenter.
FRA-frågans bevakning i media och blogosfären- var finns sanningen?
1. Slagfältets kombattanter
På var sin sida i denna debatt finns å ena sidan regeringen och FRA och på andra sidan kritikerna med sitt starkaste fäste i bloggosfären.
1.1 Regeringen
Regeringen och FRA har tillgång till ett regeringskansli med omkring 4 600 tjänstemän, varav ungefär 200 är politiska tillsatta. Personerna som är politiska tillsatta har ofta en bakgrund i politiska ungdomsförbund och PR-byråer, ibland både och. Deras viktigaste uppgift är att agera "spinndoctors" och få regeringen att framstå som framgångsrik, duglig och enig i media.
1.2 Bloggosfären
Kritikerna på bloggosfären är allt från ideellt arbetande personer till forskare, tekniker, ingenjörer, personer yrkesverksamma inom IT och telekom. Stoppafralagen.nu och många i piratpartiet tillhör denna kategori. Det finns även rena politiska bloggare (t.ex. HAX, Erik Hulthin) och enstaka jurister (Mårten Schultz, Jakob Heidbrink och undertecknad, Mark Klamberg)
Det handlar alltså om den förenade statsbyråkratin och PR-maskinen mot den engagerade allmänheten, juridisk och teknisk expertis. Vem lyssnar traditionell media på?
2. Lagens antags med överenskommelser om tilläggsproposition den 18 juni 2008
2.1 SVT aktuellts sändning 21.00 den 17 juni 2008
Budskap:
1. Lagen stoppas
2. Regeringen backar
3. Frågan kommer att utredas och stora ändringar kommer att göras före lagen antas
4. Fredrick Federley har segrat och säkrat den personliga integriteten
2.2 Blogsofären den 17 juni 2008
Rick Falkvinge skriver:
Som det ser ut nu kommer det alltså att bli en återremiss av FRA-lagen. Den kommer förmodligen att behandlas redan under de närmaste dagarna, med en ny votering kallad i rekordfart, och votering i kammaren så fort det bara går. En av huvudpoängerna med det är att det inte går att förutse när voteringen kommer att ske.
Många konstiga saker har jag sett för att skydda makten från medborgarna, men det här är nog första gången man i praktiken har en hemlig votering så att man inte kan störas av irriterande väljare som har besvärande åsikter.
Det som händer nu är att den här vedervärdiga lagen kommer tillbaka från hyperuppsnabbad återremiss med en liten stjärnformad etikett på. Etiketten är fin och i guld och lyder “nu med en extra kontrollstation!” och har inte förändrat ett enda dugg i sak. Det kommer att vara ett par extra kontrollstationer och kontrollnämnder för en myndighet som har demonstrerat att de struntar i allt vad kontroll heter.
Det kommer fortfarande att vara allmän avlyssning av hela befolkningen.
...
Debatten vi såg var planerad i stor detalj.
2.3 Verkligheten
1. Den 18 juni 2008 antog riksdagen "FRA-lagen" efter tre timmars återremiss. Inte en enda paragraf var ändrad
2. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att lägga fram en tilläggsproposition som bl.a. skulle medföra att FRA måste söka tillstånd för att inhämta kommunikation med innehåll (meddelandedata) från en domstolsliknande nämnd som verkar bakom stängda dörrar.
2.4 Tidningen Fokus, 19 september 2008
Från artikeln "Spelet om FRA"
2.5 UtvärderingFredrick Federley och Annie Johansson [vandrar] till statsrådens rum i riksdagshuset. Där möter de HG Wessberg och Sten Tolgfors. Federley är otålig. Vem ska säga vad? Hur ska de få det att framstå som att båda har vunnit? Som att den här regeringen är regeringsduglig?
De enas snabbt. Sedan iscensätter de skådespelet.Folkpartisternas kritiker ser nu Fredrick Federley snyfta i talarstolen. De hör försvarsministern begära replik och lansera uppgörelsen med tilläggen. De suckar när Federley svarar positivt.
Det är en fruktansvärd show, tycker de. Federley – en svikare.
...
Fredrick Federley och Annie Johansson åker hiss till riksdagens källare. Där möter de Säkerhetspolisen. Bakom tonade rutor skjutsas de hem.
Och bråket om FRA-lagen fortsätter.
Vem förhåller sig självständig och kritisk till behandlingen av FRA-frågan den 17-18 juni 2008? Är det bloggosfären eller SVT Aktuellt?
3. Överenskommelsen mellan regeringen och de sex folkpartisterna den 25 september 2008
3.1 SVT aktuellts sändning 21.00 den 25 september 2008
Se SVT Aktuellts inslag "Alliansen enig om ny FRA-lag" den 25 september.
Budskap:
1. Stora förändringar, en domstol ska inrättas, FRA får inte tillgång till all trafik
2. Regeringen har backat
3. De sex folkpartisterna har segrat och säkrat den personliga integriteten
3.2 Bloggofären den 25 september 2008
Stoppafralagen.nu och Piratpartiet skriver i ett gemensamt pressmeddelande:
3.3 VerklighetenDen folkpartistiska riksdagsledamoten Camilla Lindberg sa i programmet Gomorron Sverige i SVT1 i morse att FRA-lagen nu är acceptabel, och att hon har alla kritiker med sig. Uppgiften dementeras med kraft av både organisationen StoppaFRAlagen.nu och Piratpartiet.
- Det grundläggande problemet är och förblir att staten bereds tillgång till medborgarnas privata kommunikation. Så länge det första trafikurvalet sköts av ett statligt organ — FRA eller något annat — har ingenting i grunden förändrats, säger Anna Petersson från StoppaFRAlagen.nu.
Även Piratpartiet är fortsatt starkt kritiska.
- Vi är lika kritiska som förut till FRA-lagen. Allt som innebär att kablarna kopplas in betyder att det i praktiken fortfarande handlar om massavlyssning av svenska medborgare utan brottsmisstanke. Det är inte acceptabelt i en demokrati, säger Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge.
Piratpartiet tog tydligt ställning mot FRA-lagen redan i sitt valmanifest inför valet 2006 och har arbetat hårt mot lagen ända sedan dess.
- Camilla Lindberg har ingen rätt att uttala sig å FRA-motståndarnas vägnar, säger Rick Falkvinge. Hon själv må ha givit upp kampen, men vi som hela tiden varit emot massavlyssningen är fortfarande kritiska.
Det nya lagförslaget lämnar ett stort antal frågetecken. Det är oklart exakt vem som ska sköta filtreringen och när den ska ske. Det är också oklart vad som egentligen avses med det luddiga begreppet “trafikstråk”. Dessutom kommer tilläggspropositionen att läggas i december och röstas om tidigast nån gång under nästa vår. Det betyder att lagen som den står hinner träda i kraft och att kablarna kan kopplas in.
- Riv upp, gör om, gör rätt, var kravet vid demonstrationerna mot FRA-lagen den 16 september. Det kravet gäller fortfarande. Det behövs en bred parlamentarisk utredning, inte ännu fler frampressade kompromisser i slutna rum, säger Rick Falkvinge.
3.3.1 Regeringen har inte tillgodosett kritikerna två största invändningar:
a) All trafik i de berörda kablarna kommer att överföras till staten
b) Inhämtning, bearbetning, lagring och överföring till andra länder av privatpersoners trafikdata kan fortsatt ske utan större begränsningar
3.3.2 Samma sak med nytt namn
Tidigare skulle det finnas en domstolsliknande nämnd som under stängda förhandlingar och en juristdomare ger FRA tillstånd att inhämta meddelandedata (som ska särskiljas från trafikdata). Nu ska det finnas en domstol som under stängda förhandlingar och en juristdomare ger FRA tillstånd att inhämta meddelandedata (som ska särskiljas från trafikdata). Är det någon skillnad?
För oss privatpersoner är det mest känsliga ur integritetssynpunkt hur FRA behandlar vår trafikdata, varför det är sekundärt att FRA måste inhämta tillstånd för att granska meddelandedata. Granskning av meddelandedata är p.g.a. av allt kraftigare kryptering en ständigt minskande andel av FRAs verksamhet. Trafikbearbetning är FRAs huvudverksamhet som ej omfattas av tillståndsprövning vid varje enskild sökning.
3.4 Utvärdering
Vem förhåller sig självständig och kritisk till behandlingen av FRA-frågan den 25 september 2008? Är det blogsfären eller SVT Aktuellt?
3.5 Kommentaren från JZ
JZ skrev tidigare i ett kommentatorsfält:
Min första reaktion på regeringens senaste utspel var: nu igen?Jag kunde inte ha uttryckt det bättre själv.
För om man får tro medierna så har fra-kritikerna "totalsegrat" minst ett antal gånger vid det här laget.
Mönstret är tydligt:
1. FRA-lagen får massiv kritik
2. Reinfeld & co lappar i grunden samma lag
3. säger: nu har vi lyssnat, nu är integriteten definitivt skyddad
4. några enstaka riksdagsledamoter som tidigare var kritiska: det är vi som är fra-kritikerna och vi har segrat och är nu nöjda!
5. media: FRA-kritikerna har segrat!
Loopar man steg 1-5 några gånger så har man det senaste halvårets svenska politik i ett nötskal.
Uppdatering. Ovan kritiserar jag SVT Aktuellts rapportering av uppgörelserna den 17 juni och den 25 september. Denna kritik omfattar inte SVT Rapport i samma omfattning. Filip Struwe borde få stora journalistpriset för sitt reportage den 16 juni 2008. Reportaget tillsammans med ett internt dokument från FRA publicerat av SVT Rapport ger hela nyckeln till FRA-frågan och har hjälpt mig mycket. Att reportaget är viktigt framgår av det interna brev som Ingvar Åkesson skickat till sina kollegor, se Aftonbladet. Vidare har SÄPO jagat läckan till SVT, se DN. Allt detta visar på reportagets vikt och vilken enorm risk läckan hos FRA tagit.
Jag vill dock framhålla att SVT måste klara av både längre grävjobb och dagsaktuell rapportering. Det senare har SVT Aktuellt misslyckats med den 17 juni och den 25 september vilket påverkar hela opinionsbildningen i FRA-frågan. Nu tycker alla att uppgörelsen är utmärkt, när den egentligen är en marginell justering i förhållande till riksdagsbeslutet den 18 juni 2008.
söndag, september 28, 2008
Ett fantastiskt lopp
Tiden är jag mycket nöjd med, det blev personbästa med 3.33.04. Jag hade siktat på 3.30, men det är bättre att sätta ribban lite för högt. Nedan finns en bild vid 11 km tagen av Jens, som tillsammans med sin sambo låter mig bo hos dem.
Nya regler för kommentarer på denna blogg
Det går bra med anonyma kommentarer men förolämpningar som rör mitt privatliv kommer jag omedelbart att radera. Jag vill dock be dem som använder alternativet anonym att lämna en kort signatur så att det blir lättare att replikera. Signaturen behöver inte avslöja vem du är, men använd något som gör det lättare att hålla reda på vem som skrivit vad.
lördag, september 27, 2008
Följ mig i Berlin
torsdag, september 25, 2008
Djävulen finns i detaljerna
Som teknikintresserad jurist ser jag de avgörande frågorna. De är för närvarande gömda i FRA-lagstiftningens bisatser, andra lagar än signalspaningslagen, undantag, uttalanden i förarbeten och förordningar. Vissa kallar detta "detaljer" och när jag lyfter fram dessa "detaljer" blir jag beskylld för att se hjärnspöken. När jag ber om att dessa "detaljer" ska raderas blir det plötsligt väldigt viktigt att "detaljerna" (och därmed mina hjärnspöken) står kvar.
Med denna överenskommelse står bisatserna, undantagen, uttalanden i förarbeten och förordningar kvar. Därför sa jag godnatt. Jag kan inte redogöra för dessa "detaljer" eftersom jag då skulle bli beskylld för att spekulera och svika förtroenden. Därför får ni vänta med min fullständiga kommentar till regeringen har presenterat överenskommelsen med lagtext och proposition. Under tiden kan ni läsa mina gamla inlägg, där skriver jag om bisatserna, undantagen, uttalanden i förarbeten och förordningar. Men det är ju bara "detaljer" och hjärnspöken... Medan vi väntar på propositionen så kan journalister, ledarskribenter och borgerliga debattörer och politiska kommentatorer berömma överenskommelsen, "detaljerna" är ju oviktiga. Mycket praktiskt för regeringen.
Godnatt
onsdag, september 24, 2008
Tack till Svensson (v), Fjellner (m), Schmidt (fp) och Josefsson
Som folkpartist blir jag glad över den beskrivning som Oscar Swartz ger:
En annan hjälte i sammanhanget kan nog vara svenske EU-parlamentarikern Olle Schmidt (fp) som verkar ha varit inblandad i att få den liberala partigruppen ALDE att ändra röstningsrekommendationen från att vara mot tillägget till att stödja det.Jag skrev ju som bekant ett mail till Olle Schmidt (fp) före omröstningen. Jag vet att fler, bl.a. Erik Josefsson, varit i kontakt med Olle. Tack till Eva-Britt Svensson (v), Christoffer Fjellner (m), Olle Schmidt (fp) och Erik Josefsson!
tisdag, september 23, 2008
Hans Lindblad skriver till folkpartiets FRA-grupp
måndag, september 22, 2008
Vågar vi lita på domstolar?
Förre hovrättslagmannen och statssekreteraren i justitiedepartementet Krister Thelin har jag samtalat med när jag under en kort tid arbetade som jurist på Internationella Brottmålsdomstolen i Haag och Krister Thelin var domare på Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien. Nu har Krister Thelin gett sig in i FRA-debatten genom ett inlägg i Medborgarrätt nr 3/2008. Han skriver följande.
Intrång kräver domstolsbeslutBirgitta Ohlsson (fp)
Där samtycke inte räcker till utan intrång krävs, trots att den enskilde kanske motsätter sig det – d v s där andra intressen måste ta över, exempelvis vid brottsbekämpning eller, som i fallet med FRA, behovet av militär underrättelseinhämtning – bör principen vara en effektiv kontroll av att gränserna för intrånget inte överskrids.
Här skall proportionalitetsprincipen gälla obehindrat: Intrånget får inte stå i missförhållande till de värden som motiverar intrånget. Och den vägningen skall inte göras av den som företar intrånget utan av en fristående och oberoende instans, d v s en domstol.
Det är därför det ytterst är domstol som bestämmer om s k straffprocessuella tvångsmedel, som telefonavlyssning och hemlig rumsavlyssning. Europakonventionens artikel 8 om skydd för privalivet ger också uttryck för denna principiellt viktiga utgångspunkt.
...
Olika lager av interna mekanismer eller kvasijudiciella prövningar kan dock inte ersätta den enda externa kontroll som är värd namnet: domstols prövning i de fall avlyssningen och informationsinhämtningen avser en enskild individ.
Det är andra som tidigare varit inne på samma spår. Birgitta Ohlsson skriver följande på SvD Brännpunkt.
[Det är] "självklart att vanliga svenskars kommunikation genom e-post, sms eller telefonsamtal endast ska granskas om det föreligger brottsmisstanke och domstolsbeslut.Rick Falkvinge (pp)
Rick Falkvinge skrev följande apropå folkpartisternas krav.
Sex fp-ledamöter har nu gått ut och sagt att de kräver brottsmisstanke för att FRA ska få avlyssna. Gott så. ... Det är rätt tänkt att ingen medborgare får avlyssnas utan en konkret brottsmisstanke. Det står uttryckligen i pp:s program. Men om vi pratar konkreta brottsmisstankar, så är det inte längre något för FRA. Då är det ett polisiärt ärende. Och även om FRA har gjort uppdrag åt polisen, så har polisen inte bett om det här nya tvångsmedlet - att avlyssna internet. ... I den mån militären anser att vi behöver militär signalspaning, och nu menar jag verkligen militär signalspaning och inte civil massavlyssning, så kan den framledes skötas av MUST.Maria Wetterstrand (mp)
Maria Wetterstrand skriver följande på SVT opinion.
Vår linje i den utredningen kommer att vara att Sverige inte ska använda sig av signalspaning om det inte finns någon brottssmisstanke som prövats i domstol.Christian Engström (pp)
Christian Engström skriver följande.
Det är fullständigt legitimt att ett land har en militär underrättelsetjänst, som försöker hålla så bra koll på omvärlden som möjligt. Men att skydda landet mot olika inre hot är polisens uppgift. Om ett samhälle ska vara demokratiskt och drägligt att bo i får det inte ske någon sammanblandning av de här två arbetsuppgifterna.....FRA har blivit ett inrikesspionage som riktar sig mot den egna befolkningen, men som inte anser sig bundet av reglerna som säger att myndigheterna bara får ägna sig åt inrikes avlyssning efter beslut i domstol när det finns en konkret brottsmisstanke....Det finns ingen som är motståndare till att polisen får använda avlyssning som ett medel i jakten på grova brottslingar, så länge det sker på ett rättssäkert och kontrollerat sätt vid konkreta brottsmisstankar. Och det finns ingen som är motståndare till att Sverige ägnar sig åt militär underrättelseverksamhet riktad mot andra länder.Två olika uppgifter och regelverk
Vad sägs om följande? FRA ska endast hålla på med att kartlägga militära yttre hot och spana på andra stater, deras organ och agenter, men inte på enskilda, vare sig i Sverige eller utomlands. Polisen ska ägna sig åt brottskämpning vilket inkluderar terrorism. Två olika typer av uppdrag, två skilda myndighetsstrukturer och två regelverk som grundar sig på olika principer. Regelverket för polisverksamhet kan arbeta med brottsmisstanke, medan detta är irrelevant för FRAs verksamhet. Låter det rimligt?
Ett potentiellt problem
Polisen kan vid brottsmisstanke via domstol utverka tillstånd att bevaka en persons kommunikation. Det är rimligt.
Frågan är hur ska FRA kunna spana på andra länder i kabel om de inte först får tillgång till all trafik? Ska FRA överlämna en beställningslista över vilka länder de vill spionera på till det tiotal privata aktörer som förfogar över det svenska IT- och telenätet? Jag tror det är orealistiskt.
Vågar vi lita på domstolar?
Kan man acceptera att en domstol kontrollerar all trafik och till FRA lämnar ut den trafik som avser yttre militära hot och spaning mot andra stater? FRA har alltså inte tillgång till all trafik, men det har domstolen som sitter mellan IT/teleoperatörerna och FRA. Domstolen skulle inte pröva FRAs ansökningar utifrån om det finns en brottsmisstanke eftersom spaningen inte rör enskilda. Däremot kan domstolen pröva om FRAs ansökan har stöd i lag och är proportionell. Min fråga är alltså, vågar vi lita på domstolar?
Goda akademiker bloggar
Johan Linander (c) har insikten - vågar han ta den politiska konsekvensen?
1. Enkel sammanfattning av problematiken
FRA samlar på all tillgänglig trafikdata under åratal, vilket även omfattar information om vanliga svenskars IT- och telekommunikation. Genom tillgång till trafikdata kan FRA bl.a. kartlägga människors och gruppers sociala nätverk. Uttrycket kartläggning av yttre hot används uttryckligen i den lagstiftning som riksdagen antagit. Yttre hot har en vidd definition vilket gör att vanliga människor riskerar att utsättas för kartläggning.
2. Johan Linander sätter ner foten
Johan Linander skriver i kommentatorsfältet (kommentar 32):
JJ, om FRA i signalspaningen får in uppgifter om enskild som inte gäller uppdraget som tillståndet getts för så måste dessa raderas omedelbart. När du citerar ovan, “Regeringen anser därför att även denna verksamhet skall omfattas av de begränsningar som lagen uppställer”, så tolkar åtminstone jag det som en klar begränsning av inhämtningen av enskildas trafikuppgifter för metodutveckling. Med andra ord, skulle FRA inte ha tillstånd att signalspana mot mig så får de inte heller inhämta mina trafikuppgifter för metodutveckling.
Detta ska jämföras med följande uppgifter om FRAs verksamhet.
3.1 Tillgång till trafikdata är en förutsättning för FRAs nuvarande verksamhet och arbetssätt
Det framgår inte av själva lagtexten hur viktig trafikdata (metadata) är. Vi måste läsa lagen och förarbetena tillsammans. På Johan Linanders blogg diskuteras inhämtning av trafikdata i termer av metodutveckling. Jag tror det snarare handlar om "följa förändringar i signalmiljön", se 1 § andra stycket lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet och därtill hörande förarbete.
3.2 FRA lagrar trafikdata som rör vanliga svenska telesamtal och mejl i åratalProp. 2006/07:63 sid. 72: "Den signalspaning som bedrivs i försvarsunderrättelseverksamheten är för sin förmåga att tillhandahålla relevanta underrättelser beroende av att kunna följa utvecklingen på signalområdet och kontinuerligt anpassa sin teknik. För att Försvarets radioanstalt skall få tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva en effektiv försvarsunderrättelseverksamhet är det följaktligen viktigt att myndigheten har möjlighet att följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, vilket bl.a. förutsätter inhämtning av metadata (data om data, såsom t.ex. kanalnummer och bärfrekvens).".
Läs vad SVT presenterade den 16 juni 2008 i sitt reportage "FRA lagrar svenska telesamtal och mejl"
"Trots att FRA säger sig vara inriktat på spaning mot utländska hot kan Rapport nu visa att även svensk kommunikation under lång tid fångats in och lagrats av underrättelseorganisationen. Svenskarnas telefonsamtal och datakontakter har enligt Rapports källor samlats in och lagrats i runt tio år. FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson säger att materialet lagrats men att det rensas ut efter 18 månader. Informationen lagras i trafikdatabasen Titan och gäller information om vem som talat med vem, inte innehållet."Fråga 5 i "FRA frågor & svar" (internt FRA-dokument publicerad av SVT):
"FRA arbetar på så sätt att all tillgänglig kommunikation lagras. I efterhand görs sökningar i den trafiken ... Vi är mycket angelägna om att använda trafikdata även i framtiden. Med ökad famtida användning av kryptering och med ständigt ökande trafikvolymer ökar också trafikbearbetningens styrkor i förhållande till den klassiska icke-militära innehållsbearbetningen".3.3 Ingen gallring av trafikdata
Med hänsyn till att gallringsreglerna medger att "uppgifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål" så är det endast FRAs lagringskapacitet som sätter gränser. Det finns ingen skarp juridisk gräns för hur länge uppgifter får sparas i källdatabasen. Om gallring, se 6 kap. 1 § lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet.
4. Vågar Johan Linander (c) ta den politiska konsekvensen av sin insikt?
Nu gäller det att ta den politiska konsekvensen av denna insikt. Kommer Johan Linander (c) att kräva tillstånd i varje enskilt fall där FRA vill inhämta trafikuppgifter för att senare lagra de samma? Alternativet är att FRA på laglig grund förfogar över en enorm övervakningsapparat. Vill vi det?
För övrigt kan jag tillägga att Johan Linander, i likhet med undertecknad, är spykist.
Tack för kaffet!
Jason "Timbuktu" Diakité gick i min parallelklass på Spyken i Lund. Han var samhällsvetare och jag naturvetare. Utan att göra anspråk på att vara en närmare vän till Jason kan jag berätta att han redan på gymnasiet utmärkte sig genom sitt intresse för musik och samhällsfrågor. Det är ingen slump att han gör de vassaste samhällskritiska texterna, se t.ex. videon "Gott Folk".
Jason sjöng länge huvudsakligen på engelska, se t.ex. albumet "Bright Lights, Big City" från 1999. Jag minns ett kort samtal på Bromma flygplats med Jason. Det var samtidigt som en av singlarna från albumet spelades på musikkanalerna, jag tror det var "All Nite Long" eller "Pump" under namnet "Excel".
Jason berättade då (omkring 1999) att han sjöng både på engelska och svenska, vilket jag inte fattat då. Vi var nog överens om att hans budskap lättare skulle gå fram på svenska. Lyssna på sången till Göran Persson (s). Mitt minne är att sången kom 2003 i samband med Irakkriget. Då vi stod på samma sida, se gärna dessa två artiklar. Som ni ser bråkade jag med folkpartiets företrädare redan då, det börjar bli en ovana. Jag vill inte skriva under på parollen "kriget mot terrorism" när folkrättens allmänna våldsförbud och våra mänskliga rättigheter samtidigt urholkas.Jag är väl medveten om att Jason har en annan, något rödare, politisk åskådning än mig, men jag gillar att han slår både åt höger och vänster. Jag har noterat att han protesterat mot FRA-lagen. Kör hårt Jason! Hoppas du kan vara med den 11 oktober 2008 - Freedom Not Fear.
söndag, september 21, 2008
FRAs möjligheter till kartläggning finns genom tillgång till trafikdata
1. Populärversionen
Nu har Mikael Nilsson lagt upp ett inlägg som på ett enklare sätt förklarar problemet med hur FRA utan begränsningar kan inhämta trafikdata. Grafiken finner du nedan. Man kan säga att detta är populärversionen av den grafik som vi framställt och presenterat i mitt tidigare inlägg.
1.1 Tillgång till trafikdata är en förutsättning för FRAs nuvarande verksamhet och arbetssätt
Det framgår inte av själva lagtexten hur viktig trafikdata (metadata) är. Vi måste läsa i förarbetena.
Prop. 2006/07:63 sid. 72: "Den signalspaning som bedrivs i försvarsunderrättelseverksamheten är för sin förmåga att tillhandahålla relevanta underrättelser beroende av att kunna följa utvecklingen på signalområdet och kontinuerligt anpassa sin teknik. För att Försvarets radioanstalt skall få tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva en effektiv försvarsunderrättelseverksamhet är det följaktligen viktigt att myndigheten har möjlighet att följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, vilket bl.a. förutsätter inhämtning av metadata (data om data, såsom t.ex. kanalnummer och bärfrekvens)."
1.2 FRA lagrar trafikdata som rör vanliga svenska telesamtal och mejl i åratal
Läs vad SVT presenterade den 16 juni 2008 i sitt reportage "FRA lagrar svenska telesamtal och mejl"
"Trots att FRA säger sig vara inriktat på spaning mot utländska hot kan Rapport nu visa att även svensk kommunikation under lång tid fångats in och lagrats av underrättelseorganisationen. Svenskarnas telefonsamtal och datakontakter har enligt Rapports källor samlats in och lagrats i runt tio år. FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson säger att materialet lagrats men att det rensas ut efter 18 månader. Informationen lagras i trafikdatabasen Titan och gäller information om vem som talat med vem, inte innehållet."
Fråga 5 i "FRA frågor & svar" (internt FRA-dokument publicerad av SVT):
"FRA arbetar på så sätt att all tillgänglig kommunikation lagras. I efterhand görs sökningar i den trafiken ... Vi är mycket angelägna om att använda trafikdata även i framtiden. Med ökad famtida användning av kryptering och med ständigt ökande trafikvolymer ökar också trafikbearbetningens styrkor i förhållande till den klassiska icke-militära innehållsbearbetningen".
1.3 Ingen gallring av trafikdata
Med hänsyn till att gallringsreglerna medger att "uppgifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål" så är det endast FRAs lagringskapacitet som sätter gränser. Det finns ingen skarp juridisk gräns för hur länge uppgifter får sparas i källdatabasen. Om gallring, se 6 kap. 1 § lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet.
2. Varför är detta viktigt?
Tillgång till trafikdata är en förutsättning för FRAs nuvarande verksamhet och arbetssätt. Trafikdata gör det möjligt för FRA att kartlägga vanliga människors och gruppers nätverk, deras relationer, telefonsamtal och internetanvändning. Det är ett enormt kraftigt övervakningsverktyg som FRA inte borde ha, särskilt inte med tanke på det breda mandat som riksdagen beviljat.
Europas socialdemokrater, liberaler och konservativa lägger grunden för privat elektronisk övervakning av enskilda
För en mer lättsam introduktion till ämnet, se intervju med
den Europeiske datatillsynsmannen (EDPS) Peter Hustinx eller film från ett seminarium (längst ner på denna sida).
1. Grundförslaget
EUs telekompaket innehåller en del bra saker:
1. Standardisering av SOS-nummer (artikel 3 punkten 4)
2. Hur nya frekvensområden ska komma till nytta (målformulering 28)
2. EU:s funktionssätt
I EU kan lobbyister, företag och organisationer kontakta tjänstemän och politiker för att få dem att anta förslag som de vill ha. Detta är både på gott och ont. Det är bra eftersom det öppna upp beslutsprocessen och förhindrar korporativism där endast ett fåtal organisationer kan påverka. Ett exempel är Electronic Frontier Foundation som nu försöker att påverka utformningen av EUs telekompaket. Det negativa är att resursstarka, kommersiella företag kan få ett överläge mot organisationer som ej drivs med vinstsyfte utan agerar för någon form av allmänintresse (t.ex. miljö, mänskliga rättigheter, personlig integritet). Jag är dock övertygad om att våra folkvalda politiker är beredda att lyssna på oss medborgare och väljare framför kommersiella företag om vi för fram goda argument. Det gäller att vi lär oss hur EU fungerar.
3. Tilläggsförslagen
Ett effektivt medel för företag och organisationer att nå framgång är att arbeta in tilläggsförslag i de förslag som urpsrungligen kommer från EU-kommissionen. Det kan i grunden förändra ett förslag vilket gör att man måste följa tilläggsförslagen noggrant.
3.1 Musikindustrins tilläggsförslag företrädd av socialdemokrater, liberaler och konservativa
Musikindustrin vill gärna förhindra att vi privatpersoner använder upphovsrättsligt skyddat material utan att betala (piratkopiering). Eftersom jag är liberal vill jag värna den privata äganderätten till vilken jag menar att upphovsrätten tillhör. Jag är dock inte beredd att göra det med vilka medel som helst. Jag kan exempelvis inte acceptera att min IT- och telekommunikation överförs till någon annan än operatören för att musikindustrin vill komma åt fildelare.
Musikindustrin har i EUs telekompaket sett en chans att komma åt fildelarna. De vill följande:
i) enskildas datakommunikation ska överföras till privata aktörer så att övervakning blir möjlig, och
ii) enskilda ska kunna stängas av från internet.
Nedan utvecklar jag detta.
3.1.1 Enskildas datakommunikation ska överföras till privata aktörer så att övervakning blir möjlig
EU:s medlemsstater ska bygga upp en teknisk infrastruktur så att överföring av enskilda datakommunikation blir möjlig till privata aktörer, t.ex. musikindustrin. Man kan jämföra det med FRA:s samverkanspunkter med IT-och telekomoperatörerna. Vad jag förstår vill musikindustrin komma åt vår trafikdata.
Tilläggsförslaget 192 utgör en "kompromiss" mellan partigrupperna ALDE (liberaler), PPE-DE (konservativa) och PSE (socialdemokrater):
A mechanism should be established for the purpose of enabling appropriate cooperation on issues relating to the promotion of lawful content. Any cooperation procedures agreed pursuant to such a mechanism should however not allow for systematic surveillance of individual internet usageTiläggsförslaget 130 från europaparlamentets justitieutskott och inre marknad öppnar upp för att databehandling ska ske för andra syften än säkerhet.
Det finns en formulering i tilläggsförslag 192 som ska förhindra "systematic surveillance of individual internet usage". Detta påminner om FRA-debatten där förespråkarna försöker att lugna oss kritiker genom att säga att FRA ska spana på företeelse och inte individer. Hur ska samarbete om "promotion of lawful content" ske om man inte vill komma åt individer? Det är en inbyggd motsägelse.4b) in Article 6, the following paragraph shall be added:
6a. Traffic data may be processed by any natural or legal person for the purpose of implementing technical measures to ensure the security of a public electronic communication service, a public or private electronic communications network, an information society service or related terminal and electronic communication equipment. Such processing must be restricted to that which is strictly necessary for the purposes of such security activity.
Problemet är att privata aktörer ska inte agera myndighetsföreträdare. Staten ska inte heller hjälpa privata aktörer att göra detta.
3.1.2 Enskilda ska kunna stängas av från internet
Organisationen Squaring the Net, Erik Josefsson och stoppafralagen.nu har uppmärksammat att det finns en ambition att anta en policy om "three strikes" för att stänga av internetanvändare. Jag har inte kunnat hitta detta uttryckligen i något förslag utan endast förslag från franska parlamentariker, via partigruppen PPE-DE (konservativa), som verkar lägga grunden för detta i ett senare skede. Därför Christoffer Fjellners (m) opposition inom EPP-DE väldigt värdefull. Se tilläggsförslaget 137 från majoriteten inom EPP-DE.
Article 1 – point 8 amending Directive 2002/21/EC Article 8 – paragraph 4 – point g a (new) tabled by PPE-DE
(ga) promoting the dialogue between undertakings providing electronic
communications services and networks and creative content industries
in order to foster joint-industries solutions, including codes of
conduct.
Tilläggsförslag 137 riskerar ålägga Post- och Telestyrelsen att skapa en Uppförandeavdelning som ska ha som uppgift att "främja dialog om uppförandekoder". Det kommer att bli väldigt svårt för IT- och teleoperatörer att inte anpassa sig om Post- och Telestyrelsen säger åt dom att reglera sina kunders beteenden.
3.2 Integritetsvännernas tilläggsförslag
3.2.1 Förhindra filtrering
Tilläggsförslag 133 från den svenska europaparlamentarikern Eva-Britt Svensson (v) och GUE/NGL (vänstern). Christoffer Fjellner (m) har drivit exakt samma förslag, vilket visar att detta är en blocköverskridande fråga.
Member States shall ensure that no technology may be mandated by competent authorities which would facilitate surveillance of internet users, such as technologies that mirror or monitor the user´s actions and/or interfere with operations of the user's network activity for the benefit of a third party (known as "filtering").
IT- och telekomoperatörer ska alltså inte tvingas sätta upp vad som kan liknas vid samverkanspunkter (begrepp från FRA-debatten).
3.2.2 Enskilda tillgång till internet
Tilläggsförslag (nummer saknas, ska kompletteras måndagen den 22 september 2008)
Member States shall ensure that any restrictions to users rights to access content, services and applications, if they are necessary, shall be implemented by appropriate measures, in accordance with the principles of proportionality, effectiveness and dissuasiveness. These measures shall not have the effect to hinder the development of the information society, in compliance with the Directive on Electronic commerce (2000/31/EC), and shall not conflict with citizens fundamental rights, including the right to privacy and the right to due process.
Ändringsförslaget säger alltså att om någon restriktiv åtgärd skall tas vad gäller tillgång till internet så skall den utfärdas enligt straffrättsliga principer (den ska vara proportionerlig, effektiv och avskräckande) och inte kränka grundläggande medborgerliga rättigheter. Det är rimligt.
4. Vad ska vi göra?
4.1 Beslutsprocessen
Det är uppenbart att upphovsrättsindustrins förslag krupit in hos de stora partigrupperna. EUs telekompaket antas enligt medbeslutandeförfarandet vilket innebär att ett förslag kan passera europarlamentet en eller två gånger, beroende på vad europarlamentet gör vid en "första läsning" av ett förslag. Om det finns oklarheter kan förslaget gå vidare till en "andra läsning", se diagram. Onsdagen den 24 september 2008 ska europarlamentet efter en första läsning rösta om EUs telekompaket. Jag tror inte att det går att stoppa de övervakningsförslag som nu finns på bordet. Det gäller att få förslaget till en andra läsning så att frågan diskuteras grundligt och vi medborgare kan få inflytande över beslutsprocessen.
4.2 Kontakta din europaparlamentariker före onsdagen den 24 september 2008
Du måste kontakta din europarlamentariker före den 24 september 2008 och uppmuntra dem att stödja de två tilläggsförslagförslag som den svenska europaparlamentarikern Eva-Britt Svensson (v) driver. Övriga svenska europaparlamentariker måste inte rösta ner sin egen grupps tilläggsförslag. Det räcker med att europaparlamentet antar motstridiga tilläggsförslag för att få EUs telekompaket till en andra läsning. Vi ska inte göra detta till en partifråga där svenska parlamentariker slåss mot varandra utan vi ska göra det till en svensk fråga.
Skicka en uppmaning till din europaparlamentariker. Du hittar dem här. Se vad Emma skriver.
5. BakgrundSeminarium med den Europeiske datatillsynsmannen (EDPS) Peter Hustinx
Del I
Del II
lördag, september 20, 2008
Pär Ström intervjuar Jerzy Sarnecki
Pär Ström från Den Nya Välfärden intervjuar professor i kriminologi Jerzy Sarnecki om det digigatala övervakningssamhället. Intervjun berör den centrala frågan om FRAs arbetssätt är effektivt mot terrorism och brottslighet.
Jerzy Sarnecki talar om att brottslingar och terrorister kan grumla sin kommunikation vilket gör FRAs arbetssätt ineffektivt. Det är samma sak som jag skrev på DN Debatt med bland annat Janne Flyghed, ännu en professor i kriminologi.
Det är ett känt faktum att övervakning fungerar bäst mot dem som inte vet att de är övervakade, samt mot dem som saknar förmåga att värja sig mot övervakningen. Vår egen uppfattning är att förhoppningarna på att denna teknik ska förhindra terrorism är kraftigt överdriven.På vanlig svenska, vi ger upp frihet för att vinna väldigt lite eller kanske ingenting.
Ett mail till europaparlamentariker Olle Schmidt (fp)
Opassande undrar hur debatten kan fortsätta. Detta är mitt försök till en ny ansats.Hej Olle,
Jag har tagit del av information om EU:s telekompaket. Det verkar innehålla en del bra saker, men även vissa negativa element. Jag ser redan nu att delar av Telekompaketet bygger på samma fundament som FRA-lagen, dvs överföring av trafikdata och analys av beteendemönster (kartläggning). Jag och andra har framfört mycket hård kritik mot detta beträffande FRA-lagen och det finns en överhängande risk att det blir en liknande diskussion inom regeringen och folkpartiet beträffande EU:s telekompaket och senare datalagringsdirektivet. Låt oss undvika det.
Jag vill därför be dig att seriöst studera de ändringsförslag som Christoffer Fjellner och numera Eva-Britt Svensson driver. Du har säkert fått Erik Josefssons brev om saken, men för de som får kopia av detta meddelande, så finns en förklaring och brevet inklistrade nedan.
Vänligen Mark Klamberg
SOS från Bryssel
Förklaring och brev från Erik Josefsson till de svenska EU-parlamentarikerna:
"Telekompaketet" är ett ambitiöst projekt att uppdatera ett antal gamla direktiv som reglerar telekommarknaden så att lagstiftningen blir enhetlig i EU och och anpassad till modern teknisk nivå. I paketet ingår till exempel standardisering av SOS-nummer och hur nya frekvensområden ska kunna komma till nytta. Bra grejjer alltså. Men i paketet har också lagts förslag som har och göra med både piratproblemet och privatlivet. Och som vi sett så många gånger förut så har upphovsrättsindustrin varit framme och pillat med förslag om att stänga av folk från Internet, blockera sajter och förbjuda olika nya sätt att använda Internet (som dom inte riktigt har kommit på hur man tjänar pengar på än). Andra aktörer har verkat för att göra det lättare för företag att processa personuppgifter utan begränsningar.
För att ge stadga åt diskussionen, och mota Olle i grind, försökte Fjellner säkerställa åtminstone två principer inom vilka hela projektet skulle tolkas. Dels att säkerställa att Internet får fortsätta vara en självklar del av alla människors liv och dels att hålla Internet fritt från obligatorisk övervakning och teknik som hindrar fri konkurrens och utveckling.
Det är det brevet handlar om.
Hej!
Det inte svårt att lägga ändringsförslag till plenum. Det svåra är att få en majoritet. Som ni alla säkert vet har Eva-Britt Svensson tagit över stafettpinnen efter Christofer Fjellner och lagt de två förslag vars principer både hon och Christofer har förordat i SVT och i Parlamentet.
Om vi börjar med ändringsförslaget till Harbours rapport. I grunden är det samma förslag som ni enhälligt röstade för i Bonos rapport om "Cultural Industries" fast i det bredare sammanhanget av generell access till Internet. Den texten byggde i sin tur på att vi i Sverige har sagt nej till avstängning från Internet som en framkomlig väg att lösa frågan om upphovsrättsintrång, bl a för att vi satsat så mycket på 24-timmarsmyndigheten. Ändringsförslaget säger att om någon restriktiv åtgärd skall tas vad gäller access så skall den utfärdas enligt straffrättsliga principer (den ska vara proportionerlig, effektiv och avskräckande) och inte kränka grundläggande medborgerliga rättigheter. Jag tror ni fortfarande håller med om detta.
Det andra förslaget till Trautmanns rapport har en enklare skrivning, men faktiskt en mer komplicerad bakgrund. På samma sätt som diskussionen om FRA-lagen visat upp en teknisk sida många inte var beredda på, så ligger dolt bakom ordet "filtrering" ny avancerad teknik. Det är numera tekniskt möjligt för privata företag att samla in och bearbeta beteendemönster ända ner på enskild användarnivå. Men till skillnad från FRA som har ett statligt mandat så handlar det här om privata aktörer med ett naturligt intresse av att veta mer om var och en av oss för att till exempel kunna skicka riktad reklam (men då alltså på en helt annan nivå än det vi är vana att få hem i brevlådan). Enkelt uttryckt är det idag tekniskt möjligt för ett internetsäkerhetsföretag både att sälja ditt digitala beteendemönster till hugad tredjepart och att blockera dig från någon konkurrent, utan att du vet om det. Ändringsförslaget säger att behöriga myndigheter ska avstå från att göra sådan teknik obligatorisk. Om alla inblandade parter, inklusive den enskilde användaren, är villiga att ingå avtal om användning av sådan övervaknings- eller filtreringsteknik så är det naturligtvis OK. Men det ska inte nu eller i framtiden vara olagligt att ha den typ av internetuppkoppling som är vanlig idag. Jag är nästan säker på att ni alla har en restriktiv hållning till övervakning och att ni skulle vara än mer försiktiga om det handlade om att göra en viss övervakningsteknik obligatorisk för alla kommersiella aktörer på marknaden.
Jag skulle vilja be er om att stödja både Eva-Britt och Fjellner inte bara på tisdag nästa vecka när ni röstar, utan faktiskt redan nu. Det är endast om dessa förslag i förväg kan bli erkända av er alla som en Svensk Hållning till allas våra liv på Internet som de har skuggan av en chans att få majoritet.
Därför är det väldigt viktigt att andra parlamentariker får veta vad ni tycker. Jag tror att era kollegor kommer att lyssna på er, just för att vi i Sverige har haft en så lång och intensiv debatt om de här frågorna. Vi kan det här. Låt inte tillfället att förklara för andra vad vi kommit fram till gå förlorat.
Och är dessutom inte Eva-Britt och Fjellner värda att sluta upp bakom? En gammal vänsterpartist och en ung moderat som står upp tillsammans - kan det bli mera svenskt?
Vänliga hälsningar,
Erik Josefsson
fredag, september 19, 2008
Rikstäckande liberalt upprop
Detta är i första hand ett upprop från medlemmarna gentemot folkpartiets riksdagsgrupp och partiledning. Därför har jag placerat riksdagsledamöter som står med på uppropet längst ner.
Upprop mot FRA-lagen!
Till Folkpartiet Liberalernas:
- partiledning
- riksdagsledamöter
- ledamöter i referensgruppen
”Sommarens rasande debatt kring lagen om signalspaning visar att frågan på många sätt är mycket mer komplicerad än vad som kanske ursprungligen antogs, att frågan ingalunda är färdigdiskuterad i de demokratiska fora där frågan ska och borde diskuteras och framförallt att beslutet idag saknar folklig förankring och stöd.
Vi uppmanar Dig därför att verka för att riva upp lagen och backa hela frågan tillbaka till en parlamentarisk utredning med uppgift att utreda FRA:s uppdrag utifrån aspekter som integritet, effektivitet och reglering."
1. Initiativtagare Hans Åberg, ordförande Fp Bromma
2. Maria Leissner, fd partiledare (fp)
3. Jan-Erik Wikström, f.d. kultur och utbildningsminister (fp), f.d landshövding Uppsala
4. Bertil Hansson, f.d. kommun- och kyrkominister (fp), Fp Göteborg
5. Olle Wästberg, riksdagsledamot (fp), ledamot fp:s partistyrelse 1974-93; 97-99
6. Hans Lindblad, fd riksdagsledamot och tidigare försvarspolitiskt talesman (fp)
7. Göran C-O Claesson, medlem Fp Sollentuna, f.d. förbundsordförande FPU (1959-1960)
8. Frida Johansson Metso, förbundsordförande LUF
9. Jenny Sonesson, förbundssekreterare Liberala Kvinnor
10. Erik Åslin, generalsekreterare för Liberala studenter
11. Tommy Rydfeldt, f.d kommunstyrelsens ordförande Kungsbacka (fp), landstingspolitiker Halland (fp)
12. Staffan Werme, kommunstyrelsens ordförande Örebro (fp)
13. Björn Hellquist, ordförande Folkpartiets länsförbund i Västernorrland, kommunstyrelseledamot Timråd (fp), landstingsfullmäktigeledamot Västernorrland (fp)
14. Bror Lindahl, vice ordförande Fp Gotland, kommunfullmäktigeledamot Gotlands kommun (fp)
15. Mathias Sundin, oppositionsråd för folkpartiet i Norrköping, ordförande Fp Norrköping
16. Mats Hasselgren, oppositionsråd (fp), Täby
17. Bengt Olsson, styrelseledamot Fp Linköping, kommunalråd (fp) Linköping
18. Frida Gårdmo, ordförande Fp Tranås kommun, förste vice ordförande för Jönköpings länsförbund
19. Ann-Cathrin Larsson, ordförande Fp Älvkarleby, gruppledare kommunfullmäktige (fp) Älvkarleby
20. Sune Björklöf, ordförande Fp Leksand, kommunfullmäktigeledamot (fp)
21. Lennart Nilsson, ordförande Fp Nacka
22. Ingvar Mellblom, ordförande Fp Oskarshamn
23. Lars Hemzelius, ordförande Fp Trelleborg
24. Anita Lilja-Stenholm, ordförande Fp Fagersta
25. Leif Östberg, f.d.officer, ordförande Fp Sollefteå
26. Håken Welin, ordförande Fp Håbo, ledamot länsförbundsstyrelsen Fp Uppland
27. Leif Carlsson, ordförande fp Sundsvall
28. Iván Czitrom, ordförande Fp Köpings Kommun, gruppledare Köpings kommun fullmäktige (fp)
29. Hendrik Andersson, ordförande Fp Boden, ledamot länsförbundsstyrelsen Fp Norrbotten
30. Nils Ingmar Thorell, ordförande kommunfullmäktige i Ronneby (fp), AU-ordförande länsförbundet i Blekinge
31. Per Hansson, gruppledare Jönkpings kommunfullmäkige (fp), ordförande arbetsutskottet Jönköpings län
32. Niklas Frykman, gruppledare, Eskilstuna (fp)
33. Iva Parizkova Ryggeståhl, ledamot Malmö kommunfullmäktige (fp), ersättare Skånes regionfullmäktige (fp), ledamot i kulturnämnden Malmö, ersättare kulturnämnden region Skåne
34. Björn Kjellsson, ledamot Umeå kommunfullmäktige (fp)
35. Leif Jonsson, ledamot kommunfullmäktige (fp), Bollnäs kommun
36. Björn Brändewall, styrelseledamot Fp Kalmar länsförbund, ersättare Kalmar kommunfullmäktige (fp), ledamot Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar (fp)
37. Björn O Stenström, styrelseledamot Fp Örgryte-Härlanda, Göteborg
38. Magnus Poyato Domínguez, ersättare Jönköpings kommunfullmäktige (fp), ledamot fritidsnämnden Jönköpings kommun (fp)
39. Alexander Bard, medlem Fp Stockholm, grundare av det liberala nätverket Liberati
40. Johan Chytraeus, medlem Fp Lund, styrelseledamot Swedish International Liberal Centre (SILC)
41. Majed Safaee, 1:e vice förbundsordförande liberala ungdomsförbundet
42. Daniel Andersson, 1:e vice ordförande Liberala studenter
43. Berit Krantz, ledamot av förbundsstyrelsen för Fp Göteborg
44. Anders Märak Leffler, förbundsstyrelseledamot LUF, Linköping
45. Adam Cwejman, förbundsstyrelseledamot LUF, Göteborg
46. Linda Nordlund, förbundsstyrelseledamot LUF, ersättare i Utbildningsnämnden (fp), Stockholms Stad
47. Anders Mansten, landstingsledamot Norrbotten (fp)
48. Fatima Svanå, styrelseledamot Fp Halmstad och ledamot i regionfullmäktige Halland (fp)
49. Anette Gerhardsson, ordförande för Liberala Kvinnor Västmanland, medlem Fp Arboga
50. Christoffer Fagerberg, distriktsordförande LUF Storstockholm
51. Sara Brånn, distriktsordförande LUF Sörmland
52. Jakob Hilding, distriktsordförande LUF Dalarna
53. Mikael Sivermo, distriktsordförande, LUF Kronoberg
54. Stefan Hansen, distriktsordförande, LUF Östergötland
55. Ragnar Moberg, distriktsordförande LUF Jämtland/Härjedalen
56. Benny Lindholm, ordförande Liberala Studenter Uppsala
57. Hannes Persson, ordförande Liberala studenter Mälardalen,
vice distriktsordf Liberala ungdomsförbundet Västmanland
58. Hanna Håkanson, ordförande Luf Höör, vice ordförande Luf Skåne
59. Berivan Mohammed, kommunfullmäktigeledamot (fp) Sundsvall, medlem Fp Sundsvall
60. Lena Huld, ordförande Fp Södra Skärgården Göteborg, ledamot i stadsdelsnämnden Södra Skärgården, Göteborg (fp)
61. Ann-Christin Nilsson, vice ordförande Fp Linnèstaden/Majorna i Göteborg, ledamot i stadsdelsnämnden Linnèstaden i Göteborg
62. Gunilla Thorsson, ordförande Fp Farsta
63. Bo Aldal, ordförande Fp Hässelby-Vällingby
64. Martin Ängeby, ordförande Fp Kista
65. Charlotte Schenholm, ordförande Fp Kungsholmen-Essingeöarna
66. Daniel Forslund, ordförande Fp Skarpnäck
67. Cecilia Carpelan, ordförande Fp Skärholmen
68. Seved Monke, ordförande Fp Södermalm
69. Mark Klamberg, ordförande Fp Östermalm
70. Francisca Herodes, förste vice ordförande Fp Östermalm
71. Lars Ilmoni, andre vice ordförande Fp Östermalm
72. Jonas Sahlin, styrelseledamot Fp Nacka
73. Anna Rosén, styrelseledamot Fp Bromma, 1:e vice ordförande LUF Storstockholm
74. Per Pettersson, vice ordförande FP Kista, 2:e vice ordförande, LUF Storstockholm
75. Ulf Larsson, kassör, Fp Västerås
76. Mikael Ståldal, styrelseledamot Fp Kista samt ledamot Fp:s klimatkommission
77. Leiph Berggren, styrelseledamot och kampanjledare Fp Hässelby-Vällingby, ersättare Stockholms läns landsting
78. Ulf Keijer, styrelseledamot Fp Kungsholmen-Essingeöarna
79. Daniele Fava, styrelseledamot Fp Östermalm
80. Ulf Hermelin, styrelseledamot Fp Östermalm
81. Vlasta Marciki, styrelseledamot Fp Skarpnäck
82. Jessica Bagge, förste ersättare Kf Sundbyberg
83. Jakob Sjögren, ersättare styrelsen Fp Östermalm
84. Kenneth Johansson, kassör LUF Sörmland
85. Richard Johansson, medlem Fp Arboga
86. Kit Emilson, medlem Fp Båstad
87. Jan Rejdnell, medlem FP Västerås
88. Petter Pettersson, medlem FP Västerås
89. Willy Viitala, medlem Fp Vantör
90. Andreas Froby, medlem i Fp Botkyrka, Europapolitisk talesperson i LUF Storstockholm
91. Adam Tiwe, ekonomiskpolitisk talesman LUF Storstockholm, ledamot Feministiska nämnden (LUF)
92. Maria Byström, medlem Fp Östermalm
93. Daniel Rhodin, ersättare styrelsen Fp Eslöv
94. Erik Engberg, medlem Fp Piteå
95. Lars-Erick Forsgren, socialliberal, Piteå
96. Robert Nordman, medlem Fp Norrköping, ersättare landstinget Östergötland
97. Åke Bjurhamn, medlem Fp Norrköping
98. Joakim Larsson, medlem Fp Enskede-Årsta
99. Philip Wendahl, medlem Fp Enskede-Årsta
100. Ulla Björnehammar, medlem Fp Kungsholmen-Essingeöarna
101. Johanna Elgenius, medlem Fp Södermalm
102. Sofia Karlsson, medlem Fp Södermalm
103. Daniel Törnstam medlem Fp Sollefteå
104. Ivan Kejs, medlem FP Oskarshamn
105. Sebastian Hallén, medlem Fp Kalmar
106. Anneli Pierce, medlem Fp Norrmalm
107. Fred Saberi, medlem Fp Norrmalm
108. Lars Stenqvist, medlem Fp Norrmalm
109. Fanny Gustaver, medlem Fp Sundbyberg
110. Magnus Källström, medlem Fp Sundbyberg
111. Björn Elzén, medlem Fp Danderyd och nätverket Liberati
112. Erik Landerdahl, medlem Liberala kvinnor Västmanland
113. Maj-Britt Åkesson, medlem Fp Stockholm
114. Mats Sahlin, medlem Fp Stockholm
115. Mark Tingvall, medlem Fp Stockholm
116. Erik Jennische, medlem Fp Stockholm
117. Lennart Arvedson, medlem Fp Stockholm
118. Christoffer Willenfort, medlem Fp Helsingborg
119. Bertil Larsson, medlem Fp Trelleborg, ordförande i Trelleborgs kommuns utvecklings AB
120. Gustaf Centervall, Fp medlem Trelleborg, förste vice ordförande i IFO-nämnden/Socialnämnden Trelleborg (fp)
121. Stefan Jern, medlem Fp Ängelholm, värnpliktig löjtnant FRA militärsektion 1970-1992
122. Gunilla Selander, medlem Fp Höllviken
123. Ylva Ekstrand, medlem Fp Trelleborg
124. Janne Karlsson, medlem Fp Linköping
125. Erik Svansbo, mendlem Fp Linköping
126. Ola J Hedin, medlem Fp Lidingö
127. Claes Lerén, medlem FP Göteborg
128. Rosi Tholin, medlem i FP Göteborg
129. Erik Wallenberg, medlem FP Strängnäs
130. Lars Hallén, medlem Fp Uppsala, styrelseledamot Bertil Ohlininstitutet
131. Eva Lindskog, medlem Fp Ängelholm
132. Per Lindskog, medlem, FP Ängelholm
133. Margit Jonsson, medlem Fp Bollnäs
134. Ann Dahl, medlem Fp Köping
135. Camilla Lindberg, riksdagsledamot (fp), Fp Dalarna
136. Cecilia Wikström, riksdagsledamot (fp), ordförande länsförbundet Uppsala (fp)
137. Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledamot (fp), Fp Västerbotten
138. Solveig Hellquist, riksdagsledamot (fp), Fp Västernorrland
139. Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (fp), Fp Östermalm
Film och powerpoint från Sandviken
Du hittar min PowerPoint presentation här.
Bild på Göran Peterson (m) och undertecknad, Mark Klamberg, från eftersnacket.
Bild: Socialdemokraterna Sandviken
Media och bloggar
Fokus, Din ledamot, Redlib, scaber_nestor, Brockmans blogg, Socialdemokraterna Sandviken
Perpetuum mobile
Hearing om FRA-lagen
Mötet kommer att ledas av länsförbundets ordförande Maria Wallhager och avslutningsvis ges möjlighet till en diskussion tillsammans med en bred panel.
Paneldeltagare:
Erik Ullenhag (partisekreterare)
Mark Klamberg (doktorand i folkrätt)
Cecilia Wigström (riksdagsledamot och ledamot i justitieutskottet)
Birgitta Ohlsson (riksdagsledamot)
Dessutom kommer en företrädare för FRA att delta.
Hemma från Sandviken
Som en replik på Göran Petersson inlägg så kan jag skriva följande. Göran är en trevlig person som i många hänseende är en god patriot som bryr sig om Sveriges säkerhet. Jag anser dock att han som riksdagsman skulle ändra inriktning i FRA-frågan. FRA ska skydda Sverige mot yttre militära hot, varken bredda sitt mandat eller få tillgång till civil kommunikation. Vi vill inte att FRA ska krypa sig närmare oss medborgare. Då är man en god patriot i dess sanna bemärkelse.
torsdag, september 18, 2008
Ska de värsta farhågorna kring svensk signalspaning besannas?
Olika människor har olika sociogram. Vi rör oss på olika sätt i vår vardag och har olika sociala relationer, intressen och åsikter vilket avspeglar sig i vår elektroniska kommunikation. Det gör att vi med en kraftfull dator och rätt analysverktyg skulle kunna urskilja ... den politiske aktivisten.Nu verkar det som min farhåga besannats. Dagens Industri återger följande innehåll från ett avtal mellan Sverige och Saudiarabien:
Båda parter är överens om att det militära samarbetet mellan de två länderna ska vara inom följande områden [...]; Electronic Warfare, EW, and Signal Intelligence, SIGINT, utrustning och system.
Avtalet tar även upp militär träning och utbildning i signalspaning. Under rubriken "Training" följer: "Varje part ska göra det möjligt för den andra partens personal att delta i militära och tekniska kurser, vilka var och en av parterna anordnar i sitt eget land."
"De två parterna är överens om att studera och undersöka möjligheterna för ett samarbete inom taktisk och teknisk träning, inklusive områdena Electronic Warfare och Signal Intelligence."
Avtalet ska ha undertecknats av den föregående regeringen. Se SvD för kommentar från försvarsminister Sten Tolgfors.
Helt otroligt om detta stämmer. Professor i underättelseanalys Wilhelm Agrell har den 14 september 2008 sagt i SVT att FRA kommer att förfoga över en teknisk förmåga med vilken "[m]an skulle kunna åstadkomma en helvetisk övervakning, långt värre än vad Stasi kunde göra." Vi kritiker har ju påpekat att det enda värnet mot den övervakningsapparat som byggs upp är lagar som kan ändras. I Saudiarabien finns det inget sådant värn.
Jag har förvisso uppfattat att avtalet med Saudiarabien bl.a. omfattar det flygande radarsystemet Erieeye, men detta avtal verkar röra något mera. Annars hade man skrivit att samarbetet bara rörde Erieeye.
Anders Andersson, kommentator på denna blogg, uppmärksammar mig på parallellen till Telubaffären från 1981 där en av de mest högljudda kritikerna var den dåvarande folkpartistiske riksdagsledamoten Olle Wästberg. Samma Olle Wästberg står 27 år senare med som undertecknare med på uppropet mot FRA-lagen. Stort tack till Olle Wästberg för denna moraliskt riktiga, konsekventa och rakryggade hållning.
Documentary: Wiretapping Sweden
Dokumentär: Wiretapping Sweden
onsdag, september 17, 2008
Folkpartiet Stockholms nej står fast
Hur gick det? Det var omkring 50 personer uppe i talarstolen, 4-5 uttyckte stöd för partilinjen även om de var kritiska mot den lag som antagits. De resterande 45 talarna var skarpare i kritiken och ställde sig i varierande omfattning bakom de sex folkpartisterna. Det blev ingen omröstning och därmed står folkpartiet Stockholms nej till "FRA-lagen" fast. Det är viktigt. Jag uppskattade insatsen av den klassiske socialliberalen Gabriel Romanus som är en tung och viktig röst i Stockholmsföreningen. Han tog inte starkt ställning i sakfrågan utan resonerade mer kring hur riksdagsarbetet ska fungera. För det första framhöll han att riksdagsledamöter måste kunna avvika från partilinjen i samvetsfrågor. För det andra ansåg han att det var odemokratiskt och ett missbruk att använda kvittningssystemet för att få bort ledamöter som avser att rösta mot partilinjen. Jag håller med.
Vissa har påpekat att mina texter är präglade av mig som jurist. Så är det nog. I vilket fall som helst, i samband med representantskapet försökte jag inleda mitt eget anförande med patos (känsla) för att därefter övergå till logos (förnuft) och en stänk av ethos (karaktär). Patos bestod i referensen till min far som är född och uppvuxen i Sovjet och min mor som är uppvuxen i kommunist-Polen. De har berättat för mig hur det känns att vara övervakad och hitta sin korrespondens uppsprättad. Jag påpekade att Sverige inte är Sovjet eller kommunist-Polen men att vi kan uppleva samma berättigade oro som präglar det moderna Tyskland efter att landet infört sin datalagringslag. Logos byggde på referenser till vilka sökbegrepp FRA får använda (se 1 kap. 11§ lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet) och förklaring av hur FRA sparar vanliga svenskars trafikdata i åratal med högläsning av fråga & svar 5 i FRAs interna memo. Jag försökte mig på ethos genom att förklara hur glad jag var över att meningsmotståndarna behandlat varandra med respekt på mötet.
Silence Fiction
Silence fiction
Riksdagen antog den 18 juni 2008 regeringens förslag om ”En anpassad underrättelseverksamhet”, vilket framför allt rörde en expansion av Försvarets Radioanstalts (FRA) mandat för försvarsunderrättelseverksamhet från ”yttre militära hot” till ”yttre hot”. FRA har rätt att spana på svenskar om de är kopplade till ett yttre hot, till exempel i fråga om terrorism. Vidare innehöll den antagna lagstiftningen en ny skyldighet för Internet- och telekomoperatörer att överföra all trafik i de berörda kablarna till FRA. Ett ständigt återkommande tema i debatten är också under vilka förutsättningar FRA kan stödja polisens brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.
Riksdagens beslut föregicks av protester från alla delar av det svenska samhället. Vissa kritiker menade att lagstiftningen var ett steg mot ett Storebrorssamhälle av samma karaktär som George Orwell beskriver i sin roman 1984. Lagen och dess förarbeten talar om att FRA ska förebygga, förhindra och bekämpa hot, däribland brott, vilket är något delvis annorlunda än vad George Orwell beskrev. I 1984 övervakas medborgarnas individuella och faktiska agerande, medan förebyggande och förhindrande förutsätter någon form av prekognition, det vill säga kunskap om framtiden.
Referensen till 1984 frammanar bilden av att den svenska staten snart kan inspektera oss på samma sätt som storebror betraktar Oceaniens medborgare genom deras teleskärmar. Idén om en sådan allseende överhet går tillbaka till Jeremy Benthams kända Panoptikon-fängelse. I detta kan en enskild övervakare, i teorin, inspektera flera individer samtidigt. Som fånge i den panoptiska cellen vet man att ens förehavanden alltid kan vara övervakade, vilket skapar en ”polis i huvudet” hos subjektet.
Men för att förstå FRA-frågan måste vi gå bortom de ständiga referenserna till 1984 och panoptikon. De övervakningsteknologier som under senare år introducerats av såväl underrättelsetjänster som storföretag har inte som syfte att inspektera isolerade individer. Fokus ligger snarare på att skapa databaser över relationer mellan individer, samt över individers informationssökning, rörelser och konsumtion. Genom att låta superdatorer finna mönster i dessa databaser hoppas man kunna förutspå framtida beteenden. En mer relevant litterär referens är alltså Philip K. Dicks Minority Report, där ordningsmakten inriktat sig på att finna ”pre-crime situations” och på så vis stoppa brott innan de hinner begås. 1956 spekulerade Dick att sådana förutsägelser kan genereras av tre synska ”pre-cogs”; idag ser vi att FRA:s 182 teraflops-superdator kan utföra samma uppgift. Minority Report tar upp paradoxer och alternativa verkligheter som skapas genom prekognition när polischefen för ”pre-crime” mottar en förutsägelse att han ska mörda en man han aldrig har hört talas om. Berättelsen tar även upp risken med en stark militär i fredstid och väcker frågor om människans fria vilja och mer specifikt, som berör FRA-debatten, tankar kring oskyldighetspresumtionen. Till detta ska vi återkomma.
En annan litterär referens rör Isaac Asimovs romansvit om Stiftelsen där det framtida samhället styrs av ett imperium. Centralgestalten Hari Seldon lägger vid en matematikkongress fram teorin om psykohistoria, vilket inbegriper avancerad samhällsanalys, matematik och vetenskap, som gör det möjligt att förutsäga framtiden. För att förebygga imperiets förestående fall startar han Stiftelsen som, genom att samla all världens vetande, kommer att utvecklas till en vetenskapens oas i en tid av vetenskapligt förfall. Genom sin överlägsna vetenskap, och genom att dess utveckling hela tiden styrs in i ”Seldonkriser” växer sig Stiftelsen allt starkare. En ”Seldonkris” kan bestå av ett yttre eller inre hot. Periodvis hålls Stiftelsens arbete hemligt och ledningen undanhåller den egna organisations tekniker kunskap om det större sammanhanget. Detta är ett exempel på hur en elit av experter i hemlighet och av omsorg räddar samhället. Mot bakgrund av debatten om FRA-lagen skulle terrorhotet kunna utgöra en ”Seldonkris” och därmed ett berättigande för FRA:s existens. Tankefiguren om teknokrati är ett uttryck för en elitistisk samhällssyn som i sin extrem kan komma i konflikt med demokratiska principer.
Vi som författat denna text har tidigare med forskare och signalspaningsexperter (DN Debatt 3/9-08) beskrivit hur FRA med kraftfull dator och rätt analysverktyg (sociogram) kan studera den elektroniska kommunikationen för att därigenom urskilja personer med exempelvis avvikande sociala nätverk och vanor på internet. Vi har också funnit stöd i lag och förarbete för detta arbetssätt. Vår slutsats är att FRA använder sociogram på den massiva mängd data som insamlas vilket bekräftats av signalspaningsexperter.
Problemet är att data måste samlas in under väldigt lång tid och vi kan inte i förväg veta vem som uppfyller kriterierna för en ”avvikande” person kopplad till ett yttre hot. Därför måste FRA spara på sociogram över en stor mängd människor, med andra ord en omfattande kartläggning av helt oskyldiga människor. Vidare är det ett känt faktum att övervakning fungerar bäst mot dem som inte vet att de är övervakade, samt mot dem som saknar förmåga att värja sig mot övervakningen. Vår egen uppfattning är att förhoppningarna på att denna teknik ska förhindra terrorism är kraftigt överdrivna. I USA och Storbritannien har studier gjorts och artiklar skrivits beträffande effektiviteten av insamling av elektronisk information och användande av sociogram, vilket innefattas av det bredare begreppet ”databrytning” eller på engelska ”datamining”. Slutsatserna är att denna teknik är ineffektiv för att bekämpa terrorism.
Utifrån denna bakgrund vill vi utveckla vår kritik mot FRA:s arbetsmetod som bland annat syftar till prekognition. För det första, de flesta människorna i Sverige är oskyldiga i bemärkelsen att de inget har att göra med yttre hot och därför aldrig borde bli föremål för FRAs avlyssning och kartläggning genom sociogram. De har ”rent mjöl i påsen”. Med teleavlyssning, som rättegångsbalken talar om, avses både traditionell telefonavlyssning och granskning av elektronisk kommunikation i form av e-post och fax. Därför anser vi att det är korrekt att tala om att FRA avlyssnar även om de inte lyssnar på telefonkommunikation med hörlurar. Problemet är att FRAs arbetsmetod bygger på att man inte bara kartlägger ”skyldiga personer” utan även människor i deras närhet och personer som genom omedvetna vanor uppfattas som ”avvikande”. Detta gör att även människor med ”rent i mjöl i påsen” kan bli föremål för FRAs och andra myndigheters strålkastarljus. Det finns exempel från andra europeiska länder med liknande system. Förra året genomsöktes den tyske sociologen Andrej Holms lägenhet av polisen, var på han arresterades eftersom han forskade om extremistgruppers aktivism i städer och hade gjort internetsökningar på och referenser i sin forskning till ord som används i tyska vänsterkretsar, till exempel ”social statushöjning av ett stadsområde” och ”orättvisa”. Han hade uppvisat ett ”avvikande” beteende och trots att han hade ”rent mjöl i påsen” fick han förklara för polisen varför han var oskyldig. Detta är omvänd bevisbörda, den enskilde ska föra fram bevisning om sin oskuld istället för att staten ska bevisa skuld. Samma utmaning mötte huvudfiguren i Minority Report. Med FRA-lagen är vi på väg över Rubicon, där vi lämnar bakom oss en av den västerländska civilisationens mest grundläggande principer.
Tyskland framhålls ofta som ett föredöme av dem som vill rädda FRA-lagen, men vi kan se fler exempel på missbruk i detta land. Pär Ström skrev i Expressen den 31 maj hur ”ledningen för den statliga telejätten Deutsche Telekom, Tysklands Telia, har använt databasen över genomförda telefonsamtal (trafikdata) till att spionera på anställda och journalister. Under åtta år har hundratusentals telefonsamtal gåtts igenom med datorer i syfte att ta reda på vilka anställda som ringt journalister. Enligt de allra senaste uppgifterna har även ‘rörelseprofiler’ tagits fram – människors promenader och resor sägs ha kartlagts med hjälp av lagrade data om mobiltelefonernas geografiska förflyttningar.”
Datalagring har pågått i Tyskland sedan början av 2008. En studie från institutet Forsa den 2 juni 2008 visar att detta har förändrat människors beteende. Studien visar att 11 procent redan har minskat sitt användande av kommunikationsmedel, och över hälften (52 procent) kommer inte att ringa eller e-posta till personer som psykologer, äktenskapsrådgivare eller beroendehjälplinjer eftersom de vet att det registreras. (Värt att notera är att före detta östtyskar är mycket mera undvikande mot att i framtiden kontakta via telefon, mail eller mobil (66 procent mot 49 procent), vilket främjar tesen att det finns ett ”minne” av ett totalitärt styre, och att detta återaktualiseras i datalagringslagen). Rimligen uppstår liknande oro hos människor med FRA-lagen.
Vanliga människors självcensur är ett större hot mot demokratin och gör mer skada en vad terrorister någonsin kan åstadkomma. Vi gör terroristernas arbete genom att avveckla demokratin. Med FRA-lagen skapar vi både ett bristfälligt system för ”pre-crime” och en sämre variant av Panoptikon där vi oroar oss för att beblanda oss i fel sällskap, röra oss fel eller söka ”fel” information. Kontrollsamhälle och bristande rättssäkerhet samtidigt. Stiftelsen har funnit sitt berättigande och medborgarna förlorar.
MARK KLAMBERG
Doktorand juridik, Stockholms Universitet
KARL PALMÅS
Civilingenjör och doktor i sociologi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
CHRISTOPHER KULLENBERG
Doktorand vetenskapsteori, Göteborgs universitet