torsdag, maj 28, 2015

Ukraine and state of emergency

Daniel Wiklander raised my attention to the fact that the Ukrainian parliament on 21 May 2015 has adopted a resolution that deals with state emergency, more specifially "departure from some obligations enshrined in Item 3, Article 2, Articles 9, 12, 14 and 17 of the International Covenant on Civil and Political Rights [ICCPR] and Articles 5, 6, 8 and 13 Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms [ECHR] for the period until full termination of armed aggression of the Russian Federation."

The articles above concerns access to effective remedy, detention, freedom of movement, fair trial rights and privacy.

This is consistent with article 4 of the ICCPR which allows derogations in time of public emergency, no derogations is allowed from articles 6, 7, 8(1) and (2), 11, 15, 16 and 18. Similarly, article 15 of ECHR allows derogations in time of public emergency, no derogations is allowed from articles 2 (except in respect of deaths resulting from lawful acts of war), 3, 4(1) and 7. These articles concern among other rights: the right to life, prohibition against torture, slavery/servitude and the principle of legality (no punishment without law) and freedom of thought, conscience and religion.

However, it appears that the Prime Minister at an earlier point of time has already declared a state of emergency, here is a news report from January 2015. I am investigating whether Ukraine has made the notices to the UN and Council of Europe respectivelywhich are  required under article 4 of the ICCPR and article 15 of ECHR - will get back to that.

One of Wiklander's questions was whether the UK declared public emergency and use of detentions in relation to unrest in Northern Irland (most intense during the period 1967-1997). The answer is yes, the European Court of Human Rights dealt with that issue in Ireland v. the United Kingdom  (Application no. 5310/71) Judgment 18 January 1978.

Para. 79 provides the following

In accordance with Article 15 para. 3 (art. 15-3) of the Convention, the United Kingdom Government sent to the Secretary-General of the Council of Europe, both before and after the original application to the Commission, six notices of derogation in respect of these powers. Such notices, of which the first two are not pertinent in the present case, were dated 27 June 1957, 25 September 1969, 20 August 1971, 23 January 1973, 16 August 1973 and 19 September 1975 and drew attention to the relevant legislation and modifications thereof."
The Court ruled the following in relation to detention.
II. ON ARTICLE 5 (art. 5)
11. holds unanimously that at the relevant time there existed in Northern Ireland a public emergency threatening the life of the nation, within the meaning of Article 15 para. 1 (art. 15-1);

12. holds unanimously that the British notices of derogation dated 20 August 1971, 23 January 1973 and 16 August 1973 fulfilled the requirements of Article 15 para. 3 (art. 15-3);

13. holds by sixteen votes to one that, although the practice followed in Northern Ireland from 9 August 1971 to March 1975 in the application of the legislation providing for extrajudicial deprivation of liberty entailed derogations from paragraphs 1 to 4 of Article 5 (art. 5-1, art. 5-2, art. 5-3, art. 5-4), it is not established that the said derogations exceeded the extent strictly required by the exigencies of the situation, within the meaning of Article 15 para. 1 (art. 15-1);

14. holds unanimously that the United Kingdom has not disregarded in the present case other obligations under international law, within the meaning of Article 15 para. 1 (art. 15-1);

15. holds by fifteen votes to two that no discrimination contrary to Articles 14 and 5 (art. 14+5) taken together is established;
The reason why I did this enquiry is that I teach a five week course at Uppsala University where we among other things discuss public emergency and the human rights issues involved. I hope to write an article on the matter for the autumn 2015 course, the existing literature is somewhat outdated.

fredag, april 24, 2015

Kriminalisering av terrorresor kan försvåra för FRA att signalspana

Idag blev jag intervjuad i P1-morgon om att en kriminalisering av terrorresor kan försvåra för Försvarets radioanstalt (FRA) att signalspana på personer som kan vara på väg att ge sig av. Det går bra för SÄPO att beställa signalspaning för underrättelseändamål och om det avser internationell terrorism, men i det ögonblick SÄPO inleder förundersökning (på vanlig svenska: brottsutredning) så ska signalspaningen enligt lag avbrytas. SÄPO får då förlita sig på traditionella tvångsmedel - hemlig avlyssning och övervakning som regleras i rättegångsbalken. Läs mer här, särskilt att SÄPO föreslår en "vägg" inom SÄPO mellan förundersökning och underrättelseverksamhet.

Uppdatering: Sveriges  Radio har nu lagt upp ytterligare ett inslag, lyssna här.

Återkommande fråga
Detta är en bekant frågeställning då SÄPO med återkommande mellanrum lyfter frågan om att signalspaning ska kunna fortsätta även om förundersökning inletts och vill ha ändrad lag.

Anders Eriksson presenterade i SOU 2009:66 ett förslag om lagen skulle ändras så att polisen skulle få använda signalspaning i brottsutredande syfte. Anders Eriksson har tidigare varit chef  och generaldirektör för SÄPO (1994-2000). De borgerliga partierna som ingick i Anders Erikssons referensgrupp ställde sig tveksamma till att polisen bör få använda signalspaning i brottsutredande syfte. De rödgröna partierna uttryckte ingen åsikt i denna fråga (se sid. 43 i SOU 2009:66). Anders Erikssons förslag godtogs inte av alliansregeringen utan en andra utredning tillsattes som ledde till en mer begränsad lagändring, se proposition 2011/12:179 "Polisens tillgång till signalspaning iförsvarsunderrättelseverksamhet".

Vad är problemet med SÄPOs linje?
Jag tar upp just denna problematik i artikeln "A Paradigm Shift in Swedish Electronic Surveillance Law" sid. 198, se nedan. Jag författade texten 2011 - efter Anders Eriksson presenterat sitt förslag men före proposition 2011/12:179 - förlaget var långsamma med publiceringen som dröjde till 2013. Jag har översatt förundersökning till "preliminary investigation".

In addition, Anders Eriksson suggests that signals intelligence towards international communication should be allowed for the purpose of a preliminary investigation (SOU 2009:66, pp. 126-128; section 5 of draft law on signal intelligence against foreign matters for law enforcement purposes). I find the proposal problematic for the following reasons.

Data collected for the purpose of a preliminary investigation can be used in a court as incriminatory evidence. Sweden as many other countries have fair trial requirements and rules providing that the Prosecutor must disclose all evidence that he/she intends to use at trial (RB, chapter 45, sections 4(4) and 9(2)) and allow the defence to inspect material in possession or under the control of the prosecution (partsinsyn), (RB, chapter 23, section 21(4); Lag (2009:400), chapter 10, section 3(1)). Furthermore, the police and the Prosecutor must act impartially, which means that they must investigate incriminatory as well as exculpatory evidence. The Prosecutor also has the power to make an appeal in favour of the defendant. (RB chapter 20, section 2(3), chapter 23, section 4; Riksåklagaren, 8 October 2009, p. 3). This means in turn that all data collected through signals intelligence and that is relevant for the case must be disclosed or made available to the defence through inspection. Such disclosure would probably be impossible due to the sensitive nature of signals intelligence operations (Signalspaningsnämnden, 30 September 2009, p. 5; Datainspektionen, 8 October 2009, p. 2). Thus, it appears difficult to meet fundamental fair trial requirements when using signals intelligence for the purpose of a preliminary investigation.
Ej unikt för Sverige
Dragkampen mellan FRA och SÄPO är inte unik för Sverige utan samma problematik verkar dyka upp i andra demokratier (i totalitära stater bryr man sig inte om denna problematik). James Bamford skriver nedanstående när han förklarar varför amerikanska NSA från 2000 inte lämnade över information till FBI som kunde ha förhindrat 11/9-2001. NSA motsvarar FRA, FBI motsvarar delvis SÄPO och FISA motsvarar delvis svenska Försvarsunderättelsedomstolen (UNDOM).
Beginning in October 2000, as a result of extremely sloppy and questionable work by the FBI, the FISA court ordered the wall between the FIB´s investigators and the NSA's eavesdroppers heightened considerably. The court found errors in approximately one hundred applications for FISA warrants, mostly in affidavits submitted by FBI supervisory special agents. The errors involved both omission of information and misrepresentations about criminal investigations of FISA targets. In addition, instead of having separate criminal and intelligence investigations, FBI agents were constantly moving back and forth between groups. This was exactly what was prohibited (Bamford, The Shadow Factory - The Ultra-Secret NSA from 9/11 to the Eavesdropping on America, 2008, s. 67).
Notera att Bamford skriver om problemet med "separate criminal and intelligence investigations" och hur det är svårt att upprätthålla en vägg mellan dessa - samma "vägg" som SÄPO föreslår som lösning.

tisdag, mars 24, 2015

torsdag, februari 26, 2015

Man dömd för folkrättsbrott

Idag blev jag intervjuad i Sveriges Radio P1, Studio Ett under rubriken ”Man dömd för folkrättsbrott”.

fredag, december 19, 2014

Ska vi fokusera på drivkrafter eller efterfrågan på arbetskraft?

Jag uppfattar inte att Hägglunds förslag på DN Debatt främjar integration vilket dess företrädare nu talar om utan handlar mer om att göra Sverige mindre aktivt som destination för migration, dock med respekt för de minimikrav som följer av Sveriges internationella förpliktelser. Denna slutsats drar jag dels utifrån artikelns text men även utifrån den diskussion som förts i sociala medier i borgerliga kretsar under hösten, tillfälligt framför permanent uppehållsstånd anses av många borgerliga debattörer som den mest lämpliga åtgärden för att göra Sverige mindre attraktivt som destination.

Givet den stora mottagning som Sverige har så är volymfrågan absolut någon som tål att diskuteras men låt oss då vara överens om att Hägglunds artikel handlade mer om "volymfrågan" än om något annat. Nu kommer någon säkert invända att Hägglunds artikel visst hade förslag om integration, t.ex. sänkt skatt på arbetsinkomster som förbättrar drivkrafterna.

Jag tror dock inte det handlar om bristande drivkrafter som huvudförklaring till nyanländas arbetslöshet och utanförskap, jag tror mer det handlar om brist på arbeten som matchar de nyanländas kompetens. Se hur det var på 1960- och 70-talen då nyanlända lätt och snabbt kunde få bra jobb inom varvs-, verkstad- eller textilindustrin utan att kunna perfekt svenska. Nationalekonomer brukar tala om utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Medan Hägglund fokuserar på individers drivkafter till att arbeta (utbudet av arbetskraft) tror jag problemet idag snarare ligger i bristande efterfrågan på arbetskraft. Om jag har rätt blir frågorna som politikerna ska besvara annorlunda, t.ex. hur skapas och växer företag, vilka branscher kan utvecklas genom regelförenklingar och skattesänkningar, hur tryggas god energiförsörjning och infrastuktur, kan staten stimulera ekonomin (genom penning- eller finanspolitik), hur kan vi förbättra handelsmöjligheterna med omvärlden, osv. Det är framförallt i den senare diskussionen som jag nu vill finna borgerlighetens svar. Det är bra att borgerligheten funderar över hur individers drivkrafter kan öka, men vi får inte glömma att det även behövs en politik för att öka efterfrågan på arbetskraft.

fredag, december 05, 2014

Alternativet till extra val

Löfven gav tidigare besked att han inte tänker styra med en alliansbudget. Nu kommer han likväl styra med alliansbudget fram till extra valet och - om han "vinner valet" gäller även alliansbudgeten för resten av 2015. Alldeles oavsett vad Löfven/alliansen gör, extra val, misstroendeomröstning eller regeringsombildning så är det alliansbudgeten som nu gäller under 2015.

Jag tycker s-mp-regeringen borde avstå extra val, styra med alliansbudget (som gäller alldeles oavsett utgång i extra val) och utgått från allianspartiernas besked att det blir en gemensam alliansbudget för 2015, därefter ska alliansamarbetet mjukas upp, dvs allianspartierna lägger separata budgetmotioner (se artikel från den 30 september 2014). Från 2016 och framåt gäller rödgrön budget, den rödgröna regeringen får alltså skjuta upp sina ambitioner med ett år (som man ändå inte kan genomdriva under 2015). Med extra val förstärks bara blockskillnaderna ytterligare, till vilken nytta?

Med facit i hand borde allianspartierna ha lagt separata budgetmotioner inför 2015 istället för en gemensam alliansbudget - men det är alltid lätt att vara efterklok - alla utgick felaktigt från att Sd skulle följa "praxis". Nu måste partierna agera efter rådande läge.

Nu har Löfven annonserat om extra val - vad är vägen ur? Löfven avstår extra val om allianspartierna ger besked - i enlighet med vad de sagt tidigare - om att de hösten 2015 lägger separata partimotioner istället för gemensam alliansbudget. Alla partier kan rösta på sin egen budget, vi slipper extra val och inga förändringar i regeringsformen/riksdagsordningen är nödvändiga. Väljarna får sin chans att betygsätta den rödgröna regeringen 2018.

onsdag, november 19, 2014

Är Palestina en stat?

Jag fann en intressant observation apropå den palestinska enhetsregeringen i Al Arabiya:

Following a reconciliation deal in April the rival movements [Fatah and Hamas] formed a unity government which was supposed to be in charge of affairs in both the West Bank and Gaza.

But Hamas, which has an iron grip on the Gaza Strip, appears to be hesitant to handover “state” affairs, including security services, to a new authority it does not trust.
Jag tycker visst Palestina kan betraktas som en stat före det finns en fredsöverenskommelse med Israel och även om Palestina saknar full kontroll över sitt territorium pga Israels agerande, men jag tycker dessförinnan måste den palestinska enhetsregeringen ha kontroll över samtliga säkerhetsstyrkor, både på Västbanken och i Gaza. Med andra ord, även om Palestina saknar kontroll pågrund av yttre påverkan så bör kravet på kontroll upprätthållas vad avser statens interna förhållanden. Det handlar alltså inte om huruvida Hamas är en trevlig organisation utan om att i en stat ska det bara finnas en regering som utövar såväl formell som praktisk kontroll över försvarsmakt, polis och säkerhetsstyrkor.

Bring, Mahmoudi och Wrange skriver följande om erkännande i läroboken Sverige och folkrätten (2011), sid. 66:
När en regering i en icke-erkänd stat saknar förmåga att kontrollera delar av sitt territorium till följd av aggression från en grannstats sida, är det folkrättsligt otillfredsställande om erkännande icke kan ske till följd av denna yttre påverkan. I modern praxis har man därför delvis bortsett från kriteriet kontroll av territorium i fall av yttre aggression och erkänt den nya staten trots delvis kaotiska förhållanden (Kroatien år 1992). Tanken bakom kravet på kontroll är ju främst att den nya statens interna förhållanden ska vara sådana att förutsättningar för effektiv adminstration föreligger.

På sidan 65 skriver dem: "Palestina är inte någon stat trots drygt hundra erkännanden".

Nu har Bring, Mahmoudi och Wrange skrivit på DN Debatt den 20 oktober 2014 att de anser Palestina uppfyller kriterierna för att erkännas som stat - förhållandena kan förändras. De skriver åter om erkännandet av Kroatien 1992 - en parallell och resonemang om yttre påverkan som jag stödjer, men jag konstaterar att de behandlar frågan om krav på kontroll vad avser en stats interna förhållanden väldigt kortfattat.

Jag tror nyckelmeningen finns på sidan 64 i Sverige och folkrätten:
Det finns inte någon juridisk regel som säger att man måste erkänna en ny stat. Att lämna eller hålla tillbaka ett erkännande blir då ofta ett sätt för regeringarna att uttrycka politiska sympatier respektive antipatier; en metod för att främja eller motverka att en viss stat blir fast etablerad.

Samma författare skriver på DN Debatt: "Ett erkännande är en politisk handling men med folkrättsliga konsekvenser." På vanlig svenska: beslut att erkänna en stat styrs framförallt av politik, mindre av juridik, inget fel i det, men värt att komma ihåg. Den relevanta frågan blir därför om det svenska erkännandet kommer gynna en positiv utveckling mellan Israel och Palestina - här finns det giltiga argument på båda sidor.

tisdag, oktober 07, 2014

Risk att Kenyatta-åtalet läggs ner”

Idag blev jag intervjuad av TT/SVT Nyheter under rubriken ”Risk att Kenyatta-åtalet läggs ner”.

tisdag, april 08, 2014

Consequences of the CJEU judgment on data retention

I have received questions on the consequences of the CJEU judgment on data retention for Sweden's implementation law (here you may find the Government Bill later adopted by Parliament). The CJEU ruled that the directive is in conflict with the EU Charter on fundamental rights.

Considering that the EU Charter has only been in force since 1 December 2009 there are very few previous rulings. The most relevant is the Test-Achats case which provides that in such cases the national legislator must change national legislation that is based on a directive that violates the EU Charter. The EU commission made a guide following the Test-Achats case. The present judgment on data retention differs from Test-Achats. In Test-Achats the CJEU ruled that only some of the provisions in the directive at hand violated the EU Charter, the judgment included a deadline for amending national legislation of these provisions. The present judgment on data retention lacks a deadline, at the same time the entire directive is declared invalid.

My preliminary conclusion is that the data retention directive and the implementing national legislation all are invalid.

I have consulted with Professor Jane Reichel on EU law before writing this post. However, any shortcomings relating to reasoning or conclusions should be attributed to me.

In September 2014 I will present a paper on metadata collection, which will include this judgment. Here are some of my previous writings: a longer article and a guest post at Lawfare (published in cooperation with the Brookings institution) .

The preliminary conclusion provided here is intended for general information purposes only. I do not accept responsibility or liability for action taken based on this preliminary conclusion.

EU:s datalagringsdirektiv ogiltigt

Idag blev jag intervjuad i Aftonbladet under rubriken "EU:s datalagringsdirektiv ogiltigt". (länk saknas)

Frågor och svar om domen som upphäver datalagringsdirektivet

Idag blev jag omnämnd i Sveriges Radio Ekot under rubriken "Frågor och svar om domen som upphäverdatalagringsdirektivet".

Omstridd datalag förklarad ogiltig

Idag blev jag intervjuad i Sydsvenskan under rubriken "Omstridd datalag förklarad ogiltig".