onsdag, augusti 10, 2016

Om asylsökandes politiska rättigheter i Sverige

Igår debatterade Roger Haddad (L) mot Kent Ekeroth (Sd) i SVT bl.a. om asylsökandes politiska rättigheter i Sverige. Jag instämmer i Roger Haddads argument som han framförde på ett föredömligt sätt. Jag skulle dock ytterligare vilja bemöta Kent Ekeroths ståndpunkt att asylsökandes politiska rättigheter bör inskränkas. Ekeroth tycks kräva att asylsökande ej ska få framföra sin bild av hur de påverkas av svensk asylpolitik genom möte på Mynttorget, Stockholm. Ekeroth stödjer sig på 2 kap. 25 § Regeringsformen som gäller utlänningars rättigheter.

Inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter enligt Regeringsformen
2 kap. 25 § Regeringsformen tillåter förvisso vissa inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter jämfört med svenska medborgare men dessa ska tjäna vissa syften och ske under vissa förutsättningar. I förarbetena till och doktrin rörande (Kristina Svahn Starrsjö i Karnov) 2 kap. 25 Regeringsformen anges att inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter med stöd nämnda bestämmelse tar sikte på följande situationer (citat från Karnov):

När det gällde det särskilda skydd för åsiktsfriheten som ligger i förbudet mot inskränkning i fri- och rättigheterna enbart på grund av bl.a. politisk, religiös eller annan åskådning (nuvarande tredje meningen i 2 kap. 21 §) ansågs utlänning inte helt kunna likställas med svensk medborgare, eftersom en utlännings politiska åskådning kunde föranleda särbehandling enligt reglerna om ”politisk utvisning”. Regeringsformen måste därför tillåta att undantag föreskrivs i lag (prop. 1975/76:209 s. 78).
...
Kvantitativt är frågan om särlagstiftning för utlänningar begränsad. Det är av praktiska skäl endast undantagsvis som det går att göra skillnad på svenska medborgare och utlänningar i lagstiftningen.
...
Därutöver handlar det huvudsakligen om konstitutionell beredskap. Genom bestämmelsen bevaras ett utrymme för att i spända lägen i olika hänseenden kunna ingripa genom lagstiftning särskilt riktad mot utlänningar om detta skulle behövas, exempelvis för att motverka propaganda från ett land som Sverige kommit i konflikt med.

Inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter enligt Europakonventionen
En motsvarande bestämmelse rörande utlänningars politiska rättigheter finns i artikel 16 av Europakonventionen (som är svensk lag).

Hans Danelius skrivande följande i sin kommentar till Europakonventionen (sid. 47-48, fjärde upplagan, Norstedts Juridik):
I artikel 16 anges sålunda att ingenting i artiklarna 10 (om yttrandefrihet), 11 (om mötes- och föreningsfrihet) och 14 (om diskriminering) skall hindra konventionsstaterna att inskränka utlänningars politiska verksamhet. Bestämmelserna har endast sällan åberopats eller tillämpats. I viss mån kan den anses grundad på ett synsätt som har övergivits i de flesta konventionsstater, och i vart fall måste det här som i andra sammanhang gälla ett krav på proportionalitet. Inskränkningarna får alltså inte gå så långt att de framstår som oproportionerliga. Man kan tänka sig att bestämmelserna kunde tillämpas t.ex. om i ett invandringsland skulle uppstå allvarliga politiska konflikter mellan olika invandringsgrupper som att så att säga "exporterat" sina interna problem till invandringslandet. Om det i ett sådant läge befinnas nödvändigt att begränsa utlänningars politiska verksamhet, torde detta kunna ske redan med stöd bestämmelserna i punkt 2 av artiklarna 10 och 11. Artikel 16 framstår därför, i vart fall numera, som en föga betydelsefull bestämmelse.
Sammanfattning
Inskränkningar av asylsökandes politiska rättigheter jämfört med svenska medborgare kan ske vid prövning av asylskäl - svenska medborgare kan ej avtvingas sin politiska uppfattning - däremot är det rimligt att asylsökande som söker politisk asyl avger sin politiska uppfattning till svenska myndigheter då det kan och bör påverka beslut om asyl. Vidare är det tillåtet att särskilt inskränka icke-svenska medborgares yttrandefrihet och mötesfrihet om detta är förknippat med fysiskt våld, vilket för övrigt även är tillåtet beträffande svenska medborgare. Inget av dessa förhållanden var aktuella när asylsökande fredligt och med tillstånd av polisen hade möte på Mynttorget.

Mot denna bakgrund skulle Sverigedemokraternas ståndpunkt - om det skulle omsättes i verklighet - strida mot såväl svensk grundlag som Europakonventionen. Därutöver bör vi naturligtvis fråga oss om Sverigedemokraternas ståndpunkt är förenlig med den demokratiska anda som vi önskar att alla i vårt samhälle delar, kan ta del av och verka i, svaret är nej.

Se även vad min kollega professor Pål Wrange sagt i SVT.
- Men man kan göra inskränkningar för demonstrationer om det är kopplat till hot mot ordning och säkerhet. Myndigheter kan säga nej till demonstrationer som anordnas vid en viss plats och tidpunkt, men det går inte att inskränka demonstrationsrätten, bara för att man inte är svensk medborgare.

onsdag, juli 06, 2016

Osannolikt att Blair ställs inför internationell domstol

Jag har blivit intervjuad i SvD om Chilcot-rapporten (utredning om Storbritanniens beslut att stödja och delta i den USA-ledda invasionen av Irak 2003.

tisdag, juni 14, 2016

Friande dom beträffande terrorresa

Jag har kommenterat friande dom beträffande terrorresa vid Attunda tingsrätt i bl.a. Sydsvenskan (Första åtalade för terrorresa frias), SvD (Hela terrorlagstiftningen är som ett lapptäcke) och SVT Aktuellt (Terrormisstänkt i tingsrätten - 17 minuter).

Den friande domen Attunda tingsrätt kan jämföras med fällande dom i Östterrike där lagstiftningen verkar annorlunda, dvs medlemskap i terrororganisation är kriminaliserat.

Förra året examinerade jag en mycket bra examensuppsats på detta tema, se bibliografisk post här.

tisdag, maj 17, 2016

Fällande dom för folkmord

Jag kommenterar i SR P1 Ekot fällande dom för folkmord vid Stockholms tingsrätt.

torsdag, mars 24, 2016

Medverkan i media med anledning av Karadzic-domen

Jag har medverkat i media med anledning av Karadzic-domen.

Kommentator i SVT "Karadzic döms för folkmordet i Srebrenica" samtidigt som domen läses upp, du kan se det här (börjar efter 2 minuter).

Medverkar i SR P1 Studioett: "Besvikelse efter domen mot Karadžić"

Intervju i SVT (endast text): Folkrättsexpert: ”Inte bara en juridisk rättegång”. Jag läste ej citat och hade bett om vissa ändringar om möjlighet getts

onsdag, februari 24, 2016

Anhållen man misstänkt för krigsförbrytelser

Är intervjuad i Sveriges Radio P1, Studio Ett, 24 februari 2016, ”Anhållen man misstänkt för krigsförbrytelser" se länk "Jurist om krigsbrott”

tisdag, februari 23, 2016

Obama försöker stänga Guantanamo

Jag har blivit intervjuad i Hufvudstadsbladet: ”Obama försöker stänga Guantanamo”.

torsdag, februari 18, 2016

Attacker mot civila sjukhus är krigsbrott – varför händer det ändå?

Jag har blivit i Expressen: ”Attacker mot civila sjukhus är krigsbrott – varför händer det ändå?”

tisdag, februari 09, 2016

Will Swedish prosecutors question Assange in London?

I have been interviewed in the Local (Sweden); "Will Swedish prosecutors question Assange in London?"

söndag, december 27, 2015

Bevisvärderingen i terroristmålet vid Göteborgs tingsrätt

Guillou ifrågasätter om bevisningen i Göteborgs tingsrätt var tillräcklig mot de två som dömdes för terroristbrott. Nu kan jag inte garantera att domen står sig i hovrätten men låt mig återge tingsrättens bevisvärdering så får ni själva avgöra (jag har maskerat namnen på de dömda AAS och HAM). Bevisfrågan som ni framförallt ska fundera över - som Guillou ifrågasätter - är om de maskerade personerna på filmerna är de som nu blivit dömda.

ÅKLAGARENS SAKFRAMSTÄLLAN
De tre filmerna har äkthetsgranskats;

Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) anser att resultatet av deras analys extremt starkt talar för att de tre filmerna visar olika delar av samma händelseförlopp.

Utifrån jämförelser mellan bildmaterial på AAS och HAM å ena sidan och de tre ovan angivna filmerna har NFC uttalat att AAS håller i kameran under tagningen av den första filmen samt att det med extrem säkerhet är klarlagt att AAS finns med på denna; med extrem säkerhet syns hans hand på filmen. NFC menar också att deras analys starkt talar för att han även finns med på de två andra filmerna. NFC har slutligen kommit fram till att deras analys extremt starkt talar för att HAM finns med i alla tre filmerna som den man som har palestinasjal kring sitt huvud.

AASs SAKFRAMSTÄLLAN
AAS har inte deltagit i någon väpnad konflikt. Han har varit i Syrien under vissa perioder under tiden för åtalet. Han reste från Sverige till Turkiet i slutet av oktober 2012 och har fram till månadsskiftet januari/februari 2013 vistats huvudsakligen i städer som gränsar till Syrien men på den turkiska sidan. Därefter har han befunnit sig i Syrien under vissa perioder men också omväxlande i Turkiet fram till dess han återvände till Sverige i juli 2013.

Han och HAM har aldrig haft någon kontakt med varandra över huvud taget. Att personen som påstås vara AAS i filmerna (person X; se nedan) har liknande kläder och skor som han bär på vissa fotografier, kan förklaras med att det var vanligt att man lånade kläder och skor av varandra. Anledningen till att han begav sig till Syrien har inte haft något med radikalisering att göra, utan handlade om att hjälpa personer som varit utsatta i regionerna. Därför har han varit omväxlande i Syrien och Turkiet.

HAMs SAKFRAMSTÄLLAN
Den grupp som medverkar i de aktuella dåden och som åklagaren menar att HAM ingår i är inte en terroristgrupp. För det krävs per definition att det är en strukturerad grupp som är inrättad för viss tid samt bestående av mer än två personer som handlar i samförstånd för att begå terroristbrott (se prop. 2002/03:38 s. 29).

HAMs hälsotillstånd
Han har en hjärnskada och läkarintyg styrker hur sjuk han är samt att han saknar skallben. Under sin vistelse i Turkiet i september 2013 blev han skjuten i huvudet och han är berättigad till assistentstöd med 22,7 timmar per dygn. De av åklagaren åberopade bilderna visar inget annat än en gravt hjärnskadad person som badar i pool och som kan sitta vid bord och äta. Läkare har bekräftat att det föreligger uppenbara kontaktsvårigheter samt att HAM inte kan redogöra för sin inställning och har en svår hjärnskada.

DOMSKÄL [Tingsrättens bevisvärdering]
Det är i målet utrett att de tre mordfilmerna fanns på ett USB-minne hemma hos AAS och på detta fanns dessutom ett stort antal bilder från hans tid i Syrien, i många fall med stridsmundering och utrustad med vapen. Vidare finns HAM med på en film som beslagtagits hemma hos en till honom närstående kvinna. I den filmen befinner sig HAM i en stridande situation och redogör också för att han deltar i strid.

NFC har bedömt att de tre mordfilmerna med extrem säkerhet visar ett sammanhängande förlopp, vilket har betydelse vid bedömningen av om de tilltalade deltar I det som skildras på filmerna eller ej. NFC har dessutom konstaterat att filmerna med största sannolikhet inte är manipulerade. Mot bakgrund av NFC:s sakkunnigutlåtande anser tingsrätten att det saknas anledning att ifrågasätta filmernas äkthet. De ska därför utgöra utgångspunkt för bedömningen av gärningarna. Tingsrätten har att bedöma om det utifrån den av åklagaren framlagda bevisningen är bevisat att den man som på filmerna angetts som X är AAS och att den man på filmerna angetts som Y är HAM eller om det kan röra sig om andra personer.

1.1 AAS
I film 1 är det en hand som håller i den kamera/telefon som filmar händelserna. Den handen har jämförts med foton från kroppsbesiktning av AAS. I den delen talar bevisningen med extremt stor säkerhet (Grad +4) för att det är fråga om AASs hand. Vid jämförelsen har likheter iakttagits beträffande bl.a. övergripande utseende av handens ovansida, veck på ovansida av tumme och veck I handflatan samt specifika likheter avseende fläck i handflatan, ärr på handleden och en fläck på ovansidan av pekfingret. Sannolikheten att någon annan man skulle uppvisa motsvarande likheter, om de avbildades under samma förhållanden, har bedömts vara extremt liten.

I film 2 och 3 syns en person – X – alldeles intill offren samtidigt som denne håller i ett vapen och har täckt en del av sitt ansikte. Den personen talar såväl svenska som arabiska. Personen har även jämförts med såväl en passbild av AAS som foton vid kroppsbesiktning av honom. Därvid har NFC kommit fram till att deras undersökning starkt talar (Grad +3) för att X på filmen är identisk med AAS. NFC har iakttagit likheter beträffande bl.a. övergripande utseende, ögon, ögonparti och fläck på vänster armbåge samt specifika likheter avseende fläck på vänster ögonbryn och fläckar/ärr på två ställen på ovansidan av höger hand. Andelen andra män som skulle uppvisa motsvarande likheter om de avbildades under samma förhållanden, har bedömts vara mycket liten.

NFC har även jämfört personen X samt dennes kläder, skor och vapen i film 2 och 3 med bilder på AAS som har tagits i beslag. Likheter har iakttagits när det gäller övergripande utseende, storlek, ögon samt specifika likheter avseende flack på vänster ögonbryn och två fläckar på ovansidan av höger hand. Beträffande tröjan har likheter iakttagits avseende den övergripande färgsättningen och mönster samt specifika likheter i fråga om detaljer i mönster vid sömkanterna. Vid jämförelse
mellan skor har likheter iakttagits avseende färg, storlek, detaljer i sömmar, snörning och sulkant. Beträffande vapnet har likheter iakttagits när det handlar om vapenmodell, kolv, märke på magasin, utformning av handskydd samt färg på pistolgrepp, magasin och handskydd. Dessutom har specifika likheter avseende skada/fläck på främre delen av handskyddet iakttagits. När det gäller personen X och dennes kläder, skor och vapen talar NFC:s undersökning extremt starkt (Grad +4) för att AAS är den person X som finns med på filmerna. Även när det gäller rösten har likheter påträffats (Grad +2).

AAS förekommer på bilder och filmer från Syrien under aktuell tid. Han har även själv berättat om att han under aktuell tid i perioder befann sig i Syrien eller städer som gränsar till Syrien.
Personen X i mordfilmerna är en svensktalande person, vilket i sig begränsar risken för förväxling betydligt. Därtill uppvisar X alla de ovan nämnda likheterna med AAS. Det handlar bl.a. om det övergripande utseendet, såsom exempelvis kroppsstorlek, handens utseende, ögon, ögonparti och fläck på vänster armbåge samt specifika likheter gällande fläck på vänster ögonbryn och fläckar/ärr på två ställen på ovansidan av höger hand. Personen X bär dessutom likadana kläder, skor och vapen som AAS har burit vid andra tillfällen och talar med en röst som liknar AASs röst. Det går inte heller att bortse från att AAS har en något mörkare hudfärg än övriga på filmerna och det har även personen X på de tre mordfilmerna.

Att AAS är identisk med X i mordfilmerna stöds även i viss mån av den omständigheten att det USB-minne som dessa filmer fanns på, också tillhör honom.

Den omständigheten att försvaret åberopat ett fotografi på ett vapen med en liknande skada som den som kunnat iakttas på såväl mordfilmerna som på en stillbild av en annan person i Syrien utesluter inte att det vapen som X har på mordfilmerna är samma vapen som AAS haft på andra bilder, men leder i någon mån till att vapnet inte med lika stor säkerhet som NFC gjort gällande knyter AAS till mordfilmerna. Detsamma gäller AASs påstående om att det var vanligt att man bytte kläder och skor, vilket också i viss mån stöds av att andra personer än AAS på fotografier har liknande kläder som personen X på filmen.

Oaktat invändningen när det gäller vapen, kläder och skor anser tingsrätten vid en sammantagen bedömning att det inte finns något rimligt tvivel om att AAS är med på samtliga tre mordfilmer. Det är således bevisat att AAS är identiskt med den i mordfilmerna benämnda personen X.

1.2 HAM
NFC har gjort sin bedömning genom att ha jämfört fotografier från de tre mordfilmerna och fotografier från kroppsbesiktning i samband med gripandet. NFC har kommit fram till att HAM med extremt stor säkerhet (Grad +4) är med på alla de tre mordfilmerna. Särskilt har observerats en tatuering i form av ett ”H” på ena handen på den man på filmerna som angetts vara HAM. Av daktningsinformation (signalementsinformation) framgår att HAM har ett ”H” intatuerat i vänster tumgrepp. Ett sådant ”H” finns på ett åberopat fotografi på HAM och dessutom på mannen Y i mordfilmerna. NFC har även iakttagit likheter mellan HAM och Y i mordfilmerna avseende bl.a. öra, näsa, kroppsstorlek, hår/hårfärg och skägg samt specifika likheter avseende ärr samt fläck på vänster pekfinger. Sannolikheten att någon annan man skulle uppvisa motsvarande likheter, om de avbildades under samma förhållanden, har av NFC bedömts vara extremt liten.

Vid jämförelse mellan rösterna i mordfilmerna och två andra filmer med HAM, talar de åberopade resultaten starkt för att det jämförda talmaterialet härrör från samma talare (Grad +3). Flera distinkta likheter uppenbarade sig vid jämförelsen ur uppspelningarna.

HAM förekommer på bilder och filmer från Syrien under den för målet aktuella perioden. HAM har själv genom sin försvarare redogjort för att han befann sig i Syrien under den tid då morden bedömts ha ägt rum. Personen Y i mordfilmerna är svensktalande, vilket såsom nämnts ovan i sig begränsar risken för förväxling betydligt. Y:s utseende överensstämmer extremt starkt (Grad +4) med HAMs utseende såvitt avser bl.a. öra, näsa, kroppsstorlek, hår/hårfärg och skägg samt ärr och tatuering och fläck på vänster pekfinger. Y har dessutom en röst som starkt överensstämmer med HAMs.

Tingsrätten anser vid en sammantagen bedömning att det inte finns något rimligt tvivel om att HAM är med på samtliga tre mordfilmer. Det är således bevisat att HAM är identiskt med den i mordfilmerna benämnda personen Y.

2. Ska de tilltalade anses vara gärningsmän?
Det är som ovan konstaterats bevisat att HAM och AAS var närvarande vid avrättningen av de två männen. Men av filmerna framgår att det inte är någon av de båda som själva utför de båda halsskärningarna. Frågan är då om de ändå ska anses vara gärningsmän med utgångspunkt från deras agerande i samband med avrättningarna.

Enligt brottsbalken (BrB) 23 kap. 4 § framgår att ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning ska ådömas inte endast den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma ska gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning för vilken fängelse är föreskrivet. Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp. Vidare framgår att varje medverkande
ska bedömas efter det uppsåt som ligger honom till last.

Detta innebär att alla medverkande ska straffas och att varje medverkande är självständigt ansvarig för sitt agerande och således oberoende av om annan medverkande kan straffas. Begreppet medverkande omfattar inte bara anstiftaren och medhjälparen utan även gärningsmannen. En medverkande kan anses vara gärningsman, trots att han i strikt mening inte uppfyllt förutsättningarna för ansvar enligt ett straffbud om denne har spelat en så aktiv roll vid genomförandet av brottet att det är naturligt att betrakta honom som gärningsman (s.k. utvidgat gärningsmannaskap).

Flera personer som tillsammans begått ett brott kan dömas i s.k. medgärningsmannaskap för detta brott då de handlar ”tillammans och i samförstånd” eller ”gemensamt och i samråd”. Det rör sig då om fall där flera personer har hjälpts åt att utföra brottet, och de straffas då var och en som medgärningsman. Den omständigheten att vissa deltagande intagit en mer central roll och varit aktivare än andra utesluter inte medgärningsmannaskap, så länge de som varit mindre aktiva uppfyller kravet på att ha deltagit i brottets utförande. När någon av deltagarna inte kan sägas ha deltagit i brottets utförande, utan snarare har främjat det brott som annan medgärningsman utfört, kan det anses vara utvidgat medgärningsmannaskap. En förutsättning för att döma flera personer i medgärningsmannaskap är att det för varje individ kan styrkas att han faktiskt deltagit i brottets utförande eller genom främjande är att anse som medgärningsman.

AASs delaktighet
I film 1 kan iakttas hur han
  •  bestämmer var de döda ska placeras efter mordet
  •  filmar inledningsförloppet
  •  placerar det första offret inför mordet
  •  är mycket aktiv i planeringen
I film 2 kan iakttas att han
  •  förefaller vara med i planeringen hur mordet ska ske
  •  tystar ner andra som pratar då tal hålls
  •  deltar i scenografin vid dödandet
  •  gör plats för den som ska döda
I film 3 kan iakttas att han
  •  regisserar filmaren så att denne kommer närmre den plats där själva mordet ska äga rum
  •  underlättar för den som ska utföra själva mordet
  •  rör sig runt liket
  •  är med och jublar efter att det andra mordet är genomfört

AAS har genom det som angetts ovan både fysiskt och psykiskt stöttat de som med kniv utfört själva morden och har således ett gemensamt uppsåt med de båda män som hållit i knivarna och utfört respektive mord. AAS har genom sitt agerande spelat en så aktiv roll i genomförandet av de båda morden, att han är att anses som medgärningsman. Här bör också beaktas det som yttras av männen i filmerna. AAS nämner i film 1 att männen ska mördas och beordrar I film 2 att flaggan ska hämtas.

HAMs delaktighet
I film 1 kan iakttas att han
  •  har en ledande roll i planeringen
  •  bestämmer var mordet ska äga rum, genom att peka på den plats där det ska ske
I film 2 kan iakttas att han
  •  förefaller vara med i det rådslag som avhandlar hur mordet ska utföras
  •  agerar för att tysta åskådarna
  •  verkar medveten om att mordet ska filmas
  •  arrangerar scenografin
  •  håller ett anförande där han motiverar varför de två männen ska mördas
  •  underlättar även för den som ska utföra den ena halsskärningen genom att backa undan för att ge plats för denne och genom att sedan dels hålla fast benen på den som dödas dels vrida den mannen så att mannen med kniven ska komma åt bättre
I film 3 kan iakttas att han
  •  en liten stund håller tillbaka den man som med kniv ska utföra mordet för att han själv ska hålla ett tal om varför männen ska dödas därefter ger slutligt klartecken och vinkar fram mannen med kniven
  •  är med i den grupp som jublar vid slutförandet av mordet
HAM har genom det som angetts ovan både fysiskt och psykiskt stöttat de som med kniv utfört själva morden och har således ett gemensamt uppsåt med de båda män som hållit i knivarna och utfört respektive mord. HAM har genom sitt agerande spelat en så aktiv roll i genomförandet av de båda morden, att han är att anse som medgärningsman. Även här bör beaktas det som yttras av männen i filmerna. HAM hörs tala i filmerna, han beordrar att flaggan ska hämtas fram och han håller två längre anföranden i samband med de båda morden, något som tyder på att han har en central roll i genomförandet av mordet.

Både AAS och HAM ska alltså betraktas som gärningsmän till morden.

Kommentar:
Det är sällan brott videodokumenteras av gärningsmännen och att domstolar har tillgång till sådana filmer. Förutsatt att filmerna bedöms som äkta ska de anses vara väldigt god bevisning. Ibland kan en film vara ett bättre bevis än ett ögonvittne eftersom ögonvittnen ibland kan vara oärliga och/eller ha bristande observationsförmåga/minne. Problemet i detta fall är att gärningsmännen är maskerade. Jag anser likväl att tingsrätten bedömning är övertygande genom att domstolen haft tillgång till videobevisning där man kunnat jämföra med de tilltalades ärr, tatueringar och andra kännetäcken tillsammans med röst. Därutöver har AAS ägt USB-minne med de aktuella filmerna.

För de som är intresserade av bevisvärdering, se kapitel 3 i denna bok.

torsdag, december 17, 2015

Putin admits Russian military presence in Ukraine for first time


Note to myself

Guardian 17 December 2015: Putin admits Russian military presence in Ukraine for first time

Reuters 17 December 2015: Russia's Putin lashes Turkey, says Russian forces were in Ukraine

Compare with summary in Power and Law in International Society, page 155: "Similarly, Russia went to great length in its illegal annexation of Crimea in 2014 to argue that the “green men” taking control over various buildings were “local self-defense forces” and not Russian troops,132 contradicted by various international observers and later by president Putin himself.133"

---

132 ‘Russia says cannot order Crimean 'self-defense' units back to base’ Reuters (5 March 2014) accessed 26 October 2014. ‘Crimea crisis: Russian President Putin's speech annotated’ BBC (19 March 2014) accessed 26 October 2014.

133 ‘Putin admits Russian forces were deployed to Crimea’ Reuters (17 April 2014 ) accessed 26 October 2014; ‘Putin acknowledges Russian military serviceman were in Crimea’ Russia Today (17 April 2014) accessed 26 October 2014.