tisdag, maj 17, 2016

Fällande dom för folkmord

Jag kommenterar i SR P1 Ekot fällande dom för folkmord vid Stockholms tingsrätt.

torsdag, mars 24, 2016

Medverkan i media med anledning av Karadzic-domen

Jag har medverkat i media med anledning av Karadzic-domen.

Kommentator i SVT "Karadzic döms för folkmordet i Srebrenica" samtidigt som domen läses upp, du kan se det här (börjar efter 2 minuter).

Medverkar i SR P1 Studioett: "Besvikelse efter domen mot Karadžić"

Intervju i SVT (endast text): Folkrättsexpert: ”Inte bara en juridisk rättegång”. Jag läste ej citat och hade bett om vissa ändringar om möjlighet getts

onsdag, februari 24, 2016

Anhållen man misstänkt för krigsförbrytelser

Är intervjuad i Sveriges Radio P1, Studio Ett, 24 februari 2016, ”Anhållen man misstänkt för krigsförbrytelser" se länk "Jurist om krigsbrott”

tisdag, februari 23, 2016

Obama försöker stänga Guantanamo

Jag har blivit intervjuad i Hufvudstadsbladet: ”Obama försöker stänga Guantanamo”.

torsdag, februari 18, 2016

Attacker mot civila sjukhus är krigsbrott – varför händer det ändå?

Jag har blivit i Expressen: ”Attacker mot civila sjukhus är krigsbrott – varför händer det ändå?”

tisdag, februari 09, 2016

Will Swedish prosecutors question Assange in London?

I have been interviewed in the Local (Sweden); "Will Swedish prosecutors question Assange in London?"

söndag, december 27, 2015

Bevisvärderingen i terroristmålet vid Göteborgs tingsrätt

Guillou ifrågasätter om bevisningen i Göteborgs tingsrätt var tillräcklig mot de två som dömdes för terroristbrott. Nu kan jag inte garantera att domen står sig i hovrätten men låt mig återge tingsrättens bevisvärdering så får ni själva avgöra (jag har maskerat namnen på de dömda AAS och HAM). Bevisfrågan som ni framförallt ska fundera över - som Guillou ifrågasätter - är om de maskerade personerna på filmerna är de som nu blivit dömda.

ÅKLAGARENS SAKFRAMSTÄLLAN
De tre filmerna har äkthetsgranskats;

Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) anser att resultatet av deras analys extremt starkt talar för att de tre filmerna visar olika delar av samma händelseförlopp.

Utifrån jämförelser mellan bildmaterial på AAS och HAM å ena sidan och de tre ovan angivna filmerna har NFC uttalat att AAS håller i kameran under tagningen av den första filmen samt att det med extrem säkerhet är klarlagt att AAS finns med på denna; med extrem säkerhet syns hans hand på filmen. NFC menar också att deras analys starkt talar för att han även finns med på de två andra filmerna. NFC har slutligen kommit fram till att deras analys extremt starkt talar för att HAM finns med i alla tre filmerna som den man som har palestinasjal kring sitt huvud.

AASs SAKFRAMSTÄLLAN
AAS har inte deltagit i någon väpnad konflikt. Han har varit i Syrien under vissa perioder under tiden för åtalet. Han reste från Sverige till Turkiet i slutet av oktober 2012 och har fram till månadsskiftet januari/februari 2013 vistats huvudsakligen i städer som gränsar till Syrien men på den turkiska sidan. Därefter har han befunnit sig i Syrien under vissa perioder men också omväxlande i Turkiet fram till dess han återvände till Sverige i juli 2013.

Han och HAM har aldrig haft någon kontakt med varandra över huvud taget. Att personen som påstås vara AAS i filmerna (person X; se nedan) har liknande kläder och skor som han bär på vissa fotografier, kan förklaras med att det var vanligt att man lånade kläder och skor av varandra. Anledningen till att han begav sig till Syrien har inte haft något med radikalisering att göra, utan handlade om att hjälpa personer som varit utsatta i regionerna. Därför har han varit omväxlande i Syrien och Turkiet.

HAMs SAKFRAMSTÄLLAN
Den grupp som medverkar i de aktuella dåden och som åklagaren menar att HAM ingår i är inte en terroristgrupp. För det krävs per definition att det är en strukturerad grupp som är inrättad för viss tid samt bestående av mer än två personer som handlar i samförstånd för att begå terroristbrott (se prop. 2002/03:38 s. 29).

HAMs hälsotillstånd
Han har en hjärnskada och läkarintyg styrker hur sjuk han är samt att han saknar skallben. Under sin vistelse i Turkiet i september 2013 blev han skjuten i huvudet och han är berättigad till assistentstöd med 22,7 timmar per dygn. De av åklagaren åberopade bilderna visar inget annat än en gravt hjärnskadad person som badar i pool och som kan sitta vid bord och äta. Läkare har bekräftat att det föreligger uppenbara kontaktsvårigheter samt att HAM inte kan redogöra för sin inställning och har en svår hjärnskada.

DOMSKÄL [Tingsrättens bevisvärdering]
Det är i målet utrett att de tre mordfilmerna fanns på ett USB-minne hemma hos AAS och på detta fanns dessutom ett stort antal bilder från hans tid i Syrien, i många fall med stridsmundering och utrustad med vapen. Vidare finns HAM med på en film som beslagtagits hemma hos en till honom närstående kvinna. I den filmen befinner sig HAM i en stridande situation och redogör också för att han deltar i strid.

NFC har bedömt att de tre mordfilmerna med extrem säkerhet visar ett sammanhängande förlopp, vilket har betydelse vid bedömningen av om de tilltalade deltar I det som skildras på filmerna eller ej. NFC har dessutom konstaterat att filmerna med största sannolikhet inte är manipulerade. Mot bakgrund av NFC:s sakkunnigutlåtande anser tingsrätten att det saknas anledning att ifrågasätta filmernas äkthet. De ska därför utgöra utgångspunkt för bedömningen av gärningarna. Tingsrätten har att bedöma om det utifrån den av åklagaren framlagda bevisningen är bevisat att den man som på filmerna angetts som X är AAS och att den man på filmerna angetts som Y är HAM eller om det kan röra sig om andra personer.

1.1 AAS
I film 1 är det en hand som håller i den kamera/telefon som filmar händelserna. Den handen har jämförts med foton från kroppsbesiktning av AAS. I den delen talar bevisningen med extremt stor säkerhet (Grad +4) för att det är fråga om AASs hand. Vid jämförelsen har likheter iakttagits beträffande bl.a. övergripande utseende av handens ovansida, veck på ovansida av tumme och veck I handflatan samt specifika likheter avseende fläck i handflatan, ärr på handleden och en fläck på ovansidan av pekfingret. Sannolikheten att någon annan man skulle uppvisa motsvarande likheter, om de avbildades under samma förhållanden, har bedömts vara extremt liten.

I film 2 och 3 syns en person – X – alldeles intill offren samtidigt som denne håller i ett vapen och har täckt en del av sitt ansikte. Den personen talar såväl svenska som arabiska. Personen har även jämförts med såväl en passbild av AAS som foton vid kroppsbesiktning av honom. Därvid har NFC kommit fram till att deras undersökning starkt talar (Grad +3) för att X på filmen är identisk med AAS. NFC har iakttagit likheter beträffande bl.a. övergripande utseende, ögon, ögonparti och fläck på vänster armbåge samt specifika likheter avseende fläck på vänster ögonbryn och fläckar/ärr på två ställen på ovansidan av höger hand. Andelen andra män som skulle uppvisa motsvarande likheter om de avbildades under samma förhållanden, har bedömts vara mycket liten.

NFC har även jämfört personen X samt dennes kläder, skor och vapen i film 2 och 3 med bilder på AAS som har tagits i beslag. Likheter har iakttagits när det gäller övergripande utseende, storlek, ögon samt specifika likheter avseende flack på vänster ögonbryn och två fläckar på ovansidan av höger hand. Beträffande tröjan har likheter iakttagits avseende den övergripande färgsättningen och mönster samt specifika likheter i fråga om detaljer i mönster vid sömkanterna. Vid jämförelse
mellan skor har likheter iakttagits avseende färg, storlek, detaljer i sömmar, snörning och sulkant. Beträffande vapnet har likheter iakttagits när det handlar om vapenmodell, kolv, märke på magasin, utformning av handskydd samt färg på pistolgrepp, magasin och handskydd. Dessutom har specifika likheter avseende skada/fläck på främre delen av handskyddet iakttagits. När det gäller personen X och dennes kläder, skor och vapen talar NFC:s undersökning extremt starkt (Grad +4) för att AAS är den person X som finns med på filmerna. Även när det gäller rösten har likheter påträffats (Grad +2).

AAS förekommer på bilder och filmer från Syrien under aktuell tid. Han har även själv berättat om att han under aktuell tid i perioder befann sig i Syrien eller städer som gränsar till Syrien.
Personen X i mordfilmerna är en svensktalande person, vilket i sig begränsar risken för förväxling betydligt. Därtill uppvisar X alla de ovan nämnda likheterna med AAS. Det handlar bl.a. om det övergripande utseendet, såsom exempelvis kroppsstorlek, handens utseende, ögon, ögonparti och fläck på vänster armbåge samt specifika likheter gällande fläck på vänster ögonbryn och fläckar/ärr på två ställen på ovansidan av höger hand. Personen X bär dessutom likadana kläder, skor och vapen som AAS har burit vid andra tillfällen och talar med en röst som liknar AASs röst. Det går inte heller att bortse från att AAS har en något mörkare hudfärg än övriga på filmerna och det har även personen X på de tre mordfilmerna.

Att AAS är identisk med X i mordfilmerna stöds även i viss mån av den omständigheten att det USB-minne som dessa filmer fanns på, också tillhör honom.

Den omständigheten att försvaret åberopat ett fotografi på ett vapen med en liknande skada som den som kunnat iakttas på såväl mordfilmerna som på en stillbild av en annan person i Syrien utesluter inte att det vapen som X har på mordfilmerna är samma vapen som AAS haft på andra bilder, men leder i någon mån till att vapnet inte med lika stor säkerhet som NFC gjort gällande knyter AAS till mordfilmerna. Detsamma gäller AASs påstående om att det var vanligt att man bytte kläder och skor, vilket också i viss mån stöds av att andra personer än AAS på fotografier har liknande kläder som personen X på filmen.

Oaktat invändningen när det gäller vapen, kläder och skor anser tingsrätten vid en sammantagen bedömning att det inte finns något rimligt tvivel om att AAS är med på samtliga tre mordfilmer. Det är således bevisat att AAS är identiskt med den i mordfilmerna benämnda personen X.

1.2 HAM
NFC har gjort sin bedömning genom att ha jämfört fotografier från de tre mordfilmerna och fotografier från kroppsbesiktning i samband med gripandet. NFC har kommit fram till att HAM med extremt stor säkerhet (Grad +4) är med på alla de tre mordfilmerna. Särskilt har observerats en tatuering i form av ett ”H” på ena handen på den man på filmerna som angetts vara HAM. Av daktningsinformation (signalementsinformation) framgår att HAM har ett ”H” intatuerat i vänster tumgrepp. Ett sådant ”H” finns på ett åberopat fotografi på HAM och dessutom på mannen Y i mordfilmerna. NFC har även iakttagit likheter mellan HAM och Y i mordfilmerna avseende bl.a. öra, näsa, kroppsstorlek, hår/hårfärg och skägg samt specifika likheter avseende ärr samt fläck på vänster pekfinger. Sannolikheten att någon annan man skulle uppvisa motsvarande likheter, om de avbildades under samma förhållanden, har av NFC bedömts vara extremt liten.

Vid jämförelse mellan rösterna i mordfilmerna och två andra filmer med HAM, talar de åberopade resultaten starkt för att det jämförda talmaterialet härrör från samma talare (Grad +3). Flera distinkta likheter uppenbarade sig vid jämförelsen ur uppspelningarna.

HAM förekommer på bilder och filmer från Syrien under den för målet aktuella perioden. HAM har själv genom sin försvarare redogjort för att han befann sig i Syrien under den tid då morden bedömts ha ägt rum. Personen Y i mordfilmerna är svensktalande, vilket såsom nämnts ovan i sig begränsar risken för förväxling betydligt. Y:s utseende överensstämmer extremt starkt (Grad +4) med HAMs utseende såvitt avser bl.a. öra, näsa, kroppsstorlek, hår/hårfärg och skägg samt ärr och tatuering och fläck på vänster pekfinger. Y har dessutom en röst som starkt överensstämmer med HAMs.

Tingsrätten anser vid en sammantagen bedömning att det inte finns något rimligt tvivel om att HAM är med på samtliga tre mordfilmer. Det är således bevisat att HAM är identiskt med den i mordfilmerna benämnda personen Y.

2. Ska de tilltalade anses vara gärningsmän?
Det är som ovan konstaterats bevisat att HAM och AAS var närvarande vid avrättningen av de två männen. Men av filmerna framgår att det inte är någon av de båda som själva utför de båda halsskärningarna. Frågan är då om de ändå ska anses vara gärningsmän med utgångspunkt från deras agerande i samband med avrättningarna.

Enligt brottsbalken (BrB) 23 kap. 4 § framgår att ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning ska ådömas inte endast den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd. Detsamma ska gälla beträffande i annan lag eller författning straffbelagd gärning för vilken fängelse är föreskrivet. Den som inte är att anse som gärningsman döms, om han har förmått annan till utförandet, för anstiftan av brottet och annars för medhjälp. Vidare framgår att varje medverkande
ska bedömas efter det uppsåt som ligger honom till last.

Detta innebär att alla medverkande ska straffas och att varje medverkande är självständigt ansvarig för sitt agerande och således oberoende av om annan medverkande kan straffas. Begreppet medverkande omfattar inte bara anstiftaren och medhjälparen utan även gärningsmannen. En medverkande kan anses vara gärningsman, trots att han i strikt mening inte uppfyllt förutsättningarna för ansvar enligt ett straffbud om denne har spelat en så aktiv roll vid genomförandet av brottet att det är naturligt att betrakta honom som gärningsman (s.k. utvidgat gärningsmannaskap).

Flera personer som tillsammans begått ett brott kan dömas i s.k. medgärningsmannaskap för detta brott då de handlar ”tillammans och i samförstånd” eller ”gemensamt och i samråd”. Det rör sig då om fall där flera personer har hjälpts åt att utföra brottet, och de straffas då var och en som medgärningsman. Den omständigheten att vissa deltagande intagit en mer central roll och varit aktivare än andra utesluter inte medgärningsmannaskap, så länge de som varit mindre aktiva uppfyller kravet på att ha deltagit i brottets utförande. När någon av deltagarna inte kan sägas ha deltagit i brottets utförande, utan snarare har främjat det brott som annan medgärningsman utfört, kan det anses vara utvidgat medgärningsmannaskap. En förutsättning för att döma flera personer i medgärningsmannaskap är att det för varje individ kan styrkas att han faktiskt deltagit i brottets utförande eller genom främjande är att anse som medgärningsman.

AASs delaktighet
I film 1 kan iakttas hur han
  •  bestämmer var de döda ska placeras efter mordet
  •  filmar inledningsförloppet
  •  placerar det första offret inför mordet
  •  är mycket aktiv i planeringen
I film 2 kan iakttas att han
  •  förefaller vara med i planeringen hur mordet ska ske
  •  tystar ner andra som pratar då tal hålls
  •  deltar i scenografin vid dödandet
  •  gör plats för den som ska döda
I film 3 kan iakttas att han
  •  regisserar filmaren så att denne kommer närmre den plats där själva mordet ska äga rum
  •  underlättar för den som ska utföra själva mordet
  •  rör sig runt liket
  •  är med och jublar efter att det andra mordet är genomfört

AAS har genom det som angetts ovan både fysiskt och psykiskt stöttat de som med kniv utfört själva morden och har således ett gemensamt uppsåt med de båda män som hållit i knivarna och utfört respektive mord. AAS har genom sitt agerande spelat en så aktiv roll i genomförandet av de båda morden, att han är att anses som medgärningsman. Här bör också beaktas det som yttras av männen i filmerna. AAS nämner i film 1 att männen ska mördas och beordrar I film 2 att flaggan ska hämtas.

HAMs delaktighet
I film 1 kan iakttas att han
  •  har en ledande roll i planeringen
  •  bestämmer var mordet ska äga rum, genom att peka på den plats där det ska ske
I film 2 kan iakttas att han
  •  förefaller vara med i det rådslag som avhandlar hur mordet ska utföras
  •  agerar för att tysta åskådarna
  •  verkar medveten om att mordet ska filmas
  •  arrangerar scenografin
  •  håller ett anförande där han motiverar varför de två männen ska mördas
  •  underlättar även för den som ska utföra den ena halsskärningen genom att backa undan för att ge plats för denne och genom att sedan dels hålla fast benen på den som dödas dels vrida den mannen så att mannen med kniven ska komma åt bättre
I film 3 kan iakttas att han
  •  en liten stund håller tillbaka den man som med kniv ska utföra mordet för att han själv ska hålla ett tal om varför männen ska dödas därefter ger slutligt klartecken och vinkar fram mannen med kniven
  •  är med i den grupp som jublar vid slutförandet av mordet
HAM har genom det som angetts ovan både fysiskt och psykiskt stöttat de som med kniv utfört själva morden och har således ett gemensamt uppsåt med de båda män som hållit i knivarna och utfört respektive mord. HAM har genom sitt agerande spelat en så aktiv roll i genomförandet av de båda morden, att han är att anse som medgärningsman. Även här bör beaktas det som yttras av männen i filmerna. HAM hörs tala i filmerna, han beordrar att flaggan ska hämtas fram och han håller två längre anföranden i samband med de båda morden, något som tyder på att han har en central roll i genomförandet av mordet.

Både AAS och HAM ska alltså betraktas som gärningsmän till morden.

Kommentar:
Det är sällan brott videodokumenteras av gärningsmännen och att domstolar har tillgång till sådana filmer. Förutsatt att filmerna bedöms som äkta ska de anses vara väldigt god bevisning. Ibland kan en film vara ett bättre bevis än ett ögonvittne eftersom ögonvittnen ibland kan vara oärliga och/eller ha bristande observationsförmåga/minne. Problemet i detta fall är att gärningsmännen är maskerade. Jag anser likväl att tingsrätten bedömning är övertygande genom att domstolen haft tillgång till videobevisning där man kunnat jämföra med de tilltalades ärr, tatueringar och andra kännetäcken tillsammans med röst. Därutöver har AAS ägt USB-minne med de aktuella filmerna.

För de som är intresserade av bevisvärdering, se kapitel 3 i denna bok.

torsdag, december 17, 2015

Putin admits Russian military presence in Ukraine for first time


Note to myself

Guardian 17 December 2015: Putin admits Russian military presence in Ukraine for first time

Reuters 17 December 2015: Russia's Putin lashes Turkey, says Russian forces were in Ukraine

Compare with summary in Power and Law in International Society, page 155: "Similarly, Russia went to great length in its illegal annexation of Crimea in 2014 to argue that the “green men” taking control over various buildings were “local self-defense forces” and not Russian troops,132 contradicted by various international observers and later by president Putin himself.133"

---

132 ‘Russia says cannot order Crimean 'self-defense' units back to base’ Reuters (5 March 2014) accessed 26 October 2014. ‘Crimea crisis: Russian President Putin's speech annotated’ BBC (19 March 2014) accessed 26 October 2014.

133 ‘Putin admits Russian forces were deployed to Crimea’ Reuters (17 April 2014 ) accessed 26 October 2014; ‘Putin acknowledges Russian military serviceman were in Crimea’ Russia Today (17 April 2014) accessed 26 October 2014.

måndag, december 14, 2015

Dom i dag i terrormålet i Göteborg

Jag har blivit intervjuad i Sveriges Radio Ekot: “Dom i dag i terrormålet i Göteborg”, Göteborgsposten: "Tredje man jagas efter terrordomen" och Aftonbladet: ”Ygeman om domen: Behövs lagskärpning”.

fredag, december 11, 2015

Ny terrorlagstifting utan motstånd

Jag har blivit intervjuad i Sveriges Radio, P1 God morgon världen: ”Ny terrorlagstifting utan motstånd”.

torsdag, november 26, 2015

Hur kan Sverige få andra stater att skydda flyktingar och skyddsbehövande?

En fråga som dykt upp i förhållande till EUs och Sveriges mottagande av flyktingar och skyddsbehövande är hur kan Sverige få andra stater att leva upp till sina internationella förpliktelser att skydda flyktingar och skyddsbehövande? Det korta svaret: det är svårt.

Nu kommer det långa svaret. Motåtgärder och stramare svensk politik kommer inte leda till resultat. Det enda som möjligtvis kan ändras andra staters politik är genom inhemsk opinionsbildning och lagföring i respektive land. Jag har resonerat om detta i min bok "Power and Law in International Society", Routledge 2015.

När funkar ömsesidighet och motåtgärder?
Motåtgärder kan funka inom andra områden av folkrätten, t.ex. internationell våldsanvändning, diplomatiska förbindelser, handel och likabehandling av varandras medborgare genom principen om ömsesidighet (på engelska "reciprocity"). På sidorna 18-19 redogör jag för detta.

In the absence of a central authority with preponderant power, rules of international law to a large extent are upheld by measures of self-help, including the threat and use of force, by individual states. Obedience to law is the result from the interest a state perceives in reciprocal action by another state or states. Reciprocity entails agreement between states to coordinate policy around international law standards to advance mutual interests, sometimes involving exchanges of reciprocal concessions on different issues. Reciprocity refers to “exchanges of roughly equivalent values in which the actions of each party are contingent on the prior actions of the others in such a way that good is returned for good, and bad for bad.” It may be practiced both in relation to cooperation and defection. The risk that another state will exit the agreement rather than tolerate cheating can deter a would-be violator from cashing in on the short-term benefits of defection if that actor values future interactions. 
...
To illustrate the principle of reciprocity, imagine the establishment of a regime on the admission of foreign nationals. Under the rules of the regime, all states will grant residence status to nationals of other regime states. If regime state A disobeys the rules, other states of the same regime could reciprocate and refuse to grant residence to nationals of state A. The reciprocal connection may induce all parties to comply with the rules of the regime.
Ömsesidighet och motåtgärder fungerar ej beträffande mänskliga rättigheter och inom asylrätten
Motåtgärder  för att förmå andra stater att respektera mänskliga rättigheter  är inte tillåtet enligt folkrätten eftersom mänskliga rättigheter är en förpliktelse riktad mot individer och i någon bemärkelse "världssamfundet", inte mot andra stater. Men låt oss för tillfället bortse från frågan om det är tillåtet, är motåtgärder effektiva som metod för att förmå andra stater att respektera mänskliga rättigheter? På sidorna 25 och 97-99 förklarar jag varför motåtgärder inte funkar beträffande mänskliga rättigheter (samma resonemang håller för asylrätten).
reciprocity is often understood as a relationship between two states - “tit for tat” as a means of influence. However, some norms are of an erga omnes nature. The violation of such norms is not only an offence against the individual state affected and/or the individual person directly offended, it is also a violation against all members of the world community. Examples of erga omnes norms include aggression, piracy, genocide, slavery, torture, and racial discrimination. In such cases, reciprocity may arguably only give a limited explanation. As such, coercion, persuasion and socialization appear more relevant in relation to erga omnes obligations.

The mechanisms of creation and enforcement of international human rights treaties differs from other areas of international law. Notably the mechanism of reciprocity is less frequently used, if at all. If a state wishes to make another state violating human rights comply with the agreed obligations, it would make no sense and have no effect if the first state would reciprocate by making the same violations against its own population. The violation by a state of the rights of its own inhabitants does not ordinarily infringe on the national interests of other parties to the agreement, so there is no apparently compelling interest to scrutinize the violating behavior and call it to account. The most potent means of enforcement -military intervention and economic sanctions - are rarely used to enforce human rights norms because there is little incentive for individual states to take on such a burden. However, reciprocity may under certain circumstances operate if there is a policy of linkage, for example access to economic aid. In cases of human rights violations, aid can be revoked. Considering that mechanisms of reciprocity and coercion appear less effective in the field of human rights, other mechanisms may be more relevant. Processes of persuasion and acculturation (socialization) may better explain why states give expressive reasons for complying with human rights law, to obtain legitimacy through creating and ratifying human rights treaties.  
Simmons explains that international relations scholars often are pessimistic about the ability of international law to influence human rights practices because they look in the wrong direction. The traditional interstate perspective with criteria such as international law-making, adjudication and enforcement indicates that it is a weak legal system. ... The course of events that affect human rights occurs within the state, which is why local politics is important in this field. ... Most empirical studies on international human rights reach a similar conclusion; that the effectiveness of international law is mediated by domestic institutions and domestic actors. International human rights law largely depends on mechanisms of norm diffusion, and the effect of human rights treaties is typically indirect, depending on the domestic channels used in specific contexts.
Nu tror jag inte regeringens åtstraming egentligen handlar om att förmå andra EU-stater att respektera asylrätten, det handlar om att sänka Sveriges åtagande/ansvar och det är som så det bör diskuteras.