tisdag, april 30, 2019

Två sätt att hantera terroristgrupper i väpnad konflikt

Nedan följer två sätt att hantera terroristgrupper i väpnad konflikt. Jag menar att Hovrätten över Skåne och Blekinge väljer den bättre lösningen.


Hovrätten över Västra Sverige dömde förvisso de tilltalade som  skyldiga till terroristbrott eftersom de tilltalade ej ansågs tillhöra en väpnad grupp, men Hovrättens skäl skapar problem. Om Hovrätten över Västra Sverige linje skulle anammas i högre instans skulle det innebära att gärningar begångna under IS-flagg ej skulle utgöra terroristbrott. IS kunde genomföra sammanhängande väpnade anfall, hade högkvarter och befälsordning samt de stridande såvitt avser kläder, vapen och utrustning i övrigt uppträde som stridande förband. Vidare utförde gruppen handlingar som resultat av ordergivning (jfr med tingsrättens och Hovrättens domskälen).

Utdrag ur domen B 949-17 vid Hovrätten över Skåne och Blekinge
Hovrätten konstaterar inledningsvis att de i målet aktuella straffbestämmelserna är 2 och 3 §§ rekryteringslagen samt 2 och 3 §§ finansieringslagen och att det är 3 § finansieringslagen i dess lydelse före den 1 april 2016 som är tillämplig.


Rekryteringslagen bygger på EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism (2008/919/RIF om ändring av rambeslut 2002/475/RIF) och ursprunget till finansieringslagen är en FN-konvention från 1999 om bekämpande av finansiering av terrorism. I samtliga bakomliggande internationella instrument finns bestämmelser som utifrån sin ordalydelse begränsar den svenska terroristlagstiftningens tillämplighet i förhållande till internationell humanitär rätt. Exempelvis anges i beaktandesats 11 till 2002 års rambeslut att rambeslutet inte reglerar de väpnade styrkornas verksamhet under en väpnad konflikt enligt definition i internationell humanitär rätt. Vid en fördragskonform tolkning kan detta alltså leda till att rekryterings- och finansieringslagens tilllämplighet i vissa fall kan anses begränsad.


I målet är ostridigt att det vid tiden för åtalet pågick en icke internationell väpnad konflikt i Syrien och att Jahbat al-Nusra, Islamiska staten och Ahrar ash-Shaam utgjorde väpnade styrkor i denna konflikt.

Jahbat al-Nusra, som vid tidpunkten utgjorde en syrisk gren av al-Qaida, och Islamiska staten förekom redan vid tiden för åtalet på såväl EU:s som FN:s sanktionslistor.

Internationell humanitär rätt bygger på huvudprinciperna om distinktion (dvs. skyldigheten att skilja mellan militära mål och civila), proportionalitet och försiktighet. Den humanitära rätten har som främsta syfte att i största möjliga mån begränsa det lidande och de skador som en väpnad konflikt förorsakar såväl civila som stridande. Härtill kommer att beaktandesats 11 i 2002 års rambeslut måste ses i ljuset av det rådsuttalande som gjordes i samband med antagandet av rambeslutet. Av rådsuttalandet framgår att undantaget exempelvis är avsett att omfatta olika handlingar som begås av motståndsrörelser som i diktatoriska eller totalitära stater eller styrelseskick arbetar för införande eller återupprättande av ett demokratiskt samhällsskick (se t.ex. prop. 2002/03:38, s. 60 f. och 108).
Mot denna bakgrund är det hovrättens uppfattning att undantaget inte kan vara avsett att träffa väpnade styrkor som Islamiska staten och Jahbat al-Nusra som, precis som
tidigare konstaterats, vid tiden för åtalet upprepat och systematiskt ägnade sig åt sådan särskilt allvarlig brottslighet som avses med åtalet (jfr SOU 2016:40 s. 91 ff.). Hovrätten finner således att den svenska lagstiftningen i detta fall inte kommer i konflikt med den internationella humanitära rätten.


Utdrag ur domen B 9086-15 vid Göteborgs tingsrätt, ej ändrad av Hovrätten över Västra Sverige
För att det ska vara fråga om en väpnad grupp som den internationella humanitära rätten är applicerbar på, ska gruppen ha uppnått viss grad av organisation, d.v.s. den ska ha möjlighet att genomföra sammanhängande väpnade anfall, ha högkvarter, det ska finnas befälsordning samt ska de stridande såvitt avser kläder, vapen och utrustning i övrigt uppträda som stridande förband. Vidare ska det som gruppen utför vara resultatet av ordergivning och inte som en följd av enskilda individers initiativ. Om gruppen på filmerna inte ska betraktas som en väpnad grupp enligt denna, ska terroristbrottslagen vara tillämplig.
...
Den grupp som kan iakttas på de tre mordfilmerna stämmer mycket lite in på det som nu angetts vara en väpnad grupp. Det är oorganiserat på platsen varvid det fotograferas med mobiltelefoner och är allmänt stoj och glädjescener på platsen. Man kan inte heller iaktta någon vare sig egentlig ordergivning eller befälsordning.

Tingsrätten anser att det är utrett att det inte är någon egentlig väpnad grupp som utför morden och har då att pröva om det då är fråga om ett terroristbrott.


Hovrätten över Västra Sverige, domen B 5306-15
Eftersom terroristbrottslagen inte är tillämplig på väpnade styrkors verksamhet under en väpnad konflikt (jfr prop. 2002/03:38 s. 85), är en särskild fråga om Hassan Al-Mandlawi och Al Amin Sultan kan anses ha tillhört en väpnad styrka, vilket de förnekat. Utredningen ger enligt hovrättens mening stöd för den slutsats som tingsrätten kommit fram till, nämligen att så inte var fallet.

söndag, april 14, 2019

Intervju: Regeringen gömmer sig bakom juridiken

Jag har medverkat i SVT intervju "Regeringen gömmer sig bakom juridiken", 14 April 2019

Interview: Members of the UK parliament urge the extradition of Assange to Sweden


I contributed to BBC World Service (Radio) on the story "Members of the UK parliament urge the extradition of Assange to Sweden", listen at 12m30s.

torsdag, april 11, 2019

Intervju: Åklagare kan återuppta våldtäktsutredningen mot Assange

Jag har medverkat i intervju i Metro "Åklagare kan återuppta våldtäktsutredningen mot Assange", 11 April 2019.

Intervju: Assange kan utlämnas till USA före Sverige

Jag har medverkat i intervju i SvD "Assange kan utlämnas till USA före Sverige", 11 April 2019

Intervju: Regeringen avvaktat om barnen i Syrien 11 april 2019

Jag har medverkat i SVT Aktuellt, intervju "Regeringen avvaktat om barnen i Syrien" 11 april 2019.

tisdag, mars 12, 2019

Debattartikel: Vem ska straffa IS-förbrytarna?

Jag har skrivit artikel hos Sydsvenskan Kultur  "Vem ska straffa IS-förbrytarna?", 12 mars 2019. Texten återfinns nedan.


Vem ska straffa IS-förbrytarna?
Gärna internationell lagföring – men i första hand ska åtal ske nationellt

Mot bakgrund av de fruktansvärda brott som har begåtts i Syrien och Irak har det under flera år väckts krav på att en internationell tribunal eller domstol ska ta sig an brotten.


Internationella brottmålsdomstolar kan fylla flera viktiga funktioner och vara nödvändiga, samtidigt är de väldigt dyra och relativt ineffektiva jämfört med nationella domstolar. Internationella domstolar förfogar inte heller över något eget territorium eller fängelser. Nederländerna, som är säte för flera av dessa domstolar, har varken vilja eller skyldighet att vara avstjälpningsplats för dömda personer. Det innebär att personer som döms vid dessa domstolar måste avtjäna sina straff i länder som frivilligt går med på att ta emot dem.

Det enda land som de har en ovillkorlig rätt att återvända till är landet där de är medborgare. Skapandet av en internationell tribunal löser inte problemet var IS-förbrytare ska avtjäna sina straff eller var de ska leva efter avtjänat straff, vilket är den stora huvudvärken för europeiska makthavare.


Det kan likväl finnas skäl för en tribunal tar sig an Islamiska statens brott i Irak och Syrien, det skulle innebära att ett erkännande gentemot offren att detta var en av vår tids värsta brott. Det största hindret är dock att varken Irak eller Syrien är anslutna till stadgan för Internationella Brottmålsdomstolen (ICC). Säkerhetsrådet kan förvisso utöka ICCs behörighet till att även omfatta Syrien och Irak men Kina och Ryssland har 2014 genom veto förhindrat detta. Svenska regeringen har pekat på FN-tribunalerna för fd Jugoslavien (ICTY) och Rwanda (ICTR) som modeller, men dessa är skapade av FNs säkerhetsråd och således så utgör Kinas och Rysslands veto även hinder mot en sådan lösning.


Internationell samverkan är likväl möjlig, europeiska länder kan samordna sina utredningsresurser genom organ som Europol, Eurojust eller genom direkt samverkan mellan deras respektive nationella utredningsmyndigheter. Sverige och andra europeiska länder kan utöver att lagföra brottslingar i sina egna, nationella domstolar ge stöd till lagföring i den berörda regionen.  Istället för att peka på ICTY, ICTR och ICC så kan specialtribunalen för Sierra Leone och Kambodjarättegångarna tjäna som inspiration. De vilade på avtal mellan FN och de berörda länderna. I bosniska domstolar har utländska domare tjänstgjort vid krigsförbrytarrättegångar. EU har finansierat och bemannat en specialdomstol för Kosovo, rättegångarna genomförs i Haag men domstolen är grundad på lag antagen i Kosovo. Afrikanska unionen har genom avtal med Senegal upprättat domstol för brott begångna i Chad. Exemplen Sierra Leone, Kambodja, Bosnien, Kosovo och Chad är i högre grad knutna till respektive lands befintliga lagstiftning och myndigheter, de kan vara bättre modeller för hur IS-förbrytare ska lagföras än krav på en ny internationell tribunal. Sverige skulle kunna ge stöd i form av ekonomiska resurser och expertis för att säkra rättssäkerhet i rättegångar som genomföras nationellt, exempelvis i Irak. Det är svårare att se hur det skulle kunna ske i förhållande till Syrien eftersom regimen är en av de största förövarna i den aktuella konflikten. Regimen visar varken vilja att stå till svars för sina handlingar eller upprätthålla rättssäkerhet.


Bland oss som är verksamma inom området – akademiker och yrkesverksamma – råder enighet om att framtiden för bekämpandet av internationella brott ligger hos nationella brottsbekämpande myndigheter och domstolar.


Mark Klamberg
Docent och lektor i folkrätt, Stockholms universitet
Research fellow, University of Oxford 2018-2019

lördag, mars 09, 2019

torsdag, mars 07, 2019

Intervju: Tribunal är inget magiskt trollspö

Jag har medverkat i intervju SvD/TT: "Tribunal är inget magiskt trollspö", 7 mars 2019



torsdag, februari 21, 2019

Intervju: Återvändande extremister svår fråga

Jag har medverkat i SR P1 morgon om "Återvändande extremister svår fråga", 21 februari 2019



måndag, februari 18, 2019

Intervju: Politiskt svårt bistå IS-svenskar

Jag har medverkat i intervju TT/Sydsvenskan "Politiskt svårt bistå IS-svenskar", 18 februari 2019

lördag, december 01, 2018

Krönika: Yttrandefriheten och religionsfriheten

Jag har skrivit krönika i UNT "Yttrandefriheten och religionsfriheten", 1 december 2018