Bakslag i Haririrättegången

CNN och Aftonbladet rapporterar att FNs specialtribunal som ska utreda mordet på Rafik Hariri på åklagarens anhållan har friat fyra prosyriska generaler. Jag är inte överraskad. Tribunalen påbörjade sitt arbete den 1 mars 2009 så det handlar inte om att en fullständig rättegång har hållits. Vad jag förstår har det stått klart en längre tid att åklagaren haft för lite bevisning och därför har han nu begärt att de misstänka ska frias. Rent juridiskt är det rätt, har åklagaren ingen bevisning finns det ingen anledning att driva målet vidare. Däremot är det beklagligt att mordet på Rafik Hariri ännu är olöst. Utan att hysa några större förhoppningar om snar framgång vore det likväl önskvärt om åklagaren finner tillräcklig bevisning. Sådan finns nog i Damaskus och regimen där är nog inte särskilt benägen att hjälpa åklagaren. Det kan tyvärr leda till nya oroligheter i Libanon.

Vad är allvarlig brottslighet?

Sanna Rayman ställer apropå det svenska genomförandet av EUs teledatalagringsdirektiv den berättigade frågan om informationen blir tillgänglig för allsköns ändamål utöver de som direktivet faktiskt kom till för, dvs grov brottslighet och terrorism? Aftonbladet skriver att det endast handlar om allvarliga brott. Vad innebär ett allvarligt brott?

Regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit hur direktivet ska genomföras i Sverige, Trafikuppgiftsutredningen. Den har lämnat förslag om att lagringsskyldighet ska införas men lämnat nuvarande regler för vilka brott trafikuppgifter kan bli tillgänglig för polisen oförändrad. Med andra ord, det finns redan regler för vilken typ av brottslighet trafikuppgifter kan utlämnas. Med nuvarande regler för teleövervakning kan trafikuppgifter lämnas ut för brott med minimistraff på sex månaders fängelse i straffskalan. För detta krävs domstolsbeslut och skälig misstanke. Det handlar exempelvis om följande brott.

Mord, dråp, grov misshandel, vållande till annans död (enbart grovt brott), människorov, människohandel, olaga frihetsberövande (som inte är mindre grovt), olaga tvång (enbart grovt brott), grov fridskränkning/kvinnofridskränkning, olaga hot (enbart grovt brott), våldtäkt (som inte är mindre grov), grovt sexuellt tvång, grovt sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt koppleri, grov stöld, rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel (enbart grovt brott), grovt bedrägeri, utpressning (enbart grovt brott), ocker (enbart grovt brott), häleri (enbart grovt brott), penninghäleri (enbart grovt brott), svindleri (enbart grovt brott), grov förskingring, trolöshet mot huvudman (enbart grovt brott), olovligt brukande (enbart grovt brott), grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott, mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, grovt sabotage, sjö- eller luftfartssabotage (enbart grovt brott), grov urkundsförfalskning, penningförfalskning (enbart grovt brott), grovt barnpornografibrott, övergrepp i rättssak (enbart grovt brott), grovt tjänstefel, bestickning/mutbrott (enbart grova brott), grovt narkotikabrott, grovt skattebrott, grovt dopningsbrott, brott mot alkohollagen (enbart grovt brott), grovt vapenbrott, grovt miljöbrott, grovt artskyddsbrott, grov smuggling, grov narkotikasmuggling, grovt tullbrott, terroristbrott, grovt insiderbrott och grov människosmuggling. Hemlig teleövervakning får också användas vid dataintrång, barnpornografibrott, som inte är att anses som ringa, narkotikabrott och narkotikasmuggling.

Det är alltså mer än bara terrorism. Det verkar också som utlämning av abonnentuppgifter avseende fildelning (där böter är den normala påföljden) förutsätter att trafikdatalagringsdirektivet genomförs.

Bland politiker verkar det finnas ett antagande om att trafikuppgifterna som lagras enligt EU-direktivet endast kommer lämnas ut efter domstolsbeslut. Uppgifter kan även utlämnas enligt nuvarande lag om elektronisk kommunikation utan domstolsbeslut och skälig misstanke. Det kan även ske i underrättelsesyfte för att förhindra brott. Det senare framgår inte direkt av lagtexten utan grundas på en generös lagtolkning hos polisen. En berättigad fråga är om detta har diskuterats och sanktionerats av våra politiker. Det finns ytterligare en utredning, polismetodutredningen, som ska utreda om detta är en lämplig ordning. Även den innehåller förslag om att uppgifter kan lämnas ut utan krav på domstolsbeslut. För Juridiska Fakultetsnämndens räkning håller jag på att skriva ett utkast på remissvar avseende polismetodutredningen. Jag har skrivit ned några tankar om detta här.

Dilemma för liberala bloggare

Min vän i folkpartiet Seved Monke skriver på sin blogg om interaktivitet och internet. Det får mig att fundera på debatten för några veckor som startade med DNs artikel om det minimala intresset för riksdagsledamöters bloggar. Ett dilemma för borgerliga bloggare och särskilt riksdagsledamöter från alliansen är att endast bloggare som uppfattas som självständiga i förhållande till regeringen uppmärksammas, kommenteras och hamnar i eller nära debattens centrum. HAX anslår i ett inlägg en mer försonlig ton gentemot regeringen, men hur hade intresset för hans (eller min) blogg varit om vi hade valt denna linje? Eftersom jag klagat så mycket på regeringen när det gäller frågor om personlig integritet så tänkte jag i detta inlägg passa på att berömma justitieminister Beatrice Ask för att hon enligt SvD bromsar EU-förslaget om masslagring av passageraruppgifter. Genom att varva kritik med beröm så kanske regeringen håller bättre i dessa frågor. I samband med detta villa jag passa på att gratulera Mary på hennes födelsedag, hon verkar ha samma inställning som jag.

Allianspartiernas partisekreterare hade i oktober en blogglunch, förmodligen som ett svar på den hårda FRA-kritiken bland borgerliga bloggare. Det var ett bra intiativ och det skulle man kunna upprepa apropå diskussionen om telekompaketet. Christoffer Kullenberg skriver i Expressen om regeringens kommunikéartade sätt där endast journalister är inbjudna för att informeras om regeringens inställning angående telekompaketet. I USA har jag uppfattat att bloggare regelmässigt inbjuds till liknande arrangemang. När Folk och Försvar hade sin rikskonferens i Sälen i år bjöds jag in för att följa och blogga om konferensen. En sådan inställning tillhör framtiden.

Brittiskt nej till centraliserad databas

Tidningen Independent rapporterade i oktober 2008 om ett brittiskt förslag om att upprätta en centraliserad statlig databas där uppgifter om alla telefonsamtal och mejl lagras. Enligt tidningens skulle databasen förmodligen drivas av GCHQ, den brittiska motsvarigheten till FRA. Nu rapporterar Guardian att detta förslag förkastats av den brittiska inrikesministern eftersom förslaget skulle kränka den personliga integriteten alltför mycket. Istället kommer uppgifterna i enlighet med EUs trafikdatalagringsdirektiv att lagras hos operatörerna och myndigheter måste begära ut uppgifterna i varje enskilt fall.

SVT Rapport har berättat hur FRA de senaste tio åren inhämtat trafikdata med bred håv och lagrat det i en central databas. Jag har i Expressen beskrivit hur riksdagen gett lagstöd för detta utan att först diskutera saken. I Storbritannien gick det bra att diskutera, men inte i Sverige.

Lagrådsremissen om FRAs signalspaning: Försvaret får spana på fientliga vapensystem

NyTeknik har lagt ut lagrådsremissen "Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning". Jag uppfattar två substantiella ändringar jämfört med regeringens departementspromemoria. I övrigt har den massiva remisskritiken inte bitit på regeringen.

1. FRA och Försvaret får spana mot fientliga försvarssystem som befinner sig på svenskt territorium
Enligt det ursprungliga förslaget i departementspromemorian får inhämtning inte ske om sändare och mottagare på befinner sig på svenskt territorium. Det skulle förbjuda FRA och Försvarsmakten från att spana mot fientliga försvarssystem som befinner sig på svenskt territorium, vilket naturligtvis vore absurt. Jag har kommenterat detta tidigare. I den nu aktuella lagrådsremissen har man infört ett undantag där inhämtning är tillåten på svenskt territorium beträffande signaler mellan sändare och mottagare på utländska statsfartyg, statsluftfartyg eller militära fordon. I enlighet med vad jag skrivit tidigare tycker jag denna förändring är bra.

2. Integritetsskyddsombud införs
Vid prövningen av ansökningar om tillstånd till signalspaning ska finnas ett integritetsskyddsombud som ska bevaka integritetsintresset. Integritetsombudet företräder inte någon särskild person, utan enskildas intressen i allmänhet. Integritetsskyddsombudet får ta del av allt material som förekommer i målet. En intressant och potentiellt värdefull säkerhetsventil är att "[f]ör det fall integritetsskyddsombudet uppmärksammar missförhållanden är det en naturlig följd av uppdraget att han eller hon påtalar det för Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern." (sid. 71)

Reflektion
När regeringen den 25 september 2008 presenterade överenskommelsen var lösningen på "massavlyssningen" att FRA endast skulle få tillgång till s k trafikstråk (senare benämnt som signalbärare). Eftersom trafikstråk/signalbörare är tämligen okända och svårdefinierade begrepp så har det blivit en hel del kritik. Regeringen har på sidan 36 i lagrådsremissen avfärdat kritiken genom att förklara att detta är "en mycket långtgående begränsning av den trafikvolym som signalspaningsmyndigheten teoretiskt kan få tillgång till för att genomföra urval med sökbegrepp."

Definitionen av minsta möjliga signalbärare är dock den samma som tidigare, dvs "en enstaka fiberkärna i en optisk fiberkabel". Hur mycket är detta? Enligt FRAs egna uppgifter 2007 motsvarade detta 400 Gigabit/s (2007/08:FöU14 sid. 76-77), eller 200 000 hushåll med bredband 2 Megabit/s. Teknikutvecklingen gör att två senare har en fiberkärna kapacitet om 1,6 Terabit/s, ett fiberpar för tvåvägskommunikation 3,2 Terabit/s , eller 1 600 000 hushåll. Är detta en "mycket långtgående begränsning"?

Juridiska Fakultetsnämndens och Advokatsamfundets kritik beträffande FRAs masslagring av trafikdata som även omfattar "oskyldig kommunikation" har regeringen inte bemött med en bokstav. Trafikdata är information om vem som kommunicerar med vem. SVT Rapport har rapporterat om denna masslagring som i lagtexten benämns genom eufemismerna "följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag." Jag citerar advokatsamfundets remissyttrande.

När det gäller möjligheten att bedriva signalspaning för tekniska ändamål, metodutveckling m.m., enligt 1 § tredje stycket, föreslås ingen ändring i promemorian i förhållande till vad som gäller idag. Advokatsamfundet är fortfarande mycket kritiskt till denna reglering, som i praktiken innebär en i det närmaste oinskränkt rätt för FRA att signalspana för alla typer av syften. Detta framgår också av författningskommentaren till bestämmelsen, som medger en mycket vidsträckt tillämpning av bestämmelsen. Analysen i propositionen till varför denna möjlighet ska finnas för FRA är inte tillräcklig. Det är nödvändigt att komplettera analysen och om behov kan konstateras, förse denna del av FRA:s verksamhet med nödvändiga rättssäkerhetsgarantier och ett betryggande skydd för den personliga integriteten. Det måste tydligt framgå hur sådan information får användas, samt om och under vilka förutsättningar sådan information kan lämnas ut till myndigheter i Sverige och utomlands. Regleringen måste därför förtydligas så att det av lag framgår att signalspaningen enbart är tillåten för de i lag angivna ändamålen och att annan signalspaningsverksamhet därmed inte är tillåten.

Om regeringen föreslår att FRA ska ha tillgång till stora delar av trafiken som korsar Sveriges gränser och kunna lagra uppgifter om kommunikation i massiva mängder i "bred håv" utan urskiljning så borde regeringen vara ärlig med detta. Man skulle kunna fortsätta med andra brister i förslaget, men det här får väl räcka.

Media och bloggar
SvD, HAX, Opassande, Jakob Sjöström, MinaModerataKarameller

Juristlinjen vid Stockholms universitet är landets populäraste utbildning

Läser hos Dagens Juridik att enligt ansökningsstatistiken inför höstterminen är juristutbildningen vid Stockholms universitet populärast. Så var det även vid förra ansökningstillfället. Alltid roligt när utbildningen vi erbjuder är attraktiv.

Nedläggning av domstolar och decentralisering

Tomas Attorp skriver på SvD Brännpunkt om förslaget att hälften av Sveriges länsrätter ska läggas ner och en centralisering ska ske till större orter. Länsrätter prövar många av de mål som angår oss medborgare i vardagen, det kan handla om ekonomiskt bistånd, skatt, sjukpenning, körkort, psykiatrimål, planärenden och vid vissa länsrätter migrationsmål.

Jag genomförde själv en sk kombinerad notareietjänstgöring där jag både tjänstgjorde vid Blekinge tingsrätt och länsrätten i Blekinge. Den sistnämnda kommer genom förslaget att läggas ner. Jag kan se skälen som talar för denna centralisering, små domstolar är känsliga vid sjukdom, semestrar, större domstolar ger möjlighet till specialisering och i jämförelse med tingsrätter sker mycket av handläggningen skriftligt varför en länsrätts placering blir mindre viktig. Samtidigt kan allt inte avgöras på handlingarna. Den enskilde kan begära muntlig förhandling, i psykiatrimål sker prövningen i regel i närvaro av den berörde och i planärenden finns det ett värde i att rätten besöker de berörda fastigheterna.

Halveringen av antalet länsrätter ska även betraktas mot två andra tendenser. Stora statliga verk flyttas till småorter samtidigt som vardaganknutna myndigheter som skattekontoret, Försäkringskassan och länsrätter lämnar småorterna. Är detta vad medborgarna efterfrågar? Är detta rätt sätt att behålla kvalificerade statliga tjänster i mindre orter? Är detta rationellt? Som stockholmsinvånare brukar jag inte argumentera för decentralisering av myndigheter, men i detta fall borde politikerna fundera över det förnuftiga i att de vardagsanknutna myndigheterna lämnar de mindre orterna.

Jäv i TPB-rättegången?

Det är ganska välkänt för läsare av denna blogg att jag inte är en förespråkare för olovlig fildelning och jag är inte särskilt upprörd över IPRED-lagen eller TPB-domen i sak. Däremot tycker jag det är viktigt att svenska domstolar uppfattas som självständiga och oberoende. Därför blir jag oroad över uppgifterna om att ordförande i TPB-rättegången är medlem i Svenska föreningen för upphovsrätt. Rune Lavin har enligt Sveriges Radio och SvD uttryckt samma oro. Lavin är inte vilken jurist som helst, han har varit ordförande i regeringsrätten. Som folkrättsjurist tänker jag spontant på Pinochetmålet i Storbritannien där målet om utlämning av Pinochet till Spanien fick tas om eftersom en av domarna var medlem i Amnesty. Denna utveckling i TPB-målet är olycklig, oavsett vad man avser i sak om fildelning.

Media och bloggar
DN, Aftonbladet, Expressen, Mårten Schultz

Påminnelse om seminarium "Pirate Bay, upphovsrätten och rättens legitimitet"

Jag har tidigare skrivit om seminariet "Pirate Bay, upphovsrätten och rättens legitimitet". När nu HAX påminner om saken så vill jag inte vara sämre. Se även vad Per Altenberg skriver.

Seminarium: Pirate Bay, upphovsrätten och rättens legitimitet

I anledning av domen i Pirate Bay-målet inbjuder Institutet för Rättsinformatik och ämnet allmän rättslära vid Stockholms universitet till ett seminarium i samtalsform.

Plats: Aula Magna, Höger hörsal, Stockholms universitet, Frescati
Tid: 21 april, kl 14.00 - 16.00. Ingen förhandsanmälan. Seminariet är kostnadsfritt.

Syftet är dels att kommentera domen ur ett upphovsrättsligt perspektiv, dels att diskutera legitimitet och gränserna för vad lagstiftningen kan åstadkomma, framför allt rörande regleringen av Internet men även ur ett lite bredare perspektiv, i situationer då lagstiftarens ambitioner av stora grupper inte uppfattas som legitima.

Medverkande: Magnus Eriksson, medgrundare till Piratbyrån, Håkan Hydén, professor i rättssociologi, Jan Rosén, professor i civilrätt och regeringens särskilde utredare för översyn av upphovsrättslagen, Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik och Peter Wahlgren, professor i rättsinformatik.

Se karta för att hitta till Aula Magna.

Bodström har svarat på riksdagssvar

Thomas Bodström har på sin blogg svarat på riksdagssvars frågor om FRA. Nu är han ju inte den första, men jag tycker det är föredömligt att Bodström som ordförande för justitieutskottet gjort det. Gruppen som står bakom rikssdagsvar lägger en bra grund för att diskutera FRAs signalspaning.

Själv ska jag till Danmark på onsdag för att tala om lagstiftningen i samband med ISACA Skandinaviens konferens (paneldiskussion torsdag kl. 8.30). Jag är medveten om att de har använt fel titel på mig i programmet.

Norge blir större

SvD och DN rapporterar att Norge skördat framgångar i sin strävan att utvidga sin kontinentalsockel mot Arktis. Beslutet fattas av FNs kommission för avgränsning av kontinentalsockeln och en sammanfattning av beslutet kan man hitta här.

Stanfordprofessor vann copyrightmål

I Dagens Juridik kan man läsa att "[e]n amerikansk domstol har funnit att lagstiftning som ger nytt skydd åt äldre verk är oförenlig med konstitutionens första tillägg."

Hostis humani generis

En fråga är om USA hade rätt att utöva våld för att frita den numera världskände kapten Philips utanför den somaliska kusten.

Pirater benämns av domare Moore i det välkända Lotusfallet som "Hostis humani generis", hela mänsklighetens fiende. Det är starka ord. Inom folkrätten representerar sjöröveri det tidigaste exemplet på brott där stater kan utöva universell jurisdiktion, dvs det behöver inte finnas en koppling mellan den stat som lagför brottet och brottsplatsen, den misstänktes nationalitet eller annan omständighet. I modern tid används oftare folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser som exempel där universell jurisdiktion kan utövas. På det fria havet har alla stater rätt att uppbringa piratfartyg. Detta kan ske med örlogsfartyg eller luftfartyg (artikel 105 och 107 havsrättskonventionen). Svårigheter uppstår om piraterna befinner sig på somaliskt territorialvatten där endast den somaliska staten kan utöva jurisdiktion. För det fall fritagningen av Philips ägde rum på somaliskt territorialvatten, var den olaglig? Nej. Somalias regering kan samtycka till att andra stater ingriper på somaliskt territorialvatten. Vidare kan FNs säkerhetsråd anta ett beslut under kapitel VII som ger andra stater än Somalia denna rätt. I det aktuella fallet finns det både samtycke av den somaliska transitionsregeringen och ett beslut av FNs säkerhetsråd, resolution 1816(2008).

Mer problematiskt är vad man ska göra med infångade pirater. Nu skickar Sverige tre örlogsfartyg till området. Folkrättsligt finns det inga problem i att piraterna lagförs inför domstolar i andra länder än Somalia. Svårare är vad man ska göra med piraterna efteråt. Jag tror inte den svenska regeringen är särskilt intresserad av att ha fylla anstalterna i Hall och Kumla med pirater. Vad ska man göra med piraterna när de avtjänat sina straff och det visar sig att de inte kan återföras till sina hemländer? Lösningen verkar vara att västländer lämnar över piraterna till kenyanska myndigheter. Vad jag förstår dödades tre pirater vid fritagningen av kapten Philips, medan en pirat fanns på det amerikanska örlogsfartyget. Det blir intressant att se vad som händer med honom.

JKs beslut om nedläggning av förundersökning

För snart en månad sedan skrev jag att förundersökning avseende FRA-läcka kan komma att läggas ner. Några media rapporterade att den blev nedlagd, men så var inte fallet vid det tillfället.

Förundersökningen avsåg en läcka av detta dokument som ligger på SVTs hemsida och resulterade i ett reportage den 16 juni 2008. Det framgick då att FRA sysslar med "generell massinhämtning av trafikdata, där både svenska och utländska medborgares trafikdata samlas in i en bred håv". FRA förnekade inte uppgifterna utan riktade en anmälan till JK om att yttrandefrihetsbrott begåtts genom publiceringen. Justitiekanslern inledde en förundersökning den 27 juni 2008. Nu har justitiekanslern beslutat att lägga ner förundersökningen. Beslutet kan du finna här.

Jag har tidigare argumenterat att en del av hemlighetsmakeriet kring FRAs signalspaning är obefogad och skapar onödig misstänksamhet. Jag har också skrivit i Expressen och på denna blogg att försvarsminister Sten Tolgfors bär ett ansvar för detta. Han har förklarat att de uppgifter som SVT rapporterat inte ska utredas med motiveringen "att vi har en relation till andra länder som vi inte ska riskera att undergräva." Det är därför intressant att JK kom fram till att ovan nämnda dokument inte omfattas av försvarssekretess.

Sten Tolgfors förklaring i SvD den 4 november 2008 att Datainspektionen redan utrett saken är felaktig vilket jag reagerade på i Expressen samma dag. Det framgick redan av ett svar från Datainspektionen den 24 oktober 2008.

Av Datainspektionens svar framgår det att myndigheten kanske kommer (inte ska) att granska saken under 2009 och 2010. Per Agerman har skrivit ett inlägg den 8 mars 2008 där han granskat regeringens instruktioner med begränsningar till Datainspektionen inför denna granskning och varför han inte tror granskningen kommer ta upp sådana, för regeringen, känsliga frågor. Det är möjligt att ledamöterna i Förvarets Underrättelsenämnd utför en effektiv granskning, men det är inget som allmänheten kan få insyn i, utan vi får nöja oss med isolerade och allmänt hållna inlägg från tidigare och nuvarande ledamöter i FUN. Eftersom Datainspektionens tillsyn över FRA riskerar att bli tandlös, återstår det för media och riksdagen att axla detta ansvar. Kommer detta att hända?

Seminarium: Pirate Bay, upphovsrätten och rättens legitimitet

Jag har själv inte deltagit i fildelningsdebatten men det är möjligt att en del av bloggens läsare intresserar sig för dessa frågor. Därför vill jag tipsa om ett seminarium som mina kollegor anordnar, även annonserat på Juridicums hemsida.

Seminarium: Pirate Bay, upphovsrätten och rättens legitimitet

I anledning av domen i Pirate Bay-målet inbjuder Institutet för Rättsinformatik och ämnet allmän rättslära vid Stockholms universitet till ett seminarium i samtalsform.

Plats: Aula Magna, Höger hörsal, Stockholms universitet, Frescati

Tid: 21 april, kl 14.00 - 16.00. Ingen förhandsanmälan. Seminariet är kostnadsfritt.

Syftet är dels att kommentera domen ur ett upphovsrättsligt perspektiv, dels att diskutera legitimitet och gränserna för vad lagstiftningen kan åstadkomma, framför allt rörande regleringen av Internet men även ur ett lite bredare perspektiv, i situationer då lagstiftarens ambitioner av stora grupper inte uppfattas som legitima.

Medverkande: Magnus Eriksson, medgrundare till Piratbyrån, Håkan Hydén, professor i rättssociologi, Jan Rosén, professor i civilrätt och regeringens särskilde utredare för översyn av upphovsrättslagen, Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik och Peter Wahlgren, professor i rättsinformatik.

Se karta för att hitta till Aula Magna.
Tingsrättens dom om Pirate Bay och fildelningen meddelas den 17 april.

Bloggar
DN, Enligt min Humla, Opassande, Falkvinge, TKJ, Christian Engström

Unika möjligheter för svensk polis?

NyTeknik rapporterar följande.

Vid sidan av FRA kan polisen få egna befogenheter att signalspana. Det betyder att såväl Säpo som den öppna polisen kan få tillgång till rådata från signalspaning gällande utländska förhållanden.

Att polisen får råmaterial skulle, enligt uppgift, vara detsamma som att polisen får del av stora mängder extremt hemlig information, exempelvis om hur underrättelserna har inhämtats och från vem.

– I de flesta länder kan polisen få del av bearbetad underrättelseinformation och sammanställningar i form av rapporter, men att de själva skulle få signalspana är unikt i världen, säger en bedömare.

Det här kan vara ett problem eftersom FRA inhämtar och lagrar rådata även avseende kommunikation som inte kan kopplas till yttre hot, dvs "oskyldig kommunikation". Det handlar bl.a. om information om vem som kommunicerar med vem. SVT har rapporterat om det och i FRAs egna dokument förklaras mera. I SVTs reportage och FRAs dokument talar man om trafikdata istället för rådata, men jag uppfattar att trafikdata omfattas av det mer omfattande begreppet rådata.

FRA fångar in och sparar omfattande mängder trafikdata om vem som kontaktar vem, när, var och hur via fasta telefoner, mobiler, sms, mejl, datorer med IP-nummer och så vidare.

FRA har framhållit utåt att man jobbar med precisa, exakta sökbegrepp för att få tag i utländsk trafik. Men enligt Rapports källor handlar det om en generell massinhämtning av trafikdata. där både svenska och utländska medborgares trafikdata samlas in i en bred håv.

Trafikdata som avslöjar vem som kommunicerar med vem är väldigt känslig eftersom den kan användas för att kartlägga kommunikationsvanor, vilka nätverk man tillhör och därmed social tillhörighet. Detta ska hanteras av så få personer som möjligt för att förhindra missbruk. Därför vill jag resa ett varningens finger för att polisen får direkt tillgång till FRAs databaser med rådata/trafikdata. SÄPOs/polisens motiv för en sådan förändring är förmodligen att de skulle få större möjlighet att rikta signalspaning (t.ex. avlyssning) mot fysiska personer, individer. I NyTekniks artikel ovan kan man läsa att det vore unikt i världen med polis som har tillgång till rådata.

Som jag uppfattar det har polisen enligt nu gällande lag bara direkt tillgång till färdigbearbetade underrättelser och inte rådata/trafikdata. (9 § förordningen (2007:261) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet).

En relaterad fråga är i vilken uträckning obearbetad information överförs mellan stater. Jag har uppfattat att stora mängder rådata/trafikdata insamlas inom FRAs utvecklingsverksamhet. Enligt 9 § signalspaningslagen får FRA beträffande utvecklingsverksamheten "etablera och upprätthålla samarbete i signalspaningsfrågor med andra länder och internationella organisationer." Det ger ju inget svar om i vilken utsträckning detta sker. Idag återupptäckte jag en gammal artikel från NyTeknik där vissa ledtrådar ges.

FRA kan ha spanat på svenskar via avlyssning i baltstaterna. Enligt vad Ny Teknik erfar skickas stora trafikmängder från några av baltstaterna till FRA.

Stora trafikmängder eller rådata från signalspaning i kabel – alltså obearbetad digital trafik – sänds enligt uppgift till FRA i Sverige.

Den söks sedan igenom här hemma i jakt på försvarsunderrättelser som FRA kan ha intresse av. På så sätt kan FRA ha samlat uppgifter om svenskarna, som man sedan lämnat vidare, sannolikt till Säpo.

Även stora underrättelsenationer, som USA, lär få ta del av trafikmängderna via sina organ, uppger Ny Tekniks källor.

Dessa konkreta uppgifter hade förtjänat mera uppmärksamhet.

Bloggar
Scaber Nestor

En värld utan Gud men med helvete

På Johan Folins blogg kan man lyssna på Johan Norbergs föredrag om sin bok och finanskrisen. Jag tycker föredraget var väl värt att lyssna på. Det roligaste och samtidigt mest minnevärda citatet var nog följande.

Kapitalism utan konkurser är som kristendom utan helvete

Min egen reflektion är följande. Orsakerna till finanskrisen finns att söka flera år tillbaka, hos finansmäns girighet, klåfingriga politiker och privatspersoners levnad på lånade pengar, men när finanskrisen väl bröt ut uppstod frågan om en amerikanska statsmakten skulle undsätta investmentbanker. Många svarade länge nej på denna fråga, men nu tror jag att när krisen väl var ett faktum så var det ett misstag att inte rädda Lehman Brothers. Investmentbankens krasch fick enorma följdkonsekvenser.

Jag har uppfattat att den förra amerikanska administration såg det som oförenligt med sin ideologi att undsätta banker. Samtidigt hade man genom politiska beslut uppmuntrat privatpersoner, banker och investerare att vidta felaktiga beslut. Är det ett exempel på ideologisk förvirring? Det är lite som planekonomi med konkurser eller en värld utan Gud men med helvete.

Eftersom jag tycker man borde räddat Lehman Brothers så uppstår frågan vilken religiositet jag har. Det finns ett ordsspråk som säger "Against stupidity; God Himself is helpless.”

Bloggar
HAX, Motpol, Johan Norberg

SÄPO kommer att få nyttja FRA

SVT rapporterar att en utredning föreslår att Säpo kan få använda FRA-spaning. Det var detta som många trodde var uteslutet med överenskommelsen den 25 september 2009, men då får man läsa överenskommelsen lite noggrannare. Punkten 7 anger följande.

En utredning ska tillsättas för att se över polis och säkerhetspolisens behov av underrättelser.

Enligt direktiven ska utredaren bl.a.

kartlägga Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelseinhämtning avseende utländska förhållanden genom signalspaning.

Jag skrev med anledning av detta i oktober 2008 följande.

Jag tolkar det som att FRA-shopen kan komma att öppnas för polisen igen.

Med andra ord, jag är inte överraskad. I en artikel som Svensk Juristidning publicerar senare i april diskuterar jag bl.a. brottsbekämpande myndigheters tillgång till FRAs signalspaning.

Uppdatering. Från SVT kan man nu även läsa följande.

Enligt förslaget ska all signalspaning på Säpos uppdrag prövas av domstol och tillstånd ska kunna ges endast vid misstanke om grova brott, till exempel förberedelse av terrorattentat, spionage och andra brott mot rikets säkerhet.

Kraven på brottsmisstanke och domstol var under sommaren 2008 helt omöjliga krav. Läs vad Ingvar Åkesson skrev.

[D]ebatten kring FRA brukar man vidare ibland hävda att signalspaning bara borde få ske när det föreligger misstanke om brott. Man jämför därmed signalspaningen med de tvångsmedel som de brottsutredande myndigheterna förfogar över. Som lagrådet tydligt har uttalat är jämförelsen felaktig.

I Sveriges Radio kunde man höra följande.

Kravet från sex folkpartister att det ska krävas brottsmisstanke innan FRA får signalspana avfärdas av moderaten och försvarsministern Sten Tolgfors.

DN intervjuade statsminister Fredrik Reinfeldt.

Vissa kritiker vill att det ska krävas en brottsmisstanke för att FRA ska få signalspana mot någon. Det kravet förkastade statsministern helt. Han underströk att FRA är en civil myndighet, någon som enligt honom "går tillbaka till Per-Albin Hanssons dagar". Att låta militär, polis och åklagare blanda sig i verksamheten vore därför fel. Fredrik Reinfeldt pratade om att bygga upp en "integritetsmur", som klargör att brottsbekämpning är polisens sak. FRA ska bara spana mot yttre hot.

Mikael Odenberg skrev på DN Debatt

Några tidigare partiledare, dussinet moderata kommunpolitiker, en självutnämnd borgerlig grupp för att stoppa FRA-lagen och nu senast Thomas Bodström har alla i DN givit uttryck för uppfattningen att lagstiftningen måste ändras så att signalspaning bara får bedrivas i de fall där det finns en brottsmisstanke. Men jag är ledsen - då har de inte förstått någonting.

Det omöjliga har plötsligt blivit möjligt. Nu ska man i ärlighetens namn säga att när jag själv resonerade om brottsmisstanke under sommaren/hösten 2008 gick det ut på att privatpersoners kommunikation inte ska överlämnas till staten utan att det finns brottsmisstanke. Jag skrev att detta skulle kortsluta FRA-lagen. Utredningens förslag kan således inte innebära brottsmisstanke är ett krav för att privatpersoners kommunikation ska överföras till staten eftersom det strider mot fundamentet för FRAs signalspaning (6 kap.19 a § LEK). Istället blir det förmodligen ett krav på brottsmisstanke när FRA på SÄPOs uppdrag inhämtar meddelandes innehåll från samverkanspunkterna och/eller kartlägger en person (FRAs försvarsunderrättelseverksamhet). Alltid bättre än inget krav alls. Något krav på brottsmisstanke för inhämtning av trafikdata förväntar jag mig inte (FRAs utvecklingsverksamhet). Jag ser fram emot att få läsa utredningens konkreta förslag.

Media och bloggar
DN, SvD, Expressen, Metro, Nyheter24, HAX, Motpol, Liberal och Långsint, NSM, Tomas sida, Staffan Danielsson