Förundersökning avseende FRA-läcka kan komma att läggas ner

SvD och SVT skriver att "Utredning om FRA-läcka läggs ned". Jag har varit särskilt intresserad av denna utredning eftersom den avser SVT rapports avslöjande den 16 juni 2008 som var den viktigaste journalistiska gärningen i samband med FRA-debatten 2008. Eftersom jag var intresserad av saken kontaktade jag chefsåklagare Tomas Lindstrand som enligt SVT och SvD ska ha lagt ner utredningen. Han förklarar att utredningen inte alls är nedlagd utan han har endast avgett ett yttrande till JK där han förordar att förundersökningen ska läggas ner. Det är alltså JK som beslutar om saken. Uppdatering: SVT har nu korrigerat sina uppgifter.

Tillbaka till reportaget den 16 juni 2008. SVT Rapport baserade sitt avslöjande bland annat på ett dokument som läckt från FRA där uppgifterna skiljer sig från vad FRA fortfarande anger på sin hemsida. Skillnaden består i att FRA på sin hemsida (påstående 3) anger att endast en liten andel av all kommunikation hämtas in och lagras av FRA medan deras interna dokument (se fråga 5) anger att uppgifter om närmast all kommunikation lagras.

Om man ska vara välvillig mot FRA så är deras uppgifter korrekta eftersom de talar om lagring av meddelanden (innehåll). Samtidigt avstår myndigheten från att berätta om att de lagrar uppgifter om vem som kommunicerar med vem (trafikdata) i massiv omfattning. Om man ska var mera kritisk så har FRA och regeringen undanhållit väsentlig information från Sveriges riksdag och allmänheten.

Efter SVTs rapportage fick Fredrik Reinfeldt samtidigt medge att kände till verksamheten, men för att rädda regeringens ansikte gav han förklaringen att han inte kände till dess omfattning. SÄPO engagerades för att hitta FRA-läckan och nu förordar chefsåklagare Tomas Lindstrand att utredningen ska läggas ner. Jag tycker hans motivering är intressant.

För att så uttömmande som möjligt kunna bedöma frågan om den överlämnade informationen innehållit uppgifter vars röjande kan antas skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet har menbedömningar inhämtats från två olika myndigheter, FRA och Försvarsmakten, som båda är sakkunniga på området och som utifrån sina olika ansvarsområden kan förväntas ha delvis olika utgångspunkter för en bedömning.

Menbedömningarna redovisar olika uppfattningar om graden av men för rikets säkerhet. FRA anser att ett röjande skulle kunna innebära ett betydande men för rikets säkerhet medan Försvarsmakten, med vissa reservationer, stannar vid nivån ringa men.

Med andra ord, FRA anser att röjandet av uppgifterna är mycket känsliga för landets försvar. Chefsåklagare Tomas Lindstrand går på Försvarsmaktens bedömning.

Försvarsmaktens bedömning om ringa men skall därför läggas till grund för den fortsatta prövningen.

Detta är viktigt för Tomas Lindstrands fortsatta bedömning.

En samlad bedömning ger dock enligt min uppfattning vid handen att ett röjande vilket uttrycks som ringa men för totalförsvaret eller för rikets säkerhet inte kan styrkas uppnå det krav på skada för landets försvar eller fara för rikets säkerhet som krävs för att sekretess enligt 2 kap 2 § sekretesslagen ska gälla.

Det kan därför inte bevisas att uppgifterna i dokumentet är av sådan art att en plikt att hemlighålla föreligger. Följaktligen kan varken brott mot tystnadsplikt, eller obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift styrkas. Förundersökningen bör därför läggas ner.

Vad ska man säga om detta? En sak är att en av FRAs medarbetare läckt. Jag skulle hellre sett att myndigheten FRA eller regeringen valt att offentliggöra informationen. Skulle inte FRAs partners i andra länder ha synpunkter på detta? Säkert. Samtidigt har media i respektive länder redan offentliggjort information om att troliga partners till FRA, brittiska GCHQ och amerikanska NSA håller på med samma verksamhet. Det är inte riktigt en hemlighet längre.

Jag inser att uppgifter om vilka mål FRA spanar på, vilken typ av kryptering de kan knäcka och vilka uppgifter de byter med andra länder måste hållas hemligt. Däremot ifrågasätter jag om det är avgörande för rikets säkerhet att man håller det hemligt att FRA lagrar uppgifter om vem som kommunicerar med vem. En liknande verksamhet kommer ju att genomföras genom EUs trafikdatalagringsdirektiv. Kritik kan riktas mot detta EU-direktiv, men graden av hemlighållande är betydligt lägre och därmed tror jag debatten kommer bli betydligt mer sansad och vederhäftig. Rysk underrättelsetjänst, välorganiserade terrorister och avancerade krimininella grupper vet att organisationer som FRA och SÄPO granskar deras tele- och datakontakter, det kommer inte som en överraskning. Förtjänar inte Sveriges riksdag och allmänheten att få diskutera denna fråga på ett öppet och sakligt sätt?

Om någon nu skulle undra - nej - här finns en förklaring varför regeringens förslag om ändringar i signalspaningslagen inte kommer att stoppa FRAs massiva lagring av uppgifter om vem som kommunicerar med vem.

Bloggar
HAX, Per Pettersson