Folkpartiets provval
Just nu pågår folkpartiets provval för att utse kandidater till Europaparlamentet. Jag har haft några enkla principer när jag utsett mina kandidater.
1. Mina kandidater ska ha ett engagemang i frågor som jag tycker är angelägna, t.ex. jämställdhet, personlig integritet och fri rörlighet inom EU. Det är också bra med förslag som kapar EUs byråkrati.
2. Mina kandidater ska ha stått på rätt sida i de två frågor jag upplevt som viktigast de senaste åren, dvs de ska motsatt sig förslag om övergångsregler för EUs nya medborgare och FRA-lagen.
Därför blir mina kandidater följande, utan rangordning. Anders Ekberg, Mae Liz Orrego Rodríguez, Peter Lowe, Maria Leissner, Per Altenberg och Cecilia Wikström.
Det finns fler goda kandidater, men tyvärr har jag bara sex röster.
Lycka till!
20 kommentarer:
Men är inte Cecilia W. Väldigt mycket för införandet av IPRED ?
Hoffa,
Cecilia är nog för införande av IPRED. Samtidigt är jag ganska vänligt inställd till bevarad upphovsrätt. Det är därför jag inte är medlem i Piratpartiet.
Jag ser brister i IPRED, men jag är inte lika upprörd över den som jag var över FRA-lagen.
@Mark:
Är du FÖR att domstolarna ska lämna ut namnuppgifter till privata aktörer?
Jag frågar för jag har nog fattat fel.
Hans J,
Det är väl en av de bristerna jag tänkte på. Samtidigt har jag svårt för inställningen att man ska få fildela utan tillåtelse av upphovsrättsinnehavaren. Helst skulle jag vilja se en självsanering från internetanvändarnas sida där man upphör att olovligt fildela. Det är det jag argumenterar för.
Synd att du själv inte är med. Du hade ju en hel del support redan för fem år sedan. Du hade fått en pinne av mig om du hade ställt upp och jag fortfarande varit medlem...
Cecilia är nog för införande av IPRED. Samtidigt är jag ganska vänligt inställd till bevarad upphovsrätt.
Hur i hela fridens namn tänker du. Menar du på fullt allvar att upphovsrätten inte kan bevaras om IPRED inte införs???
- William.
Mark.
de 2 frågor du nämner är viktiga oxå för mig. Men för mig är IPRED oxå viktig av principiella skäl.
a) Rättsosäkerheten, som i sig rymmer även integritetsfrågor.
b)Upphovsrätten måste kunna diskuteras. Troligen behållas, men i behov av stark modernisering.
c) när man tänker till lite djupare ser jag invändningar även med hur nuvarande avgiter tas ut - o vart de tar vägen, eller inte...
Där skulle jag vilja se en större öppenhet hos Cecilia Wikström.
Jag gillar inte at betala för ngt som jag inte aktivt köpt. Allra minst två ggr eller mer.
William,
Om dagens upphovsrätt ska bevaras så måste någon form av system för kontroll införs. Detta kan ske genom statliga myndigheter (polis), privata aktörer eller både och.
Jag uppfattar att en del motsätter sig alla system för kontroll, de vill varken att polis eller privata aktörer ska kunna agera mot olovlig fildelning. Då kan inte dagens upphovsrätt bevaras. Man måste nog välja, antingen ett system för kontroll för att säkra upphovsrätt eller avskaffa dagens version av upphovsrätten.
Om man är för dagens upphovsrätt så är det antingen IPRED, polisiär kontroll eller filtrering hos operatörerna som är aktuellt. Jag tycker filtrering hos operatörerna är utesluten. I övrigt har jag ingen fast uppfattning, men jag tycker att de som protesterar mot IPRED för att det är en "privatpolislag" måste klargöra om de hellre vill ge polisen utökade verktyg för att jaga fildelare. Om svaret på den sista frågan är nej, så är det bara att avskaffa upphovsrätten som den ser ut idag.
Piratpartiet är tydliga, de vill i princip avskaffa upphovsrätten. Andra är mer otydliga, t.ex. de som vill ha en bredbandsskatt och så ska artisterna få betalning på samma sätt som i ett bibliotek. Problemet med denna lösning är att antingen måste alla som anser sig vara artister få lika mycket betalt eller så får artisterna betalt i förhållande till hur mycket musik/film som laddas ner. Då måste all internettrafik filtreras...
fan va cool du e!
1. Det handlar inte om "artister". Det handlar om en mellanhand som inte längre behövs, i alla fall inte på det vis den behövdes fram till 90-talet. Vi har aldrig spenderat så mycket pengar på kultur som vi gör idag, STIM mfl. "insamlingssällskap" slår alltjämt nya rekord osv.. Om då någon kommer dragandes med argumentet kring svältande artister, var då så god att förklara var pengarna tar vägen! Betänk att vi faktiskt levt med fildelning på global nivå i 10 år nu. Idag kan vi konstatera att argumentet om svältande artister är grundfalskt. Att specifikt CD-försäljningen minskar har inte med detta att göra, det är en konsekvens av utvecklingen på samma sätt som att försäljningen av LP-skivor nästan upphört, med skillnanden att det inte är skivbolagen som drivit utvecklingen denna gång.
2. Upphovsrätten är inte huggen i sten. Varje gång tekniken tagit språng tidigare så har upphovsrätten förändrats, så bör den göra även denna gång. Betänk alla de tidigare gångerna som samma bolag som lever på artisters behov av att nå ut har spått artisternas snara död, de har haft lika fel varje gång. Upphovsrätt, och framförallt upphovsrättslig underhållning är ett mycket litet värde ställt i relation till kommunikationsmöjligheter och privatlivets helgd. När tekniken tar språng så brukar vi normalt inte reagera med repressivitet, vi brukar anpassa lagar. Så istället för att fråga sig hur den gamla lagen kan upprätthållas med nya repressiva lagar, så borde vi fråga oss hur den gamla lagen kan anpassas till den nya verkligheten.
3. Kända artister får betalt, mycket kända sådana får väldigt mycket betalt, och nya artister stiger alltjämt upp på artisthimlen och blir kända och får betalt. En artists största problem består inte i hur den skall få betalt, det är högst sekundärt, hotet består i att förbli okänd alternativt falla i glömska. Till detta "problem" erbjuder Internet en möjlighet, inte ett hot. Tänk efter själv, är det nya artister eller sådana på tröskeln till glömska som brukar sjunga skivbolagens klagosång?
4. Att kommunicera är att kopiera, och publicering är en form av kommunikation. Man kan inte jämställa redan masspublicerade verk med hemligheter som inte får kommuniceras eftersom publicering står i bjärt kontrast till hemlighållande. Börjar man då betrakta redan masspublicerade verk som hemligheter som inte får kommuniceras, så inser man snabbt hur snett ute man är, man ser också hur lätt upphovsrätten nästlar sig in i privat kommunikation där den defenitivt inte har att göra. Vi kan inte begränsa kopiering utan att inskränka rätten att kommunicera. Vi kan inte kontrollera kopiering utan att kontrollera kommunikation och vi kan inte övervaka kopiering utan att övervaka människors privata meningsutbyten.
Detta är också grunden till min protest, för jag "fildelar" inte på det vis som är kontroversiellt (kan du ens definiera ordet fildelning?). De enda filer jag någonsin "fildelat" har med fri mjukvara att göra. På jobbet har vi dock massor med usb-minnen full av musik, men den fildelningen sker inte över något datornätverk, utan sker på samma vis som med kasettbanden. Jag är egentligen både skivbolagen och artisternas stora skräck, för jag köper varken film eller musik. Sista gången jag gjorde det så var det en LP nån gång på 80-talet, jag har inte gått på bio på över 10 år. Den musik jag hör är vad som råkar skvala ur någon radio. Vad jag ser är hur rätten att kommunicera, framförallt privat, dras åt allt hårdare. I IPRED fallet med klara fascistoida tendenser genom att det handlar om storbolag som ges privilegier att cementera sina distributionsmonopol. Jag har varit med i "datorsvängen" sedan Internet var i sin linda, jag insåg tidigt dess potential, att vi är på väg att realisera den gamla mänskliga drömmen om biblioteket i Alexandria, men jag har också hela tiden sett krafterna som mer än gärna raserar allt detta för att tillfredställa sina egna begär. Det är dessa som återigen är i farten.
5. Information har ett högt värde, och dess värde för samhället i sin helhet ökar ju mer tillgänglig och lättrörlig den är. Motsatsen till detta hittar vi på medeltiden före tryckpressen, när kunskap var sluten, dyr, svår att sprida, och därmed koncentrerad till de ytterligt priviligierade få. Vad Internet inneburit är i grunden detsamma som tryckpressen en gång innebar, en dramatisk sänkning av barriären till informationsspridning, inget annat. Men tyvärr reagerar dagens "makt o kyrka" likadant nu som på Gutenbergs tid, med att försöka bevara privilegiet för några få.
6. IPRED introducerar straffrätt i civilrätten. Skivbolagen är mycket väl medvetna om att de kan ha stora problem med att visa på någon förlust. Idag finns tillräckligt med vetenskap för att i mänga fall visa på motsatsen, i synnerhet vad beträffar just artistens inkomster. Idag finns det artister som till skivbolagens stora förtret förlägger sina turneer till de områden där deras verk fildelas mest. Vi är på väg tillbaks till en värld där artister får betalt för vad de är duktiga på, inte skivbolag som profiterar på dem.
7. IPRED innebär att bolag får större befogenheter än Polisen att gräva i privat kommunikation. Du menar då att man måste välja, som att snokande i det privata är någon form av naturrätt för att upprätthålla en tidsfrånsprungen distributionsmodell av lyxkonsumtion, att om inte privata intressen får vad de begär, så måste det istället ges till Polisen. Vad har du för utgångspunkt till det? Svältande artister kanske?
Jag tror faktiskt inte att du ens förstått det grundläggande problemet med FRA-lagen som du kritiserat så hårt, detta slog mig rent logiskt när jag skrev första delen punkt 4 ovan. Det är mycket grundläggande värden som ytterst står på spel här, men du verkar beredd att kasta bort en hel del, baserat på vad om jag får fråga, svältande artister kanske?
Om det verkligen var så svartvitt att artister skulle få se sig om efter andra jobb om vi fortsätter att tillåta privat kommunikation och meningutbyte, då skulle frågan vara jätte-enkel. Låt dem svälta om de inte skaffar sig andra jobb, underhållning är inte viktigare än grundläggande människorättsliga fri- och rättigheter. Men nu är det inte så enkelt, och då torde "svätande-artist-argumentet" ha ännu mindre bäring på problemet.
- William
Hej Mark! Tipsar om
http://jheidbrink.wordpress.com/2008/12/04/ingen-forstaelse-for-poangen/
Kan ha ett visst värde att ta del av vad en juris doktor anser om IPRED m.m.
Hej igen! Här kommer ytterligare en tung juridisk reflexion, denna gång från Mårten Schultz
http://martenschultz.wordpress.com/2008/12/04/jag-erkanner-jag-forstar-mig-inte-langre-pa-lagstiftningscirkeln/
Kämpa på Mark!
Min ståndpunkt ligger nog rätt nära Williams/Anonym. Tycker mig finna stödför det hos Heidbrink oxå.
IPRED - vars exakta innehåll enl proppen jag inte känner (långt bort, seg lina plus annat för mig)är för mig främst en fråga om rättsosäkerhet.
Men tillkommer massvis av konstigheter kring upphovsrättens tillämpning.
Vilken drömsits förr porrindustrin med IPRED. Utpressningsläge....
Mark. Har du läst Anna Trobergs kommentar till fps hearing om IPRED?
http://www.annatroberg.com/blogg/2008/12/04/summering-av-fps-hearing-om-ipred/#commen-6584
Är det så det går till i fps inre cirklar nu?
Chockerade.
Beklämmande.
Rösta INTE på Marit Paulsen.
När EU 2002 efter en splittrad omröstning antog det super-restriktiva vitamindirektivet var Paulsen en av de som hårdast försvarade detta.
Om/när det genomförs fullt ut i Sverige kommer det tyska regelverket att bli dominerande i hela Europa. De föreslagna Maximum Permitted Levels (MPL) gör att engrams C-vitamin kommer att förbjudas (om det inte blir godkänt som läkemedel), maxdoserna för de flesta andra vitaminer och mineraler hamnar så lågt att ett mål av junk-food ger högre vitaminintag än de tillåtna gränserna. Maxdosen för betakaroten ligger så lågt att man får i sig mer av att äta två morötter. Intag av mer än tre paranötter skulle förbjudas för att de har för höga selenhalter - om de såldes i tablettform.
PS. Det finns inget vetenskapligt stöd för att sätta gränserna så lågt. Det handlar bara om att Tyskland ville hindra privatpersoner från att köpa vitaminer och vitlökskapslar (som är ett läkemedel i Tyskland) via internet från andra EU-länder.
Hej Mark!
Jag är nyfiken på din kommentar till dina kolleger:
Mårten och Jakob som nyligen kritiserat IPRED. Vad är det som gör att du håller tillbaka?
Med det som kommit fram senast, intrångsundersökning och frysning av tillgångar för upphovsrättsbrott samt kritiken från Mårten och Jakob förstår jag inte hur du kan vara så likgiltig.
Upphovsrätten må försvaras. Visst. Men det kan inte ske till vilket pris som helst, eller? Och försvinner verkligen upphovsrätten om inte IPRED med nuvarande förslag till implementering införs?
Rikard,
Det handlar om en blandning av tidsbrist och att jag är genuint kluven till IPRED-lagen. Därför avstår jag från att aktivt delta i debatten.
Mark,
Jag kan sympatisera med tidsbristanledningen. Jag tror din kluvenhet kommer som en följd därav. Hade du haft tid att sätta dig in i det här, så som Jakob och Mårten verkar ha haft, så hade du nog inte varit lika kluven.
Här, en artikel som kanske kan inspirera:
Inside Views: The Man Who Took On The Music Industry
Rikard,
Jag har läst in mig. Sakerna du skriver om intrångsundersökning var välbekanta för mig redan tidigare.
Min kluvenhet beror snarare på att IPRED innehåller en genuin intressekonflikt mellan upphovsrätt och personlig integritet. Ingen av de som protesterar mot IPRED har förklarat hur de ska värna dagens upphovsrätt. Piratpartisterna är ärliga då de vill avskaffa dagens upphovsrätt.
Mitt förstahandsalternativ är att internetanvändare frivilligt ska sluta med olovlig fildelning. Om internetanvändare inte gör det, så väntar fler och fler repressiva åtgärder från staten och upphovsrättsindustrin. Jag och andra som inte ägnar oss åt olovlig fildelning riskerar att fångas i skottlinjen och det beklagar jag. Nu har jag tyvärr inte mer tid att engagera mig i denna sak. Väljer att prioritera FRA-frågan och den kommande debatten om trafikdatalagringsdirektivet.
JAg är nybliven Piratpartist (Lämnade FP i helgen över IPRED)
Och jag anser att Ipred är en bestälningslag från en industri vars afärsmodell inte fungerar längre.
Jag anser att vi måste reformera upphovsrätten kraftigt (Inte lika långt som är PP's nuvarande konsensus men långt) och om vi gör det så komemr de största delarna av olaglig fildelning försvinna.
Om vi inte gör denna förändringen så anser jag ändå att IPREd inte ska gå igenom för att den skapar en enorm rätsosäkerhet i sin nuvarande utformning, om IPRED tas så måste det in ett antal säkerhetsspärrar för att skydda enskilda personer från de uppenbara övergrepp som har skett i länder som har infört liknande lagar.
Skicka en kommentar