Trumps hot mot världsarv kritiseras
Jag har blivit intervjuad i SR P1 kulturnytt den 7 januari 2020 om "Trumps hot mot världsarv kritiseras" och i DN den 8 januari 2020 om "Oro för världsarvens framtid efter Donald Trumps hot".
Blogg som kommenterar folkrätt och politik / Blog on Public International Law and Politics
Jag har blivit intervjuad i SR P1 kulturnytt den 7 januari 2020 om "Trumps hot mot världsarv kritiseras" och i DN den 8 januari 2020 om "Oro för världsarvens framtid efter Donald Trumps hot".
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
1:57 em
1 kommentarer
Etiketter: Iran, Jus In Bello (Krigets lagar), Media, USA
Jag har gett kommentar till TT/Aftonbladet 12 juni 2018 angående Trumps och Kims gemensamma uttalande: "Frågor väcks om det undertecknade dokumentet".
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
3:01 em
0
kommentarer
Etiketter: Media, Nedrustning, Nordkorea, USA
President Obama will visit Sweden and Stockholm next week. I have received the very kind offer of the US Embassy in Stockholm to write my thoughts on the visit to be published on the website of the Embassy. Here are my thoughts and message to President Obama:
Mr President, as the leader of the free world you are very welcome to Stockholm! We appreciate your engagement with other countries and people based on common and universal values. In Sweden we had in 2008 a similar debate on electronic surveillance as you have now. I hope that you can discuss with the Swedish Government how the legitimate struggle against terrorism may be conducted based on transparency, the rule of law and subject to a serious discussion with us, the citizens. Please treat terrorism primarily as a matter for law-enforcement agencies and mutual cooperation between states and not as a matter of war.
Mark Klamberg, PhD and senior lecturer in law with Uppsala University
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
10:22 fm
1 kommentarer
DN rapporterar idag från NATO-mötet i Chicago och berättar att det är klart för USAs robotförsvar i Europa. Att Ryssland är skeptisk till detta robotförsvar är ingen nyhet, men något som fått lite täckning i svensk media är att Rysslands försvarsminister Anatoly Serdyukov i BBC den 3 maj 2012 förklarat att hans land är berett att använda förebyggande militärt våld om USAs planer om missilskydd genomförs. Med andra ord, Ryssland är berett att angripa de länder i öst- och centraleuropa där anläggningar för robotförsvaret ska byggas.
Förebyggande militärt våld var ett av argumenten för Irakinterventionen 2003 då det fanns misstankar om massförstöreslsevapen och samma argument har aktualiserats gentemot Iran för att förhindra landet från att bli en kärnvapenmakt. Nu vänder Ryssland på argumentet och använder samma tankefigur mot USA och NATO. Här har statsvetarna ett viktigt budskap i form av makt-säkerhetsdilemmat: våldsmedel som används för att öka säkerheten för en stat utgör samtidigt ett hot mot andra staters säkerhet. Med andra ord, en stats hot eller användande av förebyggande militärt våld skapar osäkerhet hos andra länder vilket i sig ökar risken för väpnad konflikt och därmed minskar säkerheten för alla.
För de som vill fundera över rätten till föregripande självförsvar i folkrätten rekommenderar jag en studie av Caroline Case från 1837 och den efterföljande Websterdoktrinen från 1842: "It will be for that Government to show a necessity of self-defence, instant,
overwhelming, leaving no choice of means, and no moment for deliberation." Webster var USAs utrikesminister vid den aktuella tidpunkten. Ett modent exempel där Websterdoktrinen tillämpats skulle kunna vara sexdagarskriget 1967.
Websterdoktrinens föregripande självförsvar (anticipatory self-defence) gäller vid ett i) omedelbart och ii) överhängande hot när iii) det saknas alternativ och bör skiljas från "Bushdoktrinen" som tillåter förebyggande självförsvar (preventive self-defence) beträffande mer avlägsna och diffusa hot. När vi nu diskuterar en robotsköld i Europa så ligger det alltså i USAs intresse att hävda Webster- och inte Bushdoktrinen.
Det ryska utspelet inspirerade mig när jag skrev en tenta till mina studenter förra veckan så jag får under den kommande rättningen se hur studenterna ser på saken.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
2:11 em
0
kommentarer
Etiketter: Irak, Iran, Israel, Jus Ad Bellum (Rätten att gå i krig), Ryssland, USA
The Register reports a case where the Eastern District Court of New York has made an interesting ruling. Before I comment upon the case it is worth going into the current law practice of US Courts. The following section on current U.S. Law has been written for an article not yet published.
Current Law
The Fourth Amendment of the US Constitution provides the following.
The right of the people to be secure in their persons, houses, papers, and effects, against unreasonable searches and seizures, shall not be violated; and no Warrants shall issue but upon probable cause, supported by Oath or affirmation, and particularly describing the place to be searched, and the persons or things to be seized.In comparison with article 8 of the European Convention on Human Rights (ECHR), the Fourth Amendment has neither any explicit requirement that interference must be in accordance with law nor any list which describes for which purposes interference may be legitimate. This does not mean that such matters are irrelevant. In Katz v. United States 389 U.S. 347 (1967), the Supreme Court ruled that the amendment covered a person’s “reasonable expectation of privacy”. However, there are great difficulties to know what makes an expectation of privacy constitutionally “reasonable”.
The Supreme Court in Katz, after all, drastically changed existing Fourth Amendment doctrine in concluding that the phone booth user had a reasonable expectation of privacy over the contents of his conversation. ... The fiction that the vast majority of the American population consents to warrantless government access to the records of a significant share of their movements by 'choosing' to carry a cell phone must be rejected. In light of drastic developments in technology, the Fourth Amendment doctrine must evolve to preserve cell-phone user's reasonable expectation of privacy in cumulative cell-site-location records. ... This court ... seeks to resolve the question before it: whether the request for at least 113 days of cumulative cell-site-location records for an individual's cell phone constitutes a search under the Fourth Amendment. (Sealed Appl. at I, 5.) The court concludes that it does. Consequently, the information sought by the Government may not be obtained without a warrant and the requisite showing of probable cause.The district court ruling departs from the Supreme Court ruling in Smith v. Maryland, because it extends the scope of the Fourth Amendment to non-content surveillance. The district briefly cites Smith v. Maryland on page 5.
While the government's monitoring of our thoughts may be the archetypical Orwellian intrusion, the government's surveillance of our movements over a considerable time period through new technologies, such as the collection of cell-site-location records, without the protections of the Fourth Amendment, puts our country far closer to Oceania than our Constitution permits.It remains to be seen if the order will stands or is reversed on appeal.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
7:52 fm
1 kommentarer
Etiketter: English, FRA - English, Integritet, USA
Via Mikael Nilsson och Brussels Blogger hittar man två intressanta dokument om utbyte av bankdata (SWIFT) mellan EU-länder och USA. Det första dokumentet innehåller frågor och svar om utbytet. Det andra dokumentet innehåller det svenska utkastet till ministerrådets beslut med bifogat avtal mellan EU och USA (annex II).
I preambeln framgår att överenskommelsen grundas på FNs säkerhetsråds resolution 1373(2001) som fattades under kapitel VII av FN-stadgan vilket gör resolutionen bindande gentemot alla FNs medlemsstater. Resolution 1373 (2001) brukar jag diskutera med studenterna på grundkursen i folkrätt vid Stockholms Universitet. Resolutionen är långtgående och föreskriver bl.a. att FNs medlemsstater har en skyldighet att utbyta information i syfte att förhindra finansiering av terrorism.
Efter att ha läst avtalet mellan EU och USA blir jag lugnare, då artikel 4 föreskriver följande om amerikanska myndigheters tillgång till bankdata. Det begränsas till begäran som grundas på pågående undersökningar av terroristaktivitet, vars grund ska vila på existerande information eller bevisning som ger anledning att tro att sådan aktivitet pågår. Artikel 5(2) anger att "data mining" och automatiserad sökning efter misstänkta ej är tillåten. Det begränsar tillgången och förhindrar att amerikanska myndigheter urskiljningslöst kan söka i information. Det är rimligt vilket jag skrivit tidigare.
Avtalet ska antas före Lissabonfördraget träder ikraft (1 december 2009), vilket gör att Europaparlamentet ej kommer att delta i beslutet. Enligt artikel 16 gäller avtalet bara i 12 månader. När avtalet ska förnyas så kommer därför Europaparlamentet i enlighet med Lissabonfördraget få direkt inflytande över frågan huruvida avtalet ska löpa under en längre period. Att avtalet endast löper i 12 månader är rimligt och visar även att Lissabonfördraget innehåller positiva förändringar vad avser EUs demokratiska struktur.
Samtidigt kan jag genom European Voice konstatera att mina liberala meningsfränder Alexander Alvaro och Sophie in 't Veld vill att Ministerrådet ska vänta till efter den 30 november 2009 så att Europaparlamentet får inflytande över frågan. Per Pettersson är också oroad.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
12:52 em
3
kommentarer
Etiketter: EU, TFTP, USA, Utbyte av data
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
1:49 em
2
kommentarer
Etiketter: USA
Efter Bushregimen finns det en intressant debatt i USA om hur man ska ställa ansvariga för eventuella övergrepp till svars. Jag skrev nyligen en bloggpost om att det amerikanska justitiedepartmentet rekommenderar en granskning av de inom CIA som medverkat i att förhöra fångar under tortyrliknande omständigheter.
Det finns även en debatt om akademikers, närmare bestämt juristprofessorers, ansvar i detta hänseende. I USA är det vanligt att akademiker verksamma vid universitet rekryteras i samband med skifte vid presidentmakten.När George W. Bush tillträdde 2001 rekryterades John Yoo från Berkeley, rankad som världens tredje bästa universitet. John Yoo blev juridisk rådgivare på justitiedepartementet där han bl.a. skrev en s.k. "tortyrpromemorian" där man omdefinierade tortyr så att "förstärkta förhörsmetoder" ej ansågs vara tortyr och därmed var tillåtna, t.ex. skendränkning, utebliven sömn, långvarig vistelse i obekväm kroppsställning, påtvingad nakenhet och långvarig vistelse i kyla. Nu vill John Yoo tillbaka till Berkely men det tycker inte hans kollegor och studenter om. Dekanen Dean Edley vid Berkeley har kraftigt fördömt John Yoos ställningstaganden men försvarat den akademiska friheten och därmed John Yoos rätt att fortsätta som professor. På folkrättsbloggen Opinio Juris har Dean Edleys motivering publicerats. Kevin Jon Heller vid Melbourne Law School håller inte med om motiveringen, läs hans bloggpost.
Vad ska man göra med John Yoo? Han utreds redan av justitiedepartementets interna disciplinorgan avseende tortyrpromemorian. Det vore även lämpligt om åklagare utredde Yoos och hans överordnades straffansvar, åtminstone för tortyrpromemorian. Fram till att en formell undersökning har inletts så borde han få behålla sin akademiska tjänst. Jag har dock svårt att se att han skulle kunna vara verksam som lärare och forskare vid Berkeley om han i domstol fälls till ansvar för tortyr. Det verkar även vara dekanen Dean Edleys ståndpunkt.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
9:24 fm
9
kommentarer
Det var mycket välkommet att Obama de första dagarna efter sitt presidenttillträde deklarerade att USA skulle stänga Guantanamo. Jag var dock besviken över att han inte verkade lika angelägen att utreda övergrepp gentemot fångar utan bara ville se framåt. Han överlät den frågan till justitiedepartementet. Nu verkat det vara helt rätt gjort om Obama ville undvika eventuella anklagelser om att han vill sätta dit sin företrädare pga partipolitiska motiv. Nu rapporterar New York Times att justitiedepartementet rekommenderar att övergreppen utförda av CIA ska utredas vilket kan leda till att en åklagare tillsätts för saken. Det vore ännu ett viktigt steg mot en återupprättelse av förtroendet för USA.
Att justitiedepartementet under Bush godkänt tortyr under benämningen hårda förhörsmetoder kan inte skydda de CIA-anställda som varit inblandade i verksamheten. Att hänvisa till att "man bara lydit order" har sedan länge underkänts som ett giltigt försvar. Min förhoppning är att utredningarna når hela vägen upp de till de personer på justitiedepartementet och Vita Huset som godkände sådana metoder. Då skulle USA visa styrkan i sin demokrati och sitt rättssystem.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
2:24 em
6
kommentarer
Etiketter: USA
Det är många som har begärt att man ska utreda FRAs verksamhet historiskt, men regeringen anser att det är omöjligt. I USA klarar man av det.
Den 10 juli 2009 presenterades Report on the President’s Surveillance Program. Genom rapporten och medias rapportering får man reda på mer om avlyssning utan domstolsbeslut och NSA Call Database där uppgifter om miljontals amerikaners telefonsamtal registrerats och lagrats, inte helt olikt FRAs databas Titan.
Ett av de mer pikanta inslagen rör godkännandet av programmet.
Bushadministrationens hantering av programmet ledde till att USAs justitieminister John Ashcroft, biträdande justitieminister James B. Comey och FBI-chefen Robert Mueller hotade med att avgå. Kontroversen hamnade på sin spets när Bushs dåvarande personliga juridiska rådgivare Alberto Gonzales den 10 mars 2004 försökte övertyga justitieminister John Ashcroft om att godkänna en fortsättning av programmet, trots att Ashcroft vid tidpunkten var inlagd på sjukhus för intensivvård och inte var insatt i frågan. James B. Comey var tjänstgörande justitieminister men ville inte godkänna programmet eftersom man efter analys på det amerikanska jusitiedepartementet kommit fram till att programmet hade allvarliga rättsliga brister. Programmets fortsättning godkändes den 11 mars 2004 av Bush och Gonzalez utan Ashcroft eller Comey.
Jämför gärna med Fokus rapportering Spelet om FRA.
En dag i januari 2007 sätter sig en av finansminister Anders Borgs tjänstemän ner och skriver en promemoria. Tjänstemannen arbetar på budgetavdelningen, men det här ärendet handlar inte om pengar.Newsweek förklarar varför kritikerna på det amerikanska justitiedepartementet inte var upprörda över avlyssningen utan över något annat, närmare bestämt den massiva lagringen av telefon- och datakontakter. James B. Comey stannade till augusti 2005 eftersom Bush ändrat programmet på sådant sätt att den massiva lagringen av tele- och datakontakter skulle upphöra, vilket råkar vara samma del av FRAs verksamhet som jag är mest kritisk till. John Ashcroft meddelade sin avgång den 9 november 2004 efter presidentvalet och ersattes av Gonzales.
Det handlar om att slå larm. Något har gått alldeles snett i regeringskansliet.
Försvarsdepartementet har inte bara ignorerat justitiedepartementets kritik mot en ny lag utan också struntat i alla rutiner, skriver tjänstemannen. Bakom ryggen på alla har försvarsministern fått de fyra partiledarna att säga ja till lagen. Dessutom har underlaget som partiledarna fått varit uselt. Deras beslut är fattat på felaktiga grunder.
/.../
I första veckan av december skrev (Odenbergs] tjänstemän ett utkast till en lagrådsremiss. De mejlade över dokumentet till justitiedepartementet.
– Nu försökte de kuppa igenom det i tysthet, det var det som var så jävla fult, säger en tjänsteman på justitiedepartementet.
Beatrice Ask behövde ingen övertalning. Hennes tjänstemän visste ju att hon var skeptisk till den föreslagna lagen.
/.../
Fredrik Reinfeldt ville visa upp alliansens regeringsduglighet. Den dåliga stämningen märktes ännu inte utåt. Men HG Wessberg och Magnus G Graner, statssekreterare på justitiedepartementet, rök ihop på ett statssekreterarmöte så till den milda grad att Ulrica Schenström läxade upp dem.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
10:24 fm
5
kommentarer
Igår blev jag uppringd av en journalist som hade en fråga om EUs utbyte med USA av bankuppgifter. Eftersom jag inte grävt närmare vad avser utbyte av bankuppgifter avstod jag från att göra en kommentar. Jag sa dock att utbyte kan vara rimligt om det är begränsat och endast rör större eller misstänkta transaktioner, men att jag var mer tveksam om det sker i "bulk" och urskiljningslöst. Idag har SVT fyllt på med mer information. Det handlar om utbyte av SWIFT-uppgifter och inget i SVTs reportage anger att det är begränsat till större eller misstänkta transaktioner.
[A]utomated identification of terrorists through data mining or any other mechanism "is neither feasible as an objective nor desirable as a goal of technology development efforts." Inevitable false positives will result in "ordinary, law-abiding citizens and businesses" being incorrectly flagged as suspects.Studien tar upp "false positives" (falska positiva), dvs oskyldiga som pekas ut som misstänkta terrorister. Jag och bloggaren Fritänk hade en diskussion om detta igår. Min poäng är att informationsutvinning (data mining) ibland kan vara effektivt, förutsatt att det är riktat. Med stöd av rapporten från National Research Council är jag mer skeptisk till effektiviteten av automatiserade metoder som verkar populära i USA, t.ex. TIA. Jag har tidigare skrivit mer om samkörning här och hållit en presentation som du kan finna här.
The TFTP does not involve data mining or any other algorithmic or automatedEn sådan ordning har jag inga problem med. Det här handlar om riktade, avgränsade utdrag och inte automatiserade undersökningar av hela register. Utbyte enligt dessa förutsättningar anser jag tillfredställer intressena av effektivitet, rättssäkerhet och personlig integritet. Ovanstående dokument och överenskommelser är från 2007. Jag uppfattar att SVTs inslags rörde en uppdatering av denna överenskommelse eftersom SWIFT flyttat en av sina servrar. Om det är samma villkor vet jag inte.
profiling or computer-filtering. Multiple layers of strict controls have been
built into the TFTP to limit the information collected, to ensure that
information is extracted and used only for counterterrorism purposes, and to
protect the privacy interests of individuals not connected with terrorism or its
financing. These overlapping safeguards continously narrow and significantly
restrict access to and use of financial data handled by SWIFT in its day-to-day
operations. As a threshold matter, the sub-poenas served upon SWIFT are carefully and narrowly tailored to limit the amount of data furnished to the Treasury Department. ... The data provided by SWIFT are searched to extract only information that is related to an identified, preexisting terrorism investigation.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
8:29 fm
71
kommentarer
Etiketter: Integritet, TFTP, USA, Utbyte av data
Dagens Juridik har publicerat en intressant artikel om USAs motsvarighet till "FRA-lagen". Det verkar vara samma upplägg som FRA-lagen, NSA har en databas motsvarande FRAs trafikdatabas. NSAs databaser omfattar 10-tals miljoner amerikanska medborgare och det finns lagrade trafikdata som rör miljardtals telefonsamtal, i artikeln från USA Today benämnda som "call-detail record". Det finns samverkanspunkter hos teleoperatörerna och det finns en domstol. Vid en läsning av artikeln från USA Today kan man notera att telekomoperatören Qwest har vägrat att lämna uppgifter till NSA vilket skapat ett hål i deras databas. Domstolarna ger tillstånd vid avlyssning, men inte vid inhämntning av trafikdata. Det är en blåkopia av FRA-lagen.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
11:27 fm
15
kommentarer
Etiketter: FISA, Integritet, USA
Pål Wrange, doktor i folkrätt, har invigt sin blogg och skrivit ett intressant inlägg om Obama och folkrätten. Inte helt oväntat kommer även den nya amerikanska administrationen att drivas av realpolitiska hänsynstaganden snarare än idealism, men det finns några undantag.
Att Obama vill att USA ska ratificera havsrättskonventionen ligger helt i USAs intressen. Det pågår en intensiv kamp mellan de arktiska staterna där de försöker leda i bevis att deras kontinentalsocklar mot Arktis sträcker sig så långt ut som möjligt. Som den enda av de fem arktiska staterna har USA inte ratificerat havsrättskonventionen som reglerar dessa frågor och därmed förlorar man insyn och möjlighet att påverka processen där gränserna ska fastslås. Detta förstod redan George W Bush.
Obama vill inte heller utesluta användandet av preventivt våld, den s.k. Bushdoktrinen. Pål Wrange bedömer att Obama endast gör en nedskrivning och inte en avskrivning av denna doktrin. Det är dock oklart om Obama anser att användandet av preventivt våld är i enlighet med folkrätten.
Obamas försiktiga inställning till ICC där han vill rådfråga sina militära ledare och närmare undersöka domstolens hittillsvarande arbete är också ett utslag av att han bevakar amerikanska intressen. Det är troligt att den avskrivning som ICC:s åklagare gjort beträffande anmälningarna mot Storbritannien för påstådda förbrytelser i Irak kommer att lugna USA.
En mer idealistik linje kan anas beträffande Guantanamolägret, som Obama vill stänga. Han vill att USA ska tillämpa Genèvekonventionerna och upphöra med användandet av "extreme rendition" (informella överlämnanden av fångar) gentemot brottslingar.
Även om Obama i stort kommer att hålla fast vid USA:s tidigare folkrättsliga positioner tror jag denna något mjukare linje kommer möta större acceptans, förståelse och stöd från omvärlden, inte minst från folkrättskåren.
Media
SvD, Aftonbladet, DN
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
9:45 fm
0
kommentarer
Etiketter: Arktis, Jus Ad Bellum (Rätten att gå i krig), Jus In Bello (Krigets lagar), USA
Rörmokaren Joe har dykt upp som en joker i den amerikanska valrörelsen. Johan Ingerö stöder som bekant John McCain och har i ett inlägg kommenterat mötet mellan Joe och Barack Obama där den senare påstås svara "det bästa är att politikerna lägger beslag på rikedomen och 'sprider runt den'." Johan Ingerö länkar till ett valmöte där McCain varnar för Obamas skattehöjningar.
Nu har jag hittat en videoinspelning av mötet mellan Joe och Obama. Då får man en annan bild av vad Obama sagt. Obama vill sänka skatten för småföretagare som har en årsinkomst på mindre än 250 000 dollar. 95 procent av alla amerikanska småföretagare har inkomster på under 250 000 dollar. För inkomster över 250 000 dollar höjs skatten från 36 till 39 procent, samma nivå som under Bill Clintons styre på 90-talet. Därefter säger Obama att han vill att företag som är något mindre ska växa. På detta sätt menar Obama att rikedomen sprids. Obama vill helt enkelt att de mindre småföretagen ska bli större.
Johan Ingerö tycks mena att detta är socialistiskt och jämställer Barack Obama med Lars Ohly. Den svenska alliansregeringen har också prioriterat skattesänkningar i de lägre inkomstskikten. Innebär det att Sverige i samband med regeringsskiftet 2006 förvandlades från marknadsekonomi till planekonomi? Mitt svar är nej. Jag inser att olika skattesatser för företagare skapar tröskeleffekter, men att vilja gynna 95 procent av alla småföretagare kan inte jämställas med socialism. Se gärna inspelningen nedan. Obama agerar i detta sammanhang föredömligt när han förklarar sin skattepolitik, det är raka besked.
John McCains kampanj verkar endast betona det negativa hos sin motståndare utan att ha ett eget budskap. Resultatet låter sig inte vänta, i SvD, Aftonbladet och DN kan man läsa att republikanen och tidigare utrikesministern Colin Powell uttalat stöd för demokraten Obamas kandidatur.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
9:09 em
9
kommentarer
Expressen/GT den 1 juli 2002
Rättvisan gäller också för Bush
I dag är en historisk dag för internationell rättsskipning då Romstadgan för Internationella Brottmålsdomstolen träder ikraft. Därmed skapas en permanent och universell rättslig instans där individer, från soldater till statschefer kan ställas till svars för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Tillkomsten av denna domstol kan väl mätas med genomförandet av Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. Framtidens ledare kommer att veta att om de vandrar i fotspåren av Hitler, Pinochet, Pol Pot, Kampanda, Tudjman, Mladic, Karadzic och Milosevic så kommer brottsligt ansvar att utkrävas.
Varför är denna domstol en nyhet och ett framsteg, räcker inte tribunalerna för fd Jugoslavien och Rwanda? Om förintelsen mot all förmodan skulle upprepas, varför kan inte rättegångar motsvarande de som skedde i Nürnberg genomföras? Den väsentliga skillnaden är att det i förväg finns en domstol som potentiellt har räckvidd för brott i hela världen, den är varken begränsad i tid eller i geografi.
Det återstår dock betydande arbete, domstolens lokaler måste färdigställas i Haag, personal ska rekryteras och en organisation måste byggas upp. I skrivande stund är det bland de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd endast EU-medlemmarna Storbritannien och Frankrike som ratificerat stadgan. Folkrepubliken Kina har inte ens signerat stadgan. Ryssland och USA har förvisso signerat stadgan, men efter maktskiftet januari 2001 i det senare landet, finns det anledning till oro. I den amerikanska kongressen finns ett lagförslag med Bush-administrationens stöd som skulle ge presidenten en laglig rätt att med allt från ekonomiska till militära medel förhindra att en amerikansk soldat riskerar ställs inför domstolen. För att inte dessa lagar ska förefalla alltför fientliga mot USA:s vänner är NATO-medlemmar undantagna. Vidare försöker USA skriva bilaterala avtal med ett hundratal länder för att förhindra att amerikaner lämnas ut till domstolen. Det senaste angreppet är USA:s hot att dra tillbaka sina soldater från Bosnien om soldaterna inte lämnas immuna mot att ställas inför domstolen. Det främsta motivet till denna till synes absurda hållning är framförallt att amerikanska soldater anses endast kunna få rättvisa av en jury i USA.
Tveksamma och motspänstiga länderna måste vinnas över. Det starkaste argumentet är att länder som följer internationell rätt har inget att frukta. Det är endast om de inhemska domstolarna ignorerar sin plikt att åtala eller är uppenbart partiska som den internationella brottsmålsdomstolen träder in.
Att förtryckardiktaturer som folkrepubliken Kina inte ansluter sig är kanske att förvänta. Vi måste dock ställa högre krav på demokratier som USA för att den nya domstolen ska bli effektiv och åtnjuta legitimitet.
När makthavare vet att rättvisa kommer skipas kan det större målet att förhindra den blotta förekomsten av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott bli verklighet. Hoppet som tändes i Rom den 17 juli 1998 har blivit starkare och mänskligheten har tagit ett steg framåt.
Mark Klamberg
Mark Klamberg är folkrättsjurist och förste vice
ordförande i Liberala ungdomsförbundet.
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
10:55 fm
0
kommentarer
Publicerad i den Nya Atenaren Nr 2 2000 (Organ för Studentföreningen Ateneum)
Gore står upp för friheten
Inför det studande amerikanska presidentvalet så är det välgörande att debatten handlar om allt från moraliska frågor om abort till avbetalning av statsskulden. Det tydliggör de stora skillnader som finns mellan Al Gore och George Bush. Gore framstår tydligt som den kandidat som står upp för frihetliga ideal, socialt patos och ekonomiskt välstånd.
Rätt att välja
Gore har konsekvent försvarat kvinnans rätt till sin kropp. Med det amerikanska systemet av maktdelning fyller Högsta Domstolen en central roll i frågan. Under den kommande perioden kommer tre domare att avgå och tillsättas av presidenten. I synen på abort råder det minsta möjliga övertag för abortförespråkarna, delstatens Nebraskas lag om abortförbud ogiltigförklarades med röstsiffrorna 5-4. Bush beklagade domslutet och med honom vid makten riskerar högsta domstolen att domineras av konservativa krafter för en icke oansenlig tid.
Färre avrättningar och ökat våldsförebyggande
Tyvär tar ingen presidentkandidat totalt avstånd från användandet av dödsstraff, men det är framförallt hos demokraterna som motståndet finns. Al Gore står för en mer human linje, han vill begränsa dödsstraffet till "särskilt vidriga brott". Han vill satsa på brottsförebygande åtgärder och fler närpoliser. Detta ska ställas i kontrast till Bush som under sin tid som guvernör vägrat att benåda någon dödsdömd i Texas, staten som avrättar flest dödsdömda fångar. Republikanerna driver inkonsekvensen till sitt lågvattenmärke. Kvinnor ska förbjudas rätten över sina kroppar i livets namn, men det statliga mördandet ska fortsätta i oförminskad styrka.
Aktiv utrikespolitik tillsammans med Europa och Ryssland
Sverige kan likväl som övriga europeiska länder vara tacksamma mot USA att vi lever i en demokrati med en relativt fri ekonomi. USA har ställt upp under två världskrig, ett kallt krig och konflikter på Balkan. Det är viktigt att USA behåller en aktiv roll i vår världsdel. Gore är för ett fortsatt amerikanskt deltagande i fredsbevarande operationer. Samtidigt som Gore står för en mer aktiv utrikespolitik kommer hans relationer till stormakten Ryssland att bli varmare. Till skillnad från Bush vill han att USA ska godkänna det internationella provstoppsavtalet om kärnvapen. Han vill gå försiktigt fram i utvecklandet av ett rymdbaserat missilförsvar. Systemet får inte hota ingångna avtal med Ryssland. Gore står för ett fortsatt amerikanskt engagemeng i mellanöstern. Oavsett vilken syn man har på de rådande oroligheterna i Israel så är USAs medverkan en absolut förutsättning för en fredlig lösning av konflikten.
Ekonomi i balans och lika möjligheter
Clinton har som president skapat en rekordlång period av tillväxt, hög sysselsättning och starkt företagande. Frågan är vem som kommer att förvalta detta arv bäst. Gore vill rikta skattesänkningar till låg- och medelinkomsttagare och, jämfört med Bush, använda större del av budgetöverskottet till avbetalningar på statsskulden samt till hälsovård och skola. Detta står i kontrast till de galoperande budgetunderskotten under de republikanska åren i Vita Huset på 1980-talet och Bushs skattesänkarfundamentalism.
Gore föreslår att det offentliga medicinprogrammet Medicare, som i dagläget ger sjukvård åt nära 40 miljoner och handikappade, garanteras en förlängning till åtminstone år 2030. Med Gore går USA i riktningen mot ett samhälle där man tar idealen om lika möjligheter och socialt ansvar på allvar.
Skillnaderna är stora mellan presidentkandidaterna. Gore framstår som det klara liberala alternativet i synen på moral, människors fri- och rättigheter, internationellt engagemeng och en politik att få med alla medborgare på det amerikanska framgångståget.
Mark Klamberg
Upplagd av
Mark Klamberg
kl.
10:24 fm
0
kommentarer
Etiketter: USA