Lissabonfördraget och ACTA
Mikael Nilsson och Oscar Swartz skriver att Lissabonfördraget gör att EUs ministerråd kan fatta bindande handelsavtal för Sveriges räkning. Så är det redan idag. Se artikel 133 i Romfördraget (i kraft sedan 1958, senast ändrad 2001 i Nice):
Article 133Lissabonfördraget innebär att även Europaparlamentet ska godkänna en del av handelsavtalen (se artikel 218 på sidan 190 i detta dokument). Det är en bra förändring, varför jag har en mer positiv uppfattning om Lissabonfördraget än vad Piratpartiet har.
1. The common commercial policy shall be based on uniform principles, particularly in regard to changes in tariff rates, the conclusion of tariff and trade agreements, the achievement of uniformity in measures of liberalisation, export policy and measures to protect trade such as those to be taken in the event of dumping or subsidies.
2. The Commission shall submit proposals to the Council for implementing the common commercial policy.
3. Where agreements with one or more States or international organisations need to be negotiated, the Commission shall make recommendations to the Council, which shall authorise the Commission to open the necessary negotiations. The Council and the Commission shall be responsible for ensuring that the agreements negotiated are compatible with internal Community policies and rules.
The Commission shall conduct these negotiations in consultation with a special committee appointed by the Council to assist the Commission in this task and within the framework of such directives as the Council may issue to it. The Commission shall report regularly to the special committee on the progress of negotiations.
The relevant provisions of Article 300 shall apply.
4. In exercising the powers conferred upon it by this Article, the Council shall act by a qualified majority.
5. Paragraphs 1 to 4 shall also apply to the negotiation and conclusion of agreements in the fields of trade in services and the commercial aspects of intellectual property, in so far as those agreements are not covered by the said paragraphs and without prejudice to paragraph 6.
By way of derogation from paragraph 4, the Council shall act unanimously when negotiating and concluding an agreement in one of the fields referred to in the first subparagraph, where that agreement includes provisions for which unanimity is required for the adoption of internal rules or where it relates to a field in which the Community has not yet exercised the powers conferred upon it by this Treaty by adopting internal rules.
The Council shall act unanimously with respect to the negotiation and conclusion of a horizontal agreement insofar as it also concerns the preceding subparagraph or the second subparagraph of paragraph 6.
This paragraph shall not affect the right of the Member States to maintain and conclude agreements with third countries or international organisations in so far as such agreements comply with Community law and other relevant international agreements.
11 kommentarer:
Var det inte den höga representanten som fattar beslut om handelsavtalen för EU:s räkning som medlemsstaterna sen måste följa - så fattade jag det. Stämmer inte det eller?
Den alldeles avgörande skillnaden är ju att Romfördraget kräver enhällighet. Med majoritetsbeslut i rådet hamnar vi i en helt annan situation.
Så här står det i det dokument som Mark pekade på:
---
6. Rådet ska på förslag av förhandlaren anta ett beslut om ingående av avtalet.
Utom i de fall då avtalet uteslutande gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska rådet anta beslutet om ingående av avtalet,
a) efter Europaparlamentets godkännande i följande fall:
i) Associeringsavtal.
ii) Avtal om unionens anslutning till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
iii) Avtal som skapar en särskild institutionell ram genom att samarbetsförfaranden inrättas.
iv) Avtal som har betydande budgetmässiga följder för unionen.
v) Avtal som gäller områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller det särskilda lagstiftningsförfarandet om Europaparlamentets godkännande krävs.
Europaparlamentet och rådet får i brådskande fall komma överens om den tid inom vilken godkännande ska ges.
---
ACTA är så gott som helt säkert ett associeringsavtal eftersom det innebär ömsesidiga förpliktelser och procedurer.
ACTA skapar också en särskild institutionell ram enligt en del av de läckor som kommit fram.
Eftersom flera av de saker ACTA avtalet omfattar också ingår i Telekompaketet så antar jag att detta betyder att ACTA gäller områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsarbetet.
Det betyder att ACTA triggar punkterna i) iii) och v) och alltså kan inte rådet fatta beslut utan att Europaparlamentet godkänt avtalet.
Pierre,
Det är sant att Lissabonfördraget i vissa frågor går från enhällighet till olika former av majoritetsbeslut, men i vissa frågor tillämpas redan majoritetsbeslut.
Läs vad som står i artikel 133(4) i nu gällande fördrag, dvs redan före Lissabonfördraget träder ikraft: "In exercising the powers conferred upon it by this Article, the Council shall act by a qualified majority."
Ah, där ser man. Ber om ursäkt för min dåliga läsförmåga. :-)
Det här som Rasmus skriver: Rådet SKA på förslag av förhandlaren anta ett beslut om ingående av avtalet.
Betyder inte det att det är representanten som bestämmer och om han då lyckas få parlamentet med sig - så antas det.
Då betyder det att man måste påverka parlamentet, för att kunna få igenom neutralitet, men med de turerna som varit kring telekompaketet och 138:an så vet man ju att det oftast blir som kommission och råd vill i alla fall.
eller som förhandlarna vill och de i sin tur är pressade av lobbyisterna i de sekretessbelagda ACTA-förhandlingarna
Och med det vill jag säga att de s k konsumenterna har inget inflyta nde öht fast det är de som tvingas leva under bestämmelserna som "marknaden" beslutar om.
Vi som är "marknaden" har ingenting att säga till om, så då blir det logiska en global konsumentbojkott, men eftersom det är just det som man planerar för och verkar vilja ha, så är det inte stor mening med det heller. Uppenbarligen finns politiska syften med i bilden - som har att göra med att makthavarna upplever debatten som obekväm och vill ha tyst på den.
@Mark
I artikel 133(5), andra stycket står det:
"By way of derogation from paragraph 4, the Council shall act unanimously when negotiating and concluding an agreement in one of the fields referred to in the first subparagraph, where that agreement includes provisions for which unanimity is required for the adoption of internal rules or where it relates to a field in which the Community has not yet exercised the powers conferred upon it by this Treaty by adopting internal rules."
Om ett visst politikområde kräver enhälliga beslut i EU:s interna beslutsprocesser så krävs även enhällighet när ett internationellt avtal inom detta politikområde sluts.
I dag förhandlar EU enbart delar av ACTA-avtalet. De delar som rör straffrätten förhandlar EU:s ordförandeland för medlemsstaternas räkning, med ett mandat som kräver enighet.
Jag har inte hunnit sätta mig in i ärendet i detalj, men misstänker att enskilda EU-länder genom Lissabonfördraget förlorar sin rätt att självständigt ta ställning till om de vill ansluta sig.
"De delar som rör straffrätten förhandlar EU:s ordförandeland för medlemsstaternas räkning, med ett mandat som kräver enighet."
Straffrätten ansvarar väl den höge representanten för. Att enighet krävs behöver inte betyda annat än att man måste ge efter för trycket. Det verkar vara det som gäller. Samtidigt hur rimmar det med att medlemsstaterna SKA besluta i enlighet med förhandlarens förslag som inhämtar godkännande från Europaparlamentet (och det får han ju - för de viker ju sig så fort det blir lite tryck från kommission och råd och tongivande lobbyister).
Karl Sigfrid,
Du tar upp en relevant bestämmelse, klart värt att bevaka.
Det kan vara så att Lissabonfördraget innebär en förändring i detta hänseende, genom att frågor rörande straffrätt kan bestämmas genom kvalificerad majoritet. Dessa röstningsregler ska då användas om straffrätt berörs av handelsavtal.
Nu vet jag inte om de sanktioner som diskuteras inom ramen för ACTA ska ses som straffrättsliga eller civilrättsliga. Jag misstänker att det kan var det senare om operatörerna ska få ett ansvar. Om Lissabonfördraget innebär en förändring avseende regler för omröstning kring civilrättsliga sanktioner vet jag inte.
Skicka en kommentar