Sydsvenskan: Arbete istället för lotto

Sydsvenskan den 23 november 2002

Arbete istället för lotto

Vinn på lotto och du kan sluta arbeta. Reklambudskapet som pumpas ut i TV-apparaten är enkelt, Om du vill trygga din ekonomi, köp en lott. Efter reklamsnutten kommer nyhetsändningen om människor som varslats från sina jobb, lärarbristen och köerna i sjukvården. Lottovinnaren och den slutkörda läraren verkar tagna från olika världar.

Eftersom varken skolor eller sjukhus kan finansieras genom ökad lottoförsäljning måste vi uppmuntra det som skapar välfärd - arbete och kunskap.

I dag premieras och lönar sig varken hårt jobb, lång utbildning eller eget företagande tillräckligt mycket.

Det ekonomiska utrymme som staten har ska användas till sänkta skatter på arbete och ett reformerat studiestöd. Studiestödet ska vara hälften bidrag, hälften lån. Studenter som arbetar utöver sina studier ska inte få indragna studiemedel. Vi måste få framtidsföretag att vilja behålla forskning och produktion i Sverige.

Ju fler svenskar som arbetar desto fler som bidrar till välfärden genom sina skattepengar. Lotto skapar inte tillväxt, det kan vara ett trevligt kvällsnöje och en god inkomstkälla för idrottsrörelsen. Lotto får gärna vara kvar, men det får inte vara den enda vägen att skapa en ekonomisk buffert. Om vi vill ha människor som utvecklas genom sitt yrke, om vi vill ha en stark välfärdsstat, om vi ska ha något att fördela måste det löna sig att studera och arbeta.

Mark Klamberg
1:e vice ordförande Liberala Ungdomsförbundet

Nerikes Allehanda: Öka elevinflytandet

Nerikes Allehanda den 17 november 2002

Öka elevinflytandet
Elevinflytande i skolan måste bli mera än att elevrådet får ha synpunkter på vilken färg gardinerna ska ha i klassrummet och hur man kan slippa kokt torsk i äggsås till lunch. Under valrörelsen besökte jag väldigt många skolor och en av de vanligaste frågorna från elever var just den om elevinflytande. Vad kan vi göra för att elever ska få bestämma mer över sin skoltid och för att det ska vara en skola som tar hänsyn till elevens drömmar, som ser varje elev som en individ?

Eleverna ska få betygsätta sina lärare. Det handlar inte om något godtyckligt ett till fem system utan att efter varje avslutad kurs ska eleverna ha rätt att lämna omdömen. Detta är något som gäller inom högskolan och där det till och med är lagstadgat. Det finns ingen som helst rim och reson att en lärare år ut och år in kan fortsätta som för länge sedan borde ha sett sig om efter ett annat yrke. Med tanke på hur stor del man tillbringar i skolan är det livsviktigt att vi har kompetenta och lyhörda lärare. Syftet är inte att halva lärarkåren skulle få sparken, eftersom vi har väldigt duktiga lärare i Sverige. Däremot är det ett verktyg som skulle vara värt att prova för att få ett ökat förtroende för lärarna från elevernas sida. Lärarna skulle också få ett kvitto på att man faktiskt gör ett bra jobb och det skulle bli synligt var förändringar behövs.

Eleverna ska också ha rätt att ha med elevrepresentanter vid intervjuer när nya lärare ska tillsättas. Det handlar inte om att skapa ett vulgärt utvärderingssystem, där charmiga Klara som man har i franska får mycket väl godkänd för att hon låter alla eleverna sitta och fika på lektionerna. Istället bör vi konstruera ett betygssystem, där eleverna kontinuerligt skriftligt får kommentera sina lärare på områden som pedagogik, förmåga att skapa intresse för ämnet och ett konstruktivt klimat i klassrummet. Utvärderingarna ska även uppmärksamma andra faktorer som jämställdhet - är det bara killarna som får utrymme och utser orättvist läraren "favoriter" i klassrummet som får bra betyg utan att presterar därefter? Dessa bör kunna uppmärksammas genom ett sådant smart utvärderingssystem.
Istället för att som idag ha ett programbaserat gymnasium borde det också införas ett kursbaserat. Alla elever ska ha rätt att själva bestämma vad de vill läsa i mycket större utsträckning än vad som är fallet idag. Ge istället eleven mer makt att bestämma över sin skola. Det är eleven som ska bestämma och inte någon politiker som tror sig veta bättre. Det räcker dock inte att förhindra politikers klåfingrighet.

Ett av problemen som den svenska skolan har är att den resolut vägrar se alla elever som just individer med olika bakgrunder och olika mål. Olika elever behöver olika lång tid för att lära sig. Att som nu ha ett system som mest liknar en korvstoppningsfabrik missgynnar dels de elever som har väldigt lätt för sig men framförallt, och det är viktigt, de som av en eller fler anledningar halkar efter och som behöver mer tid, stöd och uppmuntran. Det är de eleverna som hamnar mellan stolarna med socialdemokratisk skolpolitik.

Ett verkligt elevinflytande omfattar rätten för alla elever att välja skola, oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. Det ska inte vara tjockleken på föräldrarnas plånbok som avgör om en elev ska kunna välja en friskola eller inte.
Min vision är en skola där eleven sätts i centrum och där elevinflytande blir en realitet, något mera än vackra ord på ett papper som Minister Östros författat ihop.

Mark Klamberg
1:e vice förbundsordförande LUF

LNB: Sexslaveriet måste bort

Publicerad i diverse tidningar genom LNB den 15 november 2002

Sexslaveriet måste bort
I årets riksdagsval glömdes en av de mest utsatta grupperna bort, kvinnorna som tvingats till Sverige för att leva i prostitution. Den vrede och frustration som många känner över detta förtryck måste omsättas i handling. Skrämmande siffror visar att upp till en halv miljon kvinnor och barn förs in i Västeuropa varje år för tvångsarbete och slaveri. Rikspolisstyrelsen uppskattar att under år 2000 tvingades mellan 200 och 500 kvinnor till Sverige. Kvinnor och barn som levt i fattigdom och lockas av arbete i Väst, fastnar i prostitutionshärvor och sexslaveri som de inte kan komma ur.

Från bergsbyn i ett sydostasiatiskt land och betongförorten i Östeuropa luras kvinnor till storstäderna i Indien, Thailand och Västeuropa med fagra löften om ett bättre liv, in i en värld av utnyttjande, våld och förnedring. Hur kvinnor luras in i och hålls fast åskådliggjordes mycket väl genom Lukas Moodysons film Lilja 4-ever.

Alla åtgärder som kan hjälpa dessa kvinnor är välkomna, vi har fyra förslag:

Exportera den svenska sexköpslagen
För tre år sedan infördes sexköpslagen som kriminaliserar köparna. Lagen fyller ett syfte genom att den pekar ut förövarna som är oftast män, ska stå till svars för sitt utnyttjande av andra människor. Samhället ska stödja de kvinnor som vill ta sig ur prostitution. Därför är lagen bra och den borde kunna vara en modell för lagstiftning i andra länder.

Godkänn FN:s protokoll mot människohandel
FN har genom sina olika organ ägnat stor energi för att bekämpa dagens form av slavhandel. Sverige kan konkret stödja detta arbete genom att ratificera tilläggsprotokollet till FN:s konvention mot gränsöverskridande brottslighet som handlar om människohandel. Detta är viktigt av två anledningar. För det första krävs det att 40 länder ansluter sig för att protokollet ska träda ikraft. Vi kräver att Sverige aktivt arbetar för att protokollet träder ikraft och att länder uppfyller sina åtaganden. För det andra skulle protokollet kräva en skärpning av den svenska lagstiftningen inom detta område.

Skärp den svenska lagstiftningen
Sverige har redan tagit viktiga steg i kamp mot människohandel för sexuella ändamål genom att den första juli i år förändra brottsbalken. Lagen behöver dock skärpas ytterligare om vi ska kunna uppfylla de åtaganden som finns i FN-protokollet. Den svenska lagen omfattar idag endast gränsöverskridande brottslighet, inte fall där kvinnor och barn tvingas in i sexprostitution här i Sverige. Vi uppmanar regeringen att slutföra arbetet med denna skärpning av lagen.

Ge Lilja asyl
Ett hinder för de kvinnor som vill lämna den påtvingande prostitutionen är att de hotas av sina förtryckare såväl i Sverige som i deras hemländer till livet. Även detta problem berörs av FN-protokollet. Om kvinnorna anmäler sina slavhandlare till polisen skickas kvinnorna oftast tillbaka till sina hemländer där slavhandlarnas medbrottslingar väntar. Det var detta som hotade Lilja i Lukas Moodysons film. Därför borde vi ge kvinnor i Liljas situation asyl och ge dem skydd här i Sverige. Det finns idag, ingen specifik lagbestämmelse om möjlighet att ge tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd för medverkan i brottsutredning och rättegång.

Den 27 augusti 2002 presenterade den parlamentariska anhörigkommittén ett betänkande som skulle påverka möjligheten för kvinnor i Lilja situation att få stanna i Sverige. Rapporten föreslår bl a att dessa kvinnor ska få ett tillfälligt uppehållstillstånd under rättegången, därefter ska de avvisas. Förvisso nämner kommittén i sitt betänkande möjligheten till asyl på humanitära grunder. Detta är ett steg i rätt riktning, men risken är att dessa kvinnor blir utsatta för godtycke. Kvinnor ska inte skickas tillbaka till kidnapparna efter avslutad rättegång. FN-protokollet öppnar upp för att dessa kvinnor ska kunna stanna permanent i Sverige, vilket vi anser att

Låt oss inte svika de mest svaga människorna i Sverige, även om de inte hade rätt att gå till valurnan. Sverige har tagit viktiga steg i kampen mot sexslaveriet, nu är det dags att gå hela vägen.

Mark Klamberg
1:e vice ordförande Liberala Ungdomsförbundet

Aleksander Gabelic
Ordförande Svenska FN-förbundet

Barometern: Statliga bolag diskriminerar studenter

Barometern den 14 november 2002

Statliga bolag diskriminerar studenter

För alla de studenter som har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop
har rabatterna hos SJ och SAS gjort det möjligt att resa hem till
föräldrar och pendla till studieorten. Nu ska rabatterna inskränkas och de
ansvariga verkar ignorera följderna.

Flera studentgrupper kommer att drabbas. Det handlar om allt från
deltidsstudenter, inte lyckas ta alla sina poäng, de som väljer att
försörja sig genom arbete istället för studiemedel till de som inte får
studiemedel på grund av ålder och de som studerat längre än 12 terminer.
Budskapet är klart, om du inte passar in i rollen som den
heltidsstuderande, statsförsörjda mönsterstudenter så ska din rörlighet
och ekonomiska situation försämras. Förutom att det drabbar unga personers ekonomi, våra möjligheter att studera så finns det en risk att vi lär oss att inte avvika och att det endast finns en väg framåt.

Denna ändring av studentrabatterna där andra än heltidsstuderande
diskrimineras måste ses i ett större sammanhang där regler ändrats till
förmån för ett system där högskola och universitet ska vara
utbildningsfabriker. Största möjliga antal studenter ska pressas igenom
under kortast möjliga tid. Ett av modeorden bland våra makthavare har
sedan några år varit ”livslångt lärande”. Det verkar tyvärr inte vara mer
än ett modeord. Antingen är förändringen ogenomtänkt eller så väljer de statliga bolagen medvetet att gå emot statens uttalade mål om ett livslångt lärande. Idag har det blivit allt vanligare att studenter och forskarstuderande läser på deltid. De har fortfarande ett behov av reserabatter. Varför ska de som försörjer sig på annat sätt än studiemedel inte räknas till studentgruppen?

All uppmuntran för att finna annan finansiering än studielån ska kväsas.
Fribeloppsgränsen slår till när du tjänar för mycket och indragna rabatter
tvingar in studenterna i låneberoende och minskat arbete. Den som jobbar
och försöker dra ner på sitt bidragsberoende straffas genom att få betala
dyrare tågresor. I värsta fall avstår unga människor från högre studier.
Det krävs flera förändringar från våra politiker för att uppfylla de
liberala idealen att arbete och studier ska löna sig. En god start vore att avskaffa fribeloppsgränsen helt och hållet samt behålla reserabatterna för samtliga studenter.

Följderna av dagens system är att färre studenter kommer att kunna hålla
kontakt med sin familj, färre studenter kommer att kunna välja ett
billigare boende och pendla till dyra universitetsstäderna och färre
studenter kommer att välja en annan högskola än den närmaste. Allt detta
gör att den redan existerande sociala snedrekryteringen till högskola och
universitet blir än mer påtaglig. Vi får inte glömma att såväl SJ som SAS
är statligt ägda företag. Är detta verkligen statsmakternas avsikt?

Mark Klamberg
1:e vice förbundsordförande LUF

Expressen/GT: Att ställa krav mot män

Expressen/GT november 2002

Att ställa krav mot män
Tydlighet istället för velighet. Krav istället för snällism. Med språktest och tydliga krav i skolan fick folkpartiet en skarp profil i årets val. Om klarhet var det vinnande receptet när det gäller integration och utbildning så borde folkpartiet som konsekvens genomdriva kravpolitiken inom andra områden. Varför inte fortsätta med jämställdheten?

Idag tar kvinnor tar ut 88 procent av föräldraledigheten och utför 80 procent av det obetalda hemarbetet. Ytterst bottnar den skeva arbetsfördelningen i hemmet på att kvinnor och män förväntas göra olika saker. Kvinnans plats är i det privata - hemmet och mannen arena är i det offentliga - arbetet. Resultatet blir att kvinnor tjänar mindre och förlorar i karriärmöjligheter. Män drabbas genom att de hetsas till att bli den perfekta försörjaren och den frånvarande pappan. Ingen är fri så länge könsrollerna består.

Arbetsgivare som sorterar bort kvinnor och lönediskriminerar ska bestraffas. Att få bort frågor som planerad graviditet i arbetsintervjun och uppenbar lönediskriminering räcker inte. Även om män och kvinnor i Sverige enligt lagen sägs vara jämställda så kvarstår skillnader som inte kan förklaras utifrån individuella skillnader. Strukturerna i samhället har funnits för länge. Könsrollerna kommer inte att försvinna av sig själv. Om vi vill utplåna diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden måste kvinnor och män dela ansvaret för barn och hem. Är det inte dags att ställa krav på att båda föräldrarna tar ansvar?

Föräldrar måste själva fundera över vilka värderingar de förmedlar till sina barn. Vi måste förvandla vad som i praktiken är en mammaförsäkring till en verklig föräldraförsäkring. Föräldraförsäkringen ska delas och krav ställas mot båda föräldrarna. Om bara ena föräldern är hemma så fryser häften av pengarna inne. Företag där båda män och kvinnor tar ut sin föräldraledighetska få en jämställdhetsbonus. Förslagen finns, frågan är om folkpartiet vågar använda kravretoriken när det kommer till jämställdhet?

Mark Klamberg
1:e vice ordförande Liberal Ungdomsförbundet

Expressen: Mörkret i Lund

Expressen den 22 oktober 2002

Mörkret i Lund
Juridiska föreningen i Stockholm lockar till fest med affisch på en fjärrstyrd kvinna. Kvinnan styrs genom knappar med kommandon som "ta pillret", "hämta öl", "tvätta", "tänk", "massage", "strippa", "bakväg", "sug av" och "pöka\". Tyvärr är denna omvandling av kvinna till ett föremål inte en unik företeelse i juristsammanhang. Detta är allvarligt eftersom jurister är en mycket viktig och inflytelserik yrkesgrupp.

Om jurister i olika delar av samhället behåller ett snedvridet könsrollstänkande så bevaras de ojämställda strukturerna. Det handlar om att det finns orättvisa löner och om hur lagar utformas, respekteras och genomdrivs utifrån ett manligt perspektiv. Varför tas inga krafttag mot våld som särskilt drabbar kvinnor? Varför kan det faktum att en kvinna druckit alkohol göra att sex mot kvinnans vilja inte betraktas som våldtäkt? Detta gör mig förbannad som feminist!

Under min tid på juristlinjen i Lund fick jag höra att det var ekonomiskt motiverat att ge kvinnor lägre lön, eftersom de var sjuka på grund av menstruation och också hemma med barnen oftare. Några studenter höjde sin röst. En studiekamrat till mig berättade hur hon hälsades välkommen till sina juridikstudier. Läraren målade upp en lysande framtid för de manliga studenterna - de skulle tillhöra samhällets elit. De kvinnliga studenterna skulle bli de mest välutbildade hemmafruarna. Hur kan detta ske, när kvinnor är i majoritet bland juriststudenterna är kvinnor och i högre grad genomför den viktiga tingstjänstgöringen? Uppenbarligen hävdar de ansvariga vid våra juristutbildningar inte tillräckligt tydligt värderingar om jämställdhet.

Inom många akademiska discipliner börjar studierna med teori- och metodkurser. Dessa kurser tar upp olika perspektiv, varav ett är det feministiska. När jag läste juridik hade vi teori- och metodkurserna först i slutet, efter tre års studier. Vi lärde oss mycket om nyttotänkande, rättvisa och nationalekonomiska teorier. Jag saknade det feministiska perspektivet. Med nedstämmande exempel från våra lärosäten skulle jag vilja föreslå att det införs moment i början av juristutbildningen där det feministiska perspektivet presenteras.

När det gällde affischerna med den fjärrstyrda kvinnan svarade juridikprofessorn Anders Victorin att \"Affischerna borde sitta kvar. Att riva ned dem var ett övertramp. Något litet utrymme för studentikosa skämt och satir skall väl kunna finnas innan moralens väktare griper in!\". Vi måste försäkra oss om att framtidens makthavare är jämställdhetsmärkta. Detta handlar inte bara om jurister och universitet. Sitt inte tysta i studiebänken, höj er röst i studentföreningen och hävda vad som är rätt på arbetsplatsen!

Mark Klamberg
1:e vice ordförande Liberala Ungdomsförbundet

Gefle Dagblad: Folkpartiet krävs på besked

Gefle Dagblad den 2 oktober 2002
Trollhättans Tidning den 2 oktober 2002
Elfsborgs Läns Allehanda den 2 oktober 2002
Trelleborgs Allehanda den 2 oktober 2002
Tidningen Ångermanland den 3 oktober 2002
Motala Tidning den 3 oktober 2002
Bergslagsposten den 7 oktober 2002

Folkpartiet krävs på besked
I juni röstade Sveriges riksdag för förslaget att homosexuella ska kunna prövas för adoption på samma villkor som heterosexuella. När LUF för över tjugo år sedan, som första svenska partipolitiska organisation, aktivt tog ställning för homosexuella som föräldrar var etablissemangets stöd obefintligt. Homoadoptionsbeslutet var därför en stor delseger i den liberala kampen för ett tolerant samhälle, en kamp som är långt ifrån fullbordad. I denna kamp tog folkpartiet liberalerna ställning för lika villkor.

Nästa beslut som står på riksdagens dagordning när det gäller HBT-frågor (homo-, bi och trans-frågor) är lesbiska kvinnors möjlighet att insemineras på sjukhus i Sverige på samma villkor som heterosexuella kvinnor. Frågan är inte om lesbiska kvinnor kommer att skaffa barn på detta sätt utan hur. Genom opionsundersökningar utförda år 2000 av SCB framgår det att 44% av de lesbiska kvinnorna kan tänka sig att insemineras utomlands, om sjukhusinsemination tillåts i Sverige sjunker denna siffra till 2%. Detta vore en vinst för barnet eftersom hon eller han skulle få möjligheten att få reda på vem fadern är. Därför ska riksdagen ta ställning för lesbiskas rätt att insemineras på samma villkor som heterosexuella kvinnor.

De samlade resultaten från svenska såväl som utländsk forskning visar att biologiska barn från insemination av lesbiska jämfört med barn som inseminerats i heterosexuella förhållanden, inte på något sätt utvecklas annorlunda. Regeringen har tillsatt en utredning i syfte att ge underlag inför ett riksdagsbeslut. I avvaktan på denna utredning har bl a socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna ej gett besked hur de ska ta ställning.
Därför kommer vi i liberala ungdomsförbundet att lyfta fram relevant forskning, fördelarna för barnen samt övertygelsen om att lesbiska kvinnor kan vara lika goda föräldrar och ge lika mycket kärlek som heterosexuella föräldrar.

Fördomar, förtryck och våld mot homosexuella finns fortfarande och måste utplånas. Om folkpartiet menar allvar med sin liberala övertygelse är detta inget svårt beslut. Till och med de värdekonservativa moderaterna har tagit ställning för lesbiska kvinnors rätt att insemineras. Därför kräver jag folkpartiet på besked.

Mark Klamberg
1:e vice ordförande Liberala Ungdomsförbundet

VK: Fönstret är öppet

Västerbottens-Kurirens den 25 september 2002
Tidningen Ångermanland den 25 september 2002
Trelleborgs Allehanda den 25 september 2002
Gefle Dagblad den 26 september 2002
Bergslagsposten den 26 september 2002
Smålands-Tidningen den 28 september 2002
Tranås Tidning den 28 september 2002
Vetlanda-Posten den 28 september 2002

Fönstret är öppet
Efter riksdagsvalet är en av de framtida utmaningar utvidgningen av den europeiska unionen, som bättre skulle kunna beskrivas som återföreningen av Europa. I år borde förhandlingarna slutföras så att de första länderna i Öst- och Centraleuropa ska kunna antas som nya EU-medlemmar.
När muren föll 1989 och land efter land i Öst- och Centraleuropa befriades från den kommunistiska diktaturen kom löften om en snabb utvidgning av EU från västeuropeiska ledare. Först angavs att detta skulle ske inom fem år. Tretton år senare är det fortfarande oklart när Europas återförening ska ske. I olika sammanhang brukar det engelska uttrycket "Window of opportunity" användas, vilket kan översättas som "Ögonblickets möjlighet". Under 90-talet har detta fönster varit öppet, ögonblicket för återförening har funnits. Men fönstret kan stängas, och ögonblickets möjlighet kan försvinna.
Flera hot finns mot återföreningen, många är skapade inom EU. Ett EU med 25 medlemmar kan inte fatta beslut på samma sätt som de sex ursprungliga medlemsländerna gjorde på 50-talet. Inom de områden där EU ska fatta beslut måste vetorätten begränsas, annars kommer samarbetet att paralyseras. Jordbrukspolitiken måste reformeras, halva EU:s budget går till jordbrukssektorn, ändå dyker livsmedelskandaler som galna ko-sjukan upp. Med bidrag, kvoter och tullar slår EU ut jordbruket i ansökarländer och länder utanför Europa. Detta är inget mindre än en kommandoekonomi, motsatsen till den liberalism som EU i övrigt i mångt präglas av.

Polen, ett grannland till Sverige spelar en central roll för utvecklingen i den norra regionen av Europa och relationerna österut mot Ryssland. För knapp ett år sedan reste jag runt i Polen för att diskutera relationerna mellan EU och Polen, vilka förväntningar människor har inför framtiden. Jag träffade skolelever och universitetsstudenter, men även lokalpolitiker och parlamentariker. Det fanns en kraftig folklig önskan att Polen måste bli medlem i EU så snart som möjligt. Men det fanns även kritik. Det största missnöjet var framförallt mot de svikna löftena och den utdragna processen. Oron för vad som skedde inom jordbruket och vad som skulle hända efter ett EU-inträde var påtaglig. Närmare en fjärdedel av befolkningen är beroende av den för sin försörjning. Om EU skulle ha kvar samma jordbruksstöd som idag skulle EU på sikt få svårigheter att klara budgetmålen. I takt med att den polska ekonomin moderniseras kommer färre att behöva jordbruket som sin inkomst men fram till dess krävs det övergångslösningar från EU:s sida, både när det gäller bidrag och krav på jordbruket i ansökarländerna.
Ett annat problem är energipolitiken. Det behövs göras en rad förbättringar göras på kolkraftverken för att radikalt minska utsläppen. Nog är det paradoxalt att Sverige nu importerar smutsig kolenergi för att kunna avveckla Barsebäck!

De gamla medlemsländerna måste skynda på processen. Alternativet är att människornas förväntningar och tilltro till europatanken rivs ner, i de gamla medlemsländerna och i ansökarländerna. Europas politiker får inte svika.

Vi får inte hamna i ett "moment 22" för ansökarländerna. Kraven för att bli medlem i EU är så stränga att ansökarländerna för att uppfylla kraven behöver tillgång till EU:s inre marknad med de möjligheter detta ger för att öka den ekonomiska tillväxten, skapa bättre sociala villkor för befolkningen och satsa på utbyggnad av infrastrukturen i bred mening. För att klara kraven behöver man vara medlem. Men för att bli medlem måste man ha klarat kraven - Moment 22!
Det är nödvändigt att EU utvidgas snabbt med övergångslösningar för enskilda länder. Detta är en moralisk skyldighet för EU; att säkra freden, friheten och demokratin i Europa. Men det ger också hela Europa nya möjligheter inför framtiden; bättre ekonomiska villkor, en större marknad och tryggare social utveckling.

Mark Klamberg
1:e vice förbundsordförande,Liberala Ungdomsförbundet

Sydsvenskan: Sverige behöver fler människor

Sydsvenskan 13 september 2002

Sverige behöver fler människor

För text se tidningens arkiv

Sydsvenska Dagbladet: Skolan ska anpassas till individen

Sydsvenska Dagbladet den 21 augusti 2002

Skolan ska anpassas till individen
Den svenska skolan skulle kunna vara bäst i världen. Sverige har en fantastisk bildningstradition och vi avsätter år efter år en allt större del av våra resurser till skolan.

Ändå fungerar skolan som en utslagningsmaskin för många barn. Oroväckande många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. I den svenska skolan är det idag många elever som inte ges tillräckligt stöd. Skolans brister är inte lärarnas fel, utan beror på en felaktig skolpolitik som misslyckats trots de goda förutsättningarna.

Det är framförallt två saker som skulle göra att skolan mer tog hänsyn till olika barns behov. För det första måste speciallärarna bli flera. I samband med lärarutbildningsreformen som genomfördes 1988 försvann speciallärarutbildningen. Det var ett felaktigt beslut och utbildningen bör återinföras. Kommuner och skolor ska inte få prioritera bort barn med extra behov av stöd i form av speciallärare.

För det andra skulle utsatta elever få ett viktigt stöd genom flexibel studiegång. En mer flexibel studiegång ger de elever som har problem med den rådande takten extra tid att ta till sig. Det första skolåret ska vara en mjukstart, där den pedagogiska verksamheten kombineras med lek. Det innebär att de flesta elever går tio år i grundskolan, men det ska också gå att sluta tidigare eller senare beroende på när eleven når målen. Varje barn ska få nå målen i sin takt i stället för att, som idag, alla ska behöva läsa alla ämnen lika länge. Skolan skall anpassas till barnet och inte tvärtom.

Mark Klamberg
Vice förbundsordförande LUF
Riksdagskandidat (fp)

Expressen/GT: Rättvisan gäller också för Bush

Expressen/GT den 1 juli 2002

Rättvisan gäller också för Bush
I dag är en historisk dag för internationell rättsskipning då Romstadgan för Internationella Brottmålsdomstolen träder ikraft. Därmed skapas en permanent och universell rättslig instans där individer, från soldater till statschefer kan ställas till svars för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Tillkomsten av denna domstol kan väl mätas med genomförandet av Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. Framtidens ledare kommer att veta att om de vandrar i fotspåren av Hitler, Pinochet, Pol Pot, Kampanda, Tudjman, Mladic, Karadzic och Milosevic så kommer brottsligt ansvar att utkrävas.

Varför är denna domstol en nyhet och ett framsteg, räcker inte tribunalerna för fd Jugoslavien och Rwanda? Om förintelsen mot all förmodan skulle upprepas, varför kan inte rättegångar motsvarande de som skedde i Nürnberg genomföras? Den väsentliga skillnaden är att det i förväg finns en domstol som potentiellt har räckvidd för brott i hela världen, den är varken begränsad i tid eller i geografi.

Det återstår dock betydande arbete, domstolens lokaler måste färdigställas i Haag, personal ska rekryteras och en organisation måste byggas upp. I skrivande stund är det bland de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd endast EU-medlemmarna Storbritannien och Frankrike som ratificerat stadgan. Folkrepubliken Kina har inte ens signerat stadgan. Ryssland och USA har förvisso signerat stadgan, men efter maktskiftet januari 2001 i det senare landet, finns det anledning till oro. I den amerikanska kongressen finns ett lagförslag med Bush-administrationens stöd som skulle ge presidenten en laglig rätt att med allt från ekonomiska till militära medel förhindra att en amerikansk soldat riskerar ställs inför domstolen. För att inte dessa lagar ska förefalla alltför fientliga mot USA:s vänner är NATO-medlemmar undantagna. Vidare försöker USA skriva bilaterala avtal med ett hundratal länder för att förhindra att amerikaner lämnas ut till domstolen. Det senaste angreppet är USA:s hot att dra tillbaka sina soldater från Bosnien om soldaterna inte lämnas immuna mot att ställas inför domstolen. Det främsta motivet till denna till synes absurda hållning är framförallt att amerikanska soldater anses endast kunna få rättvisa av en jury i USA.

Tveksamma och motspänstiga länderna måste vinnas över. Det starkaste argumentet är att länder som följer internationell rätt har inget att frukta. Det är endast om de inhemska domstolarna ignorerar sin plikt att åtala eller är uppenbart partiska som den internationella brottsmålsdomstolen träder in.

Att förtryckardiktaturer som folkrepubliken Kina inte ansluter sig är kanske att förvänta. Vi måste dock ställa högre krav på demokratier som USA för att den nya domstolen ska bli effektiv och åtnjuta legitimitet.

När makthavare vet att rättvisa kommer skipas kan det större målet att förhindra den blotta förekomsten av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott bli verklighet. Hoppet som tändes i Rom den 17 juli 1998 har blivit starkare och mänskligheten har tagit ett steg framåt.

Mark Klamberg

Mark Klamberg är folkrättsjurist och förste vice
ordförande i Liberala ungdomsförbundet.

Tidningen Ångermanland och VK: Fria universitet och makt åt studenterna

Tidningen Ångermanland och VK juni 2002

Fria universitet och makt åt studenterna

För text se tidningarnas arkiv