Skånska Dagbladet: FN behöver fler Milleniemål

Skånska Dagbladet FN-dagen 24 oktober 2003

FN behöver fler Milleniemål
Idag på FN-dagen vill vi uppmärksamma att 147 av världens stats- och regeringschefer den 8 september 2000 samlades för att betyga sin tro på FN:s organisation, och visa sitt engagemang för en mer välmående värld. Samtidigt svek världens ledare FN:s mest grundläggande ideal.

De församlade ledarna lovade att före 2015 uppnå de åtta så kallade milleniemålen: Att halvera fattigdomen, att förbättra utbildningen för både pojkar och flickor, främja jämställdhet, att minska barnadödligheten, att minska mödradödligheten, att stoppa spridningen av HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar, att främja hållbar utveckling och att öka biståndet.

Målen är ambitiösa och eftersträvansvärda, men kommer inte att uppnås. När arbetet ska utvärderas 2015 kommer många av stats- och regeringscheferna att skylla ifrån sig och motivera det med faktorer utanför sina egna länder. I många fall kommer bortförklaringarna endast vara en ridå för inkompetens, korruption och ovilja att låta medborgarna ta del av makten i demokratiska former.

En förutsättning för att målen ska uppnås är nämligen att medborgarna själva har rätten och möjligheten att ta ansvar för utvecklingen, och avsätta ledare som misslyckas. Bland de åtta målen nämns inte ens mänskliga rättigheter eller demokrati, de mest grundläggande idealen i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

De åtta milleniemålen borde därför kompletteras med två mål:
Mål 9. Minst hälften av alla människor i världen ska ha sina mänskliga rättigheter garanterade, och veta om att de har det. Diktatorer och auktoritära regimer kan inte skylla på omvärlden eller den egna underutvecklingen när de förnekar sina medborgare yttrande-, organisations- och religionsfrihet. Fria fackföreningar förbjuds av nationalförsamlingarna i Kina och Kuba. Viss ekonomisk frihet för medborgarna i Singapore är ingen ursäkt för avsaknaden av civila och politiska rättigheter. Tortyr och dödsstraff är det de själva som utför.

Världens ledare har valt att ignorera stora delar av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Milleniemålen fokuserar på de ekonomiska och sociala rättigheterna och tiger om de civila och politiska rättigheterna.

Öst och Väst lade under kalla kriget olika vikt vid de två typerna av mänskliga rättigheter. Med FN:s toppmöte i Wien om mänskliga rättigheter, 1993 slog de forna motståndarna fast att alla mänskliga rättigheter är universella. Varför falla tillbaka i en ståndpunkt som kommunistländerna hade under kalla kriget?

Mål 10. Alla stats- och regeringschefer ska vara demokratiskt tillsatta. Att medborgarna ska ha möjlighet att delta i styret av sina egna länder är inte bara viktigt för att det är en mänsklig rättighet. Det är också en förutsättning för att fattigdomsbekämpningen som formuleras i milleniemålen ska kunna föras med full kraft. Människor måste fritt få diskutera, ifrågasätta, kritisera och föra fram alternativ till politiken.

En femtedel av Kubas befolkning lider av undernäring samtidigt som Fidel Castro vägrar låta befolkningen ha inflytande över politiken. Och vilken skillnad skulle inte demokrati och respekt för mänskliga rättigheter göra i dagens Zimbabwe? Landet plågas av svält trots att det tidigare var Afrikas kornbod. Inget bistånd i världen kan förhindra fattidgomen i de båda länderna så länge förtrycket består och medborgarna inte får ta ansvar och utse dem som ska styra samhället.

Världens fattiga kan inte ta del av utvecklingens frukter utan att de först har sina mänskliga rättigheter garanterade och tillåts delta i politiken genom demokratiska institutioner. Att Sveriges regering och alla andra demokratier kompromissade bort detta i Milleniemålen är ett svek just mot de fattiga och förtryckta. Därför borde Milleniedeklarationen kompletteras med mål om demokrati och mänskliga rättigheter.

Mark Klamberg
Kandidat till Europaparlamentet 2004 (fp)

Erik Jennische
Generalsekreterare för Svenskt internationellt liberalt centrum, Silc

Västerbottens-Kuriren: EU-skepsisen kräver demokratisering

Västerbottens-Kuriren den 23 oktober 2003
Skaraborgs Läns Tidning Skara Tidning, Falköpings Tidning, Skövde Nyheter, Västgöta-Bladet den 27 oktober 2003
Gefle Dagblad den 28 oktober 2003

EU-skepsisen kräver demokratisering
Brist på demokrati, förlust av självständighet och nedmonterad välfärd. Detta var motiven för det svenska folkets nej till euron enligt den valundersökning som SVT, Göteborgs universitet och KTH utförde samtidigt som folkomröstningen. Vad innebär detta för oss som i Europaparlamentsvalet nästa år vill vinna stöd för ett fördjupat samarbete inom EU?

Centrala delar i en modern demokrati är effektivt beslutsfattande, medborgarnas rätt till insyn, offentlighet, delaktighet och att väljare kan utkräva ansvar från sina förtroendevalda. Med globaliseringen växer behovet av att människor och deras politiska företrädare kan fatta gemensamma beslut över nationsgränserna. Frågan är hur internationellt samarbete ska utformas.

Svaret och lösningarna på det folkliga missnöjet mot dagens EU och unionens problem finns inte hos nejsägande miljöpartister, vänsterpartister och socialdemokrater. Deras lösning är att vi ska minska makten i gemensamma forum som Europaparlamentet och återgå till ett mellanstatligt samarbete där beslut mellan stater avhandlas i stängda rum av diplomater. Möjligheterna till insyn, delaktighet och utkrävande av ansvar blir än mer begränsade än idag. I det mellanstatliga samarbetet har alla stater vetorätt, vilket gör att det blir än svårare att fatta gemensamma beslut och driva tveksamma länder framåt i kampen för bättre miljö, friare handel och human flyktingpolitik. Utmaningarna i vår omvärld kräver ett fördjupat samarbete. Den svenska skepsisen mot EU ska istället mötas med ökad offentlighet och folkligt inflytande.

Svenska politiker har tillsammans med meningsfränder i andra länder lyckats driva fram regler om ökad offentlighet och insyn i EU. Med den senaste fuskskandalen i statistiskorganet Eurostat är det uppenbart att än fler förändringar krävs. Offentlighetsreglerna måste fullt ut gälla även för ministerrådet, europeiska centralbanken och Eurostat. Regelverket för offentlighet finns redan inom EU och måste nu omsättas i handling. Det krävs en utbildning av personalen för att andan i offentlighetsreglerna ska respekteras. När Europaparlamentet nyligen utvärderade offentligheten har det konstaterats att fler handlingar än tidigare undanhålls vilket visar på att sekretessreglerna missbrukas. Det krävs en kulturförändring hos EU:s makthavare och tjänstemän.

Ökad insyn är ett steg framåt, men räcker inte för att demokratisera EU och vinna ett folkligt stöd. Ytterst handlar det om makt. I dagsläget är det tjänstemän, regeringar och EU-kommissionen som bestämmer mest i EU och inte de folkvalda som vi som liberaler, miljöpartister och socialister faktiskt röstat fram. Istället borde EU-parlamentet få mer makt, en ny grundlag där våra rättigheter som EU-medborgare ska införas, majoritetsbeslut istället för enhällighetsbeslut och kommissionens makt borde minskas.

Samtidigt som svenskarna är de starkaste EU-motståndarna är vi är det folk som är minst informerade om europakonventet av alla folk i EU. Mycket av detta beror på att konventets arbete inte diskuterats i Sverige till skillnad från hur debatten har bedrivits hos våra europeiska grannar. Europakonventet som avslutades i juni har försökt att bemöta många av de brister som finns i EU och problem som lyfts fram i den svenska debatten. Ministerrådet ska ha öppna möten när de lagstiftar, medborgarnas rättigheter stärks, maktfördelningen blir tydligare och de nationella parlamenten får en ökad roll. Europakonventet förslag är ett positivt steg på vägen mot en mer folkligt förankrad union, fler steg återstår. Nejsägarna i vänsterpartiet och miljöpartiet säger nej till dessa framsteg. I det kommande Europaparlamentsvalet är det därför viktigt att vi svenskar visar vårt stöd för europakonventets förslag till ny grundlag.

Om nejsägarna har fel medicin för EU:s demokratiunderskott så kan vi konstatera att Göran Persson saknar medicin. Regeringen har varken inför det svenska folket eller våra europeiska vänner drivit med kraft om frågor om EU:s demokratisering där maktfrågorna ställs på sin spets.

Dela med dig av din makt, Göran, och låt istället oss svenska medborgare få bestämma mer i Europa istället för dig och dina regeringskollegor.

Mark Klamberg
Kandidat till Europaparlamentet 2004 (fp)

Folkpartinytt: Stockholm - en kosmopolitisk kraft i Europa

Folkpartinytt (Stockholm) oktober 2003

Stockholm - en kosmopolitisk kraft i Europa
Politiker, ledarskribenter och opinionsbildare har olika förklaringar till nederlaget i folkomröstningen, men en minsta gemensam nämnare för alla förklaringar verkar finnas i bristen på politiskt ledarskap. Runt hörnet väntar nästa års val till europaparlament. Hur kan folkpartiet koppla samman europapolitiken med vår vision för Stockholmsregionen?

Med Europas återförening i form av östutvidgningen kommer EU:s tyngdpunkt att förskjutas från söder mot Östersjöregionen. Stockholm som redan har en stark ekonomisk, kulturell och politisk ställning i regionen kan bli en av många vinnare om vi tar tillvara möjligheterna. Stockholmsregionen kan med en liberal politik attrahera internationellt kapital, företag och människor från hela världen.
Stockholmsregionen har en ung, modern och kosmopolitisk befolkning. Möjligheter som finns för svenskar att studera och arbeta kan utnyttjas mera. Vi ska välkomna de människor som levt bakom kalla krigets murar och nu vill arbeta och leva i vår region. När länder som Tyskland och Österrike behåller sina gränser stängda österut kan Stockholm och Sverige bli en kosmopolitisk kraft i Europa.

Europas utmaningar är Stockholms. Nyttan av en gemensam kamp mot människohandeln och sexslaveri kan vi se såväl i Rigas förstäder som på Malmskillnadsgatan. Såväl konsumenter som företag tjänar på en ökad frihandel med världen utanför EU. Genom att dela på ansvaret för flyktingkatastrofer kan vi skapa en gemensam, human och solidarisk flyktingpolitik, från Srebrenica till flyktinghandläggaren i Norrköping.

Med EU:s nya grundlag stärks det folkliga inflytandet, europarlamentet flyttar fram sina positioner, insynen och offentlighet slås fast. Lås oss Stockholmare utnyttja dessa möjligheter.

Mark Klamberg
Suppleant i styrelsen för Folkpartiet liberalerna Stockholms län
Förstanamn på folkpartiets ungdomslista till europaparlamentet