Läsvärd motion

Riksdagsledamöterna från (mp) och (v), Maria Ferm, Agneta Börjesson, Mehmet Kaplan, Jens Holm och Lena Olsson, har skrivit en läsvärd motion med anledning av prop. 2011/12:179 Polisens tillgång till signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Ska SAAB sälja övervakningsutrustning till diktaturer i Mellanöstern?

SvD rapporterar att Försvars- och säkerhetsföretaget Saab köper tyska Medav, specialiserat på applikationer för signalhantering, kartläggning av kommunikationsmönster och informationsteknologi. Formuleringen om "kommunikationsmönster" väckte mitt intresse. På MEDAVs hemsida hittar man denna broschyr där bild 5 som rör automatiskt masshantering av information är intressant. De har också en produkt som heter SIPAC, Signal Intelligence Processing Analysis and Classification.

På denna sida kan man läsa att företaget vid tre tillfällen under 2012 medverkat på mässa i Dubai, Förenade Arabemiraten, tema har bl.a. varit "Intelligence Support Systems for Lawful Interception, Criminal Investigations and Intelligence Gathering" och "Homeland Security & Policing". SAAB uppger på sin hemsida att Medav har kunder i bl.a. Mellanöstern.

Jag anser inte att svenska företag ska sälja produkter och tjänster som rör signalspaning och kartläggning av kommunikationsmönster till diktaturer i Mellanöstern, särskilt inte när syftet rör inre säkerhet och brottsbekämpning. Att erbjuda tjänster som specifikt rör övervakning av interna förhållanden i en diktatur är betydligt mer allvarligt än när Ericsson och Teliasonera säljer, erbjuder produkter och tjänster för kommunikation.

Beslut om Linnégården

Östermalmsnytt har ett referat från debatten igår i Stadsdelsnämnd Östermalm där frågan var om vi skulle förnya avtal om Linnégården eller om driften ska upphandlas på nytt. Alliansen drev igenom ny upphandling med höjda kvalitetskrav. De rödgröna ville ha ett tredje alternativ, omedelbar hävning trots att det saknades rättslig grund för detta vilket hade resulterat att kommunen hade fått betala skadestånd. Jag tycker även att oppositionen var något tondöv när tre anställda på Linnégården under den allmänna frågestunden förklarat att mycket hade blivit bättre det senaste året. Jag ifrågasätter inte det finns anställda som har en annan åsikt, erfarenhet, att det funnits och kan finnas brister på Linnégården. Det är därför stadsdelsförvaltningen följt verksamheten särskilt, men viss nyansering är befogad.

Kompletterande tankar om blockaden av Gaza

Har fått lite frågor om blockaden av Gaza. Här är några utgångspunkter. Som jag skrev i tidigare blogginlägg så kan en stat upprätthålla blockad om det råder en internationell väpnad konflikt. En sådan kan även ske utanför det egna territorialhavet vilket följer av artikel 87 i havsrättskonventionen som anger att "[d]et fria havets frihet utövas i enlighet med de villkor som fastställts i denna konvention och övriga folkrättsliga regler", vilket innebär att man måste skilja mellan havsrätten i fred och havsrätten i väpnad konflikt. Dupuy-Vignes skriver om det boken "A handbook on the New Law of the Sea", 1991, sid. 1322.

Det finns som bekant fyra rapporter om bordningen 2010. Palmerkommissionen (som gjordes på uppdrag av FNs generalsekreterare) och den israeliska Turkelkommissionen kommer fram till att det råder en internationell väpnad konflikt vilket är en förutsättning för att en blockad ska vara tillåten. UNHCR-rapporten tar inte ställning i frågan om hur konflikten ska klassificeras medan den turkiska kommissionen menar att det är en icke-internationell väpnad konflikt.

Douglas Guilfoyle har skrivit artikeln "The  Mavi Marmara Incident and Blockade in Armed Conflict" som publicerades i British Yearbook of International Law den 12 maj 2011. Han argumentar för att det råder en icke-internationell väpnad konflikt mellan Israel och Hamas vilket gör blockaden olaglig. Artikeln har blivit kommenterad på bloggen Opinio Juris, läs även kommentarerna till bloggposten.

Relevanta regler om sjöblockad finns i San Remomanualen om sjökrigföring. I reglerna 93-104 framgår bl.a. att blockaden måste vara proportionell och inte ha som enda syfte att svälta ut en civilbefolkning. Här finns utrymme för olika bedömningar om blockaden är proportionell. Jag anser exempelvis att begränsningar vad avser olika kryddor och lyxprodukter vore en obefogad straffåtgärd medan förbud vad avser införsel av vapen är legitimt. Vidare är det rimligt att byggmaterial kan komma in i området. Reglerna 118-124 handlar om hur fartyg ska stoppas och undersökas. Där talas det om inspektion. Jag har uppfattat att svenska regeringen bl.a. fastnat vid formuleringen "inspektion"  i sin kritik av blockaden och argumenterat för att Israel kan stanna fartyg till havs för inspektion men inte föra fartygen till egen hamn. Frågan är om det går att upprätthålla en effektiv blockad för att hindra tillförsel av vapen utan att fartyg förs till hamn. Jag har inget givet svar på denna fråga utan det skulle behövas en empirisk efterforskning hur andra blockader upprätthållits. San Remomanualen är i sig inte en bindande rättskälla utan anses vara ett uttryck för internationell sedvanerätt på detta område, därför är det befogat att undersöka hur denna sedvanerätt ser ut. Jag har tyvärr inte tid att göra det.

Som jag skrivit tidigare, normalt brukar jag undvika att delta i debatten om Mellanösternkonflikten eftersom oavsett vad man skriver så riskerar man att bli hudflängd av båda sidor, samtidigt. Jag har i detta inlägg försökt att beskriva några utgångspunkter som kan leda till olika svar. Du får som läsare själv ta ställning.

Internationell straffrätt - hur kan omstridda händelser rekonstrueras?

Stockholm Universitets forskardagar ägde rum den 3-4 oktober 2012. Jag höll då ett föredrag på temat "Internationell straffrätt - hur kan omstridda händelser rekonstrueras?" Föredraget blev inspelat och du kan se det här.

Jag har en rättelse beträffande utfallet av Nurnbergrättegången. Av de 22 som dömdes friades tre personer, sju fick fängelse och resterande 12 dömdes till döden genom hängning. Göring dömdes till döden men begick självmord före straffet kunde verkställas. Åklagarna ville ursprungligen åtala 24 personer men Robert Ley och Gustav Krupp deltog inte i rättegången då Ley begick självmord före rättegången inleddes och Krupp ansågs vara alltför sjuk.

Upphandling avseende äldreboendet Linnégården

Jag ger besked i Östermalmsnytt angående förslaget om att Östermalms stadsdelsnämnd inte ska förlänga entrepenadavtal avseende äldreboendet Linnégården. Jag vill vara tydlig med att beslutet inte handlar om att häva avtalet eftersom det saknas rättslig grund för detta. När avtalet löper ut vill alliansen utnyttja möjligheten att upphandla på nytt för att ytterligare skärpa kvalitetskraven. De rödgrönas handlingsstrategi att avtalet skulle hävas i förtid utan rättslig grund kunde ha resulterat i skadeståndsskyldighet på miljonbelopp för Stockholms stad.

Kambodja - brott mot mänskligheten eller folkmord?

För två dagar sedan sände SVT en intervju med Jan Myrdal där han vägrade att beskriva Röda Khmerernas dödande av uppskattningsvis 1,7 miljoner människor som ett brott. Programledaren Cecilia Bodström pressade Myrdal hårt och en del av diskussionen fördes i termer av folkmord. Benjamin Katzeff Silberstein skriver på SvDs ledarblogg om ett "historiskt välbelagt folkmord".

Jag hade tänkt ducka i denna debatt men idag på förmiddagen höll jag ett föredrag om internationell straffrätt då jag utan att ha haft sådana planer i förväg kom in på händelserna i Kambodja. Föredraget kommer att sändas i SVT Kunskapskanalen. Det är möjligt att jag sa något som kan uppfattas som kontroversiellt. Då det är bäst att föregå TV-sändningen så vill jag förklara hur jag ser på saken.

Jag anser att Rödas Khmerernas dödande genom sin omfattning och karaktär är lika allvarligt, eller kanske än allvarligare, än folkmordet i Rwanda och de brott som begåtts i f.d. Jugoslavien (däribland Srebrenica). Jag är dock osäker om begreppet folkmord är korrekt benämning utan jag själv brukar beträffande Röda Khmererna tala i termer av massmord eller utrotning som brott mot mänskligheten. Röda Khmererna mördade både personer från majoritetsbefolkning och några minoritetsgrupper. Vad gäller minoritetsgrupperna kan det vara mer relevant att tala om folkmord förutsatt att människor mördades för att de tillhörde dessa minoritetsgrupper.

Min tveksamhet beror på att folkmordskonventionen i en uttömmande lista anger fyra grupper som kan utsättas för folkmord om det finns en avsikt att helt eller delvis förinta en skyddad grupp. Med skyddad folkgrupp avses en i) nationell, 2) etnisk, 3) rasmässigt bestämd eller 4) religiös folkgrupp.

När folkmordskonventionen förhandlades fram fanns det stater som ville att även politiska, sociala och ekonomiska grupper skulle skyddas men så blev det inte. När det gäller skydd av politiska grupper blev det till i slutförhandlingarna ingen debatt då USA (som ville ha ett sådant skydd) avstod från detta krav för att fler stater (läs Sovjet) skulle kunna ansluta sig. Denna definition har därefter upprepats närmast ordagrant i stadgorna för  Jugoslavientribunalen, Rwandatribunalen och ICC. Vi kan tycka detta är tråkigt men det är så folkmord (i rättslig mening) är definierat. Det finns sociologer och historiker som vill ha en bredare definition men jag menar att den rättsliga definitionen är den allmänt vedertagna och att det finns ett värde i att vi definierar begreppet snävt. Risken är annars att begreppet förlorar sin betydelse.

Utifrån denna rättsliga definition så har olika stater, personer, grupper och institutioner bedömt Röda Khmerernas agerande. Jag vill peka på två av dessa. FNs generalsekreterare tillsatte 1998 en grupp som skulle undersöka händelserna. Gruppens medlemmar var Sir Ninian Stephen (Australien), domare Rajsoomer Lallah (Mauritius) och professor Steven R. Ratner (USA). Rapporten skulle utgöra beslutsunderlag huruvida en internationell tribunal skulle skapas i likhet med vad som skedde bteräffande f.d. Jugoslavien och Rwanda eller om händelserna skulle lagföras på annat sätt. Experterna skriver bl.a. följande i sin rapport som presenterade 1999.

65. As for atrocities committed against the general Cambodian population, some commentators have asserted that the Khmer Rouge committed genocide against the Khmer national group, intending to destroy a part of it. The Khmer people of Cambodia do constitute a national group within the meaning of the Convention. However, whether the Khmer Rouge committed genocide with respect to part of the Khmer national group turns on complex interpretive issues, especially concerning the Khmer Rouge’s intent with respect to its non-minority-group victims. The Group does not take a position on this issue, but believes that any tribunal will have to address this question should Khmer Rouge officials be charged with genocide against the Khmer national group.

På vanlig svenska, det är osäkert om mord genomfört mot den egna folkgruppen (som utgör majoritetsbefolkningen och till vilken de styrande tillhörde) kan klassificeras som folkmord eftersom det är svårt att bedöma om det fanns uppsåt att förgöra en skyddad folkgrupp (den egna). Expertgruppen tog inte ställning 1999 utan ville avvakta framtida rättsliga avgöranden.

I Kambodja pågår rättegångar beträffande dessa händelser inför ECCC (Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodia). Det är en så kallad hybidtribunal med regler både från Kambodjansk rätt och folkrätt, domare och åklagare från såväl Kambodja som andra stater. Det finns en avslutad rättegång mot Khang Khek Ieu (mer känd som Duch). Målet avgjordes i första instans den 26 juli 2010 och den fällande domen överklagades. Högsta domstolens kammare avkunnade den 3 februari 2012 sin dom. Duch dömdes för mord, utrotning, förslavning, olaga frihetsberövande, tortyr, förföljelse pga politiska skäl andra inhumana handlingar som brott mot mänskligheten samt krigsförbrytelser. Han dömdes dock inte för folkmord.

Jag vet inte hur det kommer att gå i de pågående rättegångarna och det är möjligt att någon döms för folkmord. Det bör noteras att Kambodja har en nationell lag där folkmord är kriminaliserat som avviker från folkmordskonventionen, stadgorna för Jugsolavientribunalen, Rwandatribunalen, ICC och ECCC genom att den kambodjanska lagen har en lägre tröskel och således omfattar fler gärningar. Den kambodjanska lagen definierar folkmord som "planned massacres of groups of innocent people; expulsion of inhabitants of cities and villages in order to concentrate them and force them to do hard labor in conditions leading to their physical and mental destruction; wiping out religion; destroying political, cultural and social structures and family and social relations.” vilket är något annat än den gängse definitionen.

Har denna etikettering någon betydelse när vi ska värdera Rlda Khmerernas handlande? Nej, jag anser att oavsett om benämner Röda Khmerernas dödande som "folkmord" eller som "utrotning som brott mot mänskligheten" så är händelsen lika allvarlig som andra fall där man konstaterat folkmord. Problemet med Jan Myrdal är av ett annat slag, han har svårt att överhuvudtaget benämna händelsen som ett brott.