Roger Tiefensee och Fredrick Federley visar på SvD Brännpunkt att centerpartiet fortfarande är ett parti som företräder jordbruksintresset till nackdel för Europeiska Unionens skattebetalare. Liberaler förtjänar ett idéburet parti som vågar ta strid mot jordbrukssubventioner och ställning för frihandel. Johan Ingerö utvecklar saken på ett bra sätt.
Förra veckan överlämnade regeringen skrivelsen "Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet" till riksdagen. Det är inget nytt i skrivelsen utan det mest intressanta är en påminnelse om att Datainspektionen ska redovisa sin granskning av FRA den 6 december 2010.
Av flera skäl befarar jag att Datainspektionen granskning av FRA kommer att bli en besvikelse. Jag och journalisten Per Agerman har skrivit om detta på Newsmill för drygt ett år sedan, men jag ser gärna att Datainspektionen överträffar våra lågt ställda förväntningar. Ett sätt att göra överträffa mina förväntningar vore om Datainspektionen granskar SVT Rapports avslöjande den 16 juni 2008 där en FRA-tjänsteman läckte hemliga FRA-dokument som visade att myndigheten, i motsats till sin och regeringens officiella beskrivning, samlade in uppgifter om vanliga privatpersoners kommunikation i bred skala. Det handlar om att FRA lagrar stora mängder trafikdata i en databas kallad "Titan". Är det FRAs interna dokument eller regeringens besked till media som ger en korrekt beskrivning av verksamheten? Jag skickade en anmälan den 4 september 2008 om FRAs trafikdatalagring till Datainspektionen.
Jag fick detta svar från Datainspektionen.
Svar på ditt klagomål mot Försvarets radioanstaltElisabeth Wallin skrev att min anmälan kan komma att beaktas inför den rapport som Datainspektionen ska leverera den 6 december 2010. Datainspektionen kommer förmodligen tyvärr att ducka med hänvisning till att utredningsuppdraget från regeringen inte omfattar den fråga som jag ställt. Om denna farhåga besannas menar jag att Datainspektionens granskning som pågått i två år är närmast meningslös då den initierades mot bakgrund av de avslöjanden som gjordes i media och efterföljande kritik. Om Datainspektionens granskning inte bemöter detta på något sätt så är hela övningen onödig.
Datainspektionen har mottagit klagomål från dig angående behandling av personuppgifter hos Försvarets radioanstalt (FRA). Datainspektionen kommer inte att vidta någon åtgärd nu med anledning av ditt klagomål.
Datainspektionen tar emot och handlägger ett stort antal klagomål från enskilda. Klagomålen leder i en del fall till att vi inleder tillsyn. Vi prövar dock självständigt om vi ska inleda tillsyn och på vilket sätt den ska bedrivas. Datainspektionen har nyligen avslutat ett tillsynsärende avseende FRA:s personuppgiftsbehandling med anledning av andra klagomål.
I samband med att lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
beslutades, uttalades att Datainspektionen skulle komma att ges ett särskilt
uppdrag att följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsskyddsperspektiv fram till
2011. Datainspektionen utgår därför ifrån att ytterligare bevakning av personuppgiftsbehandlingen hos FRA kan komma att ske under 2009 och 2010. De uppgifter som du framfört kan komma att beaktas inom ramen för denna verksamhet.
Med detta svar avslutas ärende.
Elisabeth Wallin
Förra veckan var debatt i Stockholms stads fullmäktige om budgeten. Jag höll nedanstående inledningsanförande om trafik- och renhållningsfrågor. Jag fick även svar från socialdemokraternas Jan Valeskog som angav att slussen behöver en ny trafikapparat, ett välkommet besked då hans partikollega Tomas Rudin tidigare gett till synes andra besked i DN.
Kommunfullmäktigeledamöter samt Stockholmare som följer denna debatt,
Det är med stor glädje som jag för första gången deltar i kommunfullmäktiges debatt.
Först renhållningsfrågor. Trots omfattande insatser under de senaste åren för att göra Stockholm till en ren och vackrare stad kan städningen av staden förbättras Det handlar bl.a. om att förbättra Stadens städgaranti, dvs att åtgärd ska vidtas inom 24 timmar efter anmälan. Vidare är det viktigt att vi kontinuerligt ser över taxesystemet för att uppmuntra miljövänligt beteende och förebygga resursslöseri.
Den övergripande ambitionen för en god trafikpolitik är att Stockholm ska bli mer tillgängligt för stadens invånare. Därmed kan vi bygga en tätare stad med nya stora bostadsområden. Det förutsätter ett väl fungerande trafiksystem.
För det första, vi ska fortsätta bygga ut kollektivtrafiken för ett växande Stockholm. Det behövs nya spår behövs för kapacitetsstark trafik. Vi anser att effektivast är spårvägar som 1) tar många fler människor, 2) kräver mindre utrymme och 3) uppskattas mer av resenärerna än dagens busslösningar. Spårväg City från nordvästra Kungsholmen till Värtan/Lidingö och Djurgården har påbörjats, därefter vill Folkpartiet i första hand omvandla stombussarna och först linje 4 till spårvagn.
För det andra, folkpartiet liberalerna vill att Stockholm ska vara cyklisternas och flanörernas stad. Vi vill att det ska vara möjligt att ta med cykeln på tunnelbanan och andra kollektiva färdmedel, särskilt vid lågtrafik. Vi vill att trafikljus ställs om så att cyklister får en ”grön våg” likt man har gjort bland annat i Köpenhamn. Gångtrafikanter och cyklister måste kunna dela på gaturummet. Därför behövs säkra och avskilda cykel- och gångvägar.
Slutligen finns det två specifika infrastrukturprojekt som förtjänar särskild uppmärksamhet i denna debatt, jag tänker på förbifart Stockholm och skapandet av nya slussen.
Vi ser fram emot att Förbifart Stockholm kan börja byggas 2012. Genom att införa nya trängselskatter, när Förbifarten är klar, och höja avgifterna klarar vi att finansiera både Förbifart Stockholm och andra vägprojekt.
När trafikapparaten vid Slussen nu tjänat ut måste den ersättas med en lösning som sätter gående, cyklister och kollektivresenärer i centrum. Folkpartiet vill värna Stockholms siluett och vyer. Exploateringen vid Slussen bör därför begränsas för att värna Söders dramatiska landskap och de fria vyerna över Mälaren och Saltsjön.
I arbetet med dessa viktiga projekt önskar vi ett brett samarbete över blockgränserna, där socialdemokraterna historiskt visat sig stå närmast alliansen. Därför vill jag fråga socialdemokraterna om de avser att stödja byggstart för Förbifarten 2012? Socialdemokraterna presenterade i juni 2010 ett förslag för hur ni vill utforma Nya Slussen. Står socialdemokraterna fast vid sitt besked i juni att det behövs en ny trafikapparat eller håller ni på att ändra uppfattning vilket skulle försena projektet ytterligare?
Från folkpartiet är beskedet tydligt, kollektivtrafiken ska byggas ut, såväl cyklister som flanörer ska känna sig hemma i Stockholm, vi säger ja till Förbifarten och ja till nya Slussen.
Tack för ordet.
Läs mer hos Lotta Edholm om utbildningsdebatten och hos Madeleine Sjöstedt om kultur- och fastighetsfrågor.
SvD Brännpunkt den 22 november 2010
Jag är medförfattare till nedanstående artikel.
EU måste agera mot Marocko
Nyligen stormade tungt beväpnad marockansk polis och militär tältlägret Gdeim Izik, utanför den västsahariska staden el-Aaiun, i vilket cirka 15000 civila väst-saharier bodde.
Stormningen ledde till minst ett tiotal dödade och flera hundra sårade. Gdeim Izik och andra liknande läger har uppstått som en fredlig protest mot Marockos ockupation av Västsahara. Situationen efter den våldsamma avhysningen är oerhört spänd.
Marocko ockuperar Västsahara sedan 1975. FN:s internationella domstol i Haag slog redan då fast att Marocko inte har något legitimt krav på Västsaharas territorium. Domslutet var otvetydigt, Västsahara har rätt till självbestämmande. FN har alltsedan vapenvilan 1991 lovat att hålla en folkomröstning om Västsaharas framtid, men någon sådan folkomröstning har fortfarande inte ägt rum.
I samband med ockupationen flydde en stor del av Väst- saharas civilbefolkning till sydvästra Algeriet, där de än i dag lever i flyktingläger utanför staden Tindouf. Ungefär 160000 människor bor i lägren och en hel generation har vuxit upp i landsflykt.
På senare tid har otåligheten ökat. Västsaharierna känner sig svikna av världssamfundet och det förekommer allt oftare uppmaningar att på nytt ta till vapen och gå till strid mot Marocko.
Tältlägren i det av Marocko ockuperade Västsahara tillkom som en spontan civil protest mot västsahariernas levnadsförhållanden under marockansk ockupation. Tusentals västsaharier flyttade från städer och byar för att bosätta sig i protestlägren i öknen. Gdeim Izik var det största av dessa läger. Det finns inga exakta uppgifter om hur många som dog i samband med stormningen, men enligt uppgifter i CNN och BBC tycks antalet döda lågt räknat ha uppgått till ett tiotal. Antalet sårade är betydligt högre. Även här går uppgifterna isär, men det kan röra sig om flera hundra västsaharier som har blivit sårade. Ytterligare ett drygt hundratal är saknade.
Enligt FN-stadgans artikel 73 ska de medlemmar som förvaltar territorier vilka ännu inte har uppnått självstyre sätta invånarnas intressen i främsta rummet och åta sig att ”till det yttersta främja deras välfärd” genom att bland annat skydda dem mot övergrepp.
I det handelsavtal som ingåtts mellan Marocko och EU har parterna i avtalets ingress understrukit den betydelse de fäster vid iakttagandet av prin- ciperna i FN-stadgan. Respekt för de mänskliga rättigheterna utgör själva grunden för avtalet. Formuleringen upprepas i huvud sak i artikel 2, en av avtalets portalparagrafer. I denna artikel anges att respekt för de mänsk- liga rättigheterna utgör en väsentlig beståndsdel av avtalet.
Det finns möjlighet för respektive avtalspart att sanktionera avtalsbrott. Enligt avtalet ska sådana åtgärder som minst stör avtalets funktion prioriteras. I det här fallet är det dock fråga om upprepade och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.
I avtalets artikel 88 slås dessutom fast att ingenting i avtalet hindrar en avtalsslutande part från att vidta åtgärder som den anser väsentliga för den egna säkerheten i händelse av internationell spänning som utgör ett krigshot.
I det läge som nu råder utgör Marockos ockupation ett direkt krigshot i Europas omedelbara närhet.
Sveriges regering har vid ett flertal tillfällen stått upp för västsahariernas rätt till själv- bestämmande. Vi välkomnar detta och uppmanar regeringen att fortsätta att agera i enlighet med folkrätten. Därutöver menar vi att regeringen bör göra sitt yttersta för att påverka övriga medlemsländer inom EU. Målet bör vara att frysa eller helt säga upp handelsavtalet, alternativt att medlemsländerna vägrar att förnya det fiskeriavtal som just nu omförhandlas mellan Marocko och EU.
Mot bakgrund av folkrättens krav och i enlighet med handelsavtalet mellan EU och Marocko menar vi att det i själva verket är omöjligt för EU att låta bli att agera mot Marocko.
Att inget göra vore inte bara orimligt, det skulle dessutom korrumpera EU:s arbete för de mänskliga rättigheterna. Att inte agera för västsahariernas rätt kan innebära att det sista hoppet om en fredlig lösning av Västsaharakonflikten går om intet.
CECILIA ASKLÖF
ordförande för Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen
JENS ORBACK
generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center
ALEKSANDER GABELIC
ordförande för Svenska FN-förbundet
ELISABETH LUNDGREN
generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen
MARK KLAMBERG
doktorand i folkrätt, Stockholms Universitet
LENA KALMELID
ordförande för Afrikagrupperna
SÖREN LINDH
koordinator VästsaharaAktionen
ANNA NILSSON
informationsansvarig Emmaus Sverige
Bloggar
Jonas Sjöstedt och Jöran Fagerlund
Enligt DN bombarderas SÄPO med med mejl och brev från allmänheten efter avslöjandet om att Säpo under flera år låtit bli att förstöra hemligt avlyssningsmaterial i avslutade förundersökningar. Justitieombudsmannen har förståelse för allmänhetens ökande misstänksamhet mot Säkerhetspolisen. En sak som undkommit medias uppmärksamhet och där debatt bland politikerna uteblivit är följande.
Ny polisdatalag
Den 1 mars 2012 upphör polisdatalagen (1998:622) att gälla och ersätts av en ny polisdatalag, i enlighet med proposition 2009/10:85 Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet. En av flera förändringar rör SÄPOs register.
Nuvarande bestämmelse i 35 § anger följande
Uppgifter som registrerats [i SÄPO-registret] skall gallras senast tio år efter det att sådan uppgift om personen som kan föranleda registrering senast infördes.Enligt förarbetena är gallringsregeln begränsad "till att gälla de uppgifter om en person som är införda för att underlätta spaning i syfte att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet eller bekämpa terrorism och de uppgifter som är införda för att det med hänsyn till
Säkerhetspolisen behöver behandla personuppgifter på ett i huvudsak oförändrat sätt. Bestämmelserna om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter bör därför i huvudsak ha samma innebörd som gällande rätt.Om man däremot läser lagtexten så blir bilden en annan.
5 kap. Behandling av personuppgifter i Säkerhetspolisens brottsbekämpande verksamhetDet innebär fristen för gallring inte ska räknas från det att sådan uppgift om personen som kan föranleda registrering senast infördes utan kan räknas från att senare, mindre graverande uppgifter registrerats, t.ex. resor. Det gör att en person som en gång fastnat i SÄPOs register riskerar att bli kvar väldigt länge. Är det verkligen önskvärt? Vidare anser jag att det är olyckligt att denna förändring inte diskuteras i beslutsunderlaget (regeringens proposition). Istället beskriver regeringen bestämmelsen som att gällande ordning ska fortsätta. Av riksdagens protokoll framgår det att samtliga riksdagspartier ställt sig bakom denna lagändring. Saken har inte heller uppmärksammat i media när lagstiftningen antogs.
Bevarande och gallring
12 § Personuppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga ska gallras senast tio år efter utgången av det kalenderår då den senaste registreringen avseende personen gjordes.
Expressens ledarredaktion presenterar en medelväg i debatten om datalagring där deras linje är att vi ska lämna debatten om själva lagringen och istället diskutera vad uppgifterna får användas till. Jag har drivit samma tes.
Värna det demokratiska samhället
Enligt min mening är den relevanta frågan följande. För vilka ändamål riskerar utlämning av uppgifter till polisen att samhället blir tystare och mindre pluralistiskt i demokratisk mening? Jag menar att risken för detta blir större när 1) uppgifter kan lämnas ut avseende många personer, 2) den misstänkta brottsligheten är politiskt motiverad och 3) om utlämning kan ske för eventuellt framtida, ännu ej inträffade, brott. Jag har inget emot att polisen försöker förhindra politiskt motiverad brottslighet, men jag tycker inte att "fångstnätet" ska kastas alltför brett.
Ska vi oroa oss för polisens jakt efter småbrott?
Medan Expressens ledarredaktion tar fasta på att Beatrice Ask (m) har signalerat att de lagrade uppgifterna får användas till småbrott vill jag fästa uppmärksamheten vid att uppgifterna kan lämnas ut till polisen i preventivt syfte, dvs innan brott ens har begåtts. Idag sker detta med en hänvisning till en vag bestämmelse i 6 kap. 22 § 1 st. 3 p. lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Det finns inga krav på att någon är misstänkt för brott eller domstolsbeslut. I förarbetena till nämnda lagrum finns det inget som anger att uppgifterna får lämnas ut i preventivt syfte. Att polisen använder nämnda lagrum för underrättelseändamål framgår bl.a. av polismetodutredningen (SOU 2009:1) sid. 127:
Bestämmelsen i 6 kap. 22 § första stycket 3 LEK ger de brottsbekämpande myndigheterna rätt att inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i förundersökningar och används även i underrättelseverksamhet, om misstankarna rör brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.I den lagrådsremiss om datalagring som Beatrice Ask (m) presenterat finns hänvisningar till att ännu en lagrådsremiss ska presenteras som grundas på nämnda polismetodutredning (se sid. 21-22). Den föreslår att möjligheten till att få ut uppgifter för preventiva ändamål ska finnas kvar, men regleras i en särskild lag. Förslaget innehåller inga krav på att det ska finnas en brottsmisstänkt person (eller att en viss person kan antas komma begå brott) eller krav på domstolsbeslut före uppgifterna utlämnas. Vidare ska uppgifterna kunna lämnas ut för brott som olovlig kårverksamhet. Preventiv övervakning betröffande nämnda brott förtjänar en diskussion. Säkerhetstjänstkommissionen har uppmärksammat att säkerhetspolisen under 1990-talet kan ha använt teleavlyssning och teleövervakning avseende olovlig kårverksamhet på ett sådant sätt att det kan ha stridit mot grundlagens förbud mot åsiktsregistrering (SOU 2002:87 sid. 25, 31, 376 och 402). Ska riksdagen stärka SÄPOs möjlighet till att bedriva sådan verksamhet? Det vill jag ha en diskussion om.
Skulle staten i egen regi ha kunnat ta på sig uppgiften att registrera all kommunikation? Inte omöjligt – men politiskt vanskligt eftersom ett sådant förfarande hade luktat polisstat lång väg.Med andra ord, tänk om en statlig myndighet hade en databas där alla eller stora delar av alla trafikuppgifter lagrades. Det är inte nödvändigt att göra sådana tankeexperiment. Johannes Åman borde titta på SVT Rapports sändning från den 16 juni 2008, länken finns här. Om han undrar över lagstödet för att denna verksamhet kan fortsätta så kan han läsa kortversionen här eller långversionen här.
Jag har blivit intervjuad av TT och i SR om åklagarens övervakningsutredning. Med anledning av frågorna i SR vill jag komplettera att det är osannolikt att Sverige kommer att välja att säga upp diplomaters ackreditering över denna sak. Jag har fått en hel del frågor om hur mycket SÄPO kan tänkas veta, men om detta vet jag inte mer än vad som framgått i media. För mig verkar det dock som osannolikt att SÄPO varit helt ovetande om den amerikanska ambassadens program. Se även nedanstående TV-inslag med professor Said Mahmoudi.
