Fruktan och övervakning istället för brobyggande

Svåra samhällsproblem som utanförskap, segregation och arbetslöshet kräver ibland kostsamma och långsiktiga lösningar i form av satsningar på utbildning, förändrat bostadsbyggande och brobyggande mellan människor. En trend är att vissa politiker istället vädjar till människors fruktan och väljer de ekonomiskt billiga lösningarna i form av mer övervakning. Detta är naturligtvis ingen lösning på allvarliga samhällsproblem. Sverigedemokraternas bild av muslimer som det största hotet mot Sverige i kombination med partiets förslag om att använda 20 miljoner till kameraövervakning i Örebro är ett utmärkt exempel på detta. Rasmus Persson (c) skriver om detta.

Förhandlingarna om telekompaketet

För en vecka sedan var det en diskussion om innebörden av det bud som Europaparlamentets förhandlingsgrupp lämnat om telekompaketet. Telekompaketet handlar som bekant om att uppnå ökad konkurrens och harmonisering inom EU på området elektronisk kommunikation. Min uppfattning var förhandlingsgruppen släppt sitt krav på förgående domstolsprövning för det fall en medlemsstat vill införa regler som stänger av internetanvändare. Jag skrev då följande.

På vanlig svenska, avstängning ska ske genom en rättssäker process, men det innebär inte nödvändigtvis att ett sådant beslut ska föregås av domstolsprövning. Varje land får själv bestämma om det krävs ett föregående domstolsbeslut. Jag ser ingen väsentlig skillnad jämfört med alternativet att ha ett telekompaket utan tilläggsförslag 138. Andra får bedöma om detta är en lämplig lösning eller inte.

Via Mikael Nilssons kommentar hos HAX ser jag att organisationen "La Quadrature du Net" nu gör samma bedömning av det bud som parlamentets förhandlingsgrupp lämnat. "La Quadrature du Net" har på sin hemsida nedanstående bild på parlamentets förhandlare Catherine Trautmann med texten "sans détour". I detta sammanhang betyder det "utan omväg" eller "enkel biljett".

Bloggar
Karl Sigfrid

Fredrik Malm talar om SD hos fp Östermalm

Den 17 november kl. 19.00 är riksdagsledamoten Fredrik Malm inbjuden hos fp Östermalm för att tala om sverigedemokraterna och hur partiet kan bemötas. Medlemmar, liberala sympatisörer och intresserade är välkomna till Östermalms föreningsråd, Valhallavägen 148. Se gärna inslaget nedan där Fredrik Malm debatterar med Jimmie Åkesson i SvT Debatt

Jimmie Åkesson beskrev i Aftonbladet islam/muslimer "som vårt största utländska hot sedan andra världskriget". Olika människor kan ju ha lite olika uppfattningar om vad "yttre hot" är för något. Anna Petersson skriver om det på sin nystartade blogg.

Stora Bloggpriset

Aftonbladets Stora Bloggpriset har dragit igång och panelen är utsedd. Undertecknad sitter med i panelen som ska nominera till årets pris i olika kategorier. Vi ska nominera fem bidrag i varje kategori. Jag har ganska bra koll på kategorin Politik & Samhälle, i övrigt har jag ganska dålig koll. Ni får gärna tipsa om bra bloggar nedan i kommentatorsfältet. Jag är inte intresserad av massmail som länkar till bloggar som verkar helt obegripliga eller något annat än en blogg, fick en sådan nyligen.

I kategorin Politik & Samhälle har jag ännu inte bestämt mig, men jag skissar på att nominera en liberal blogg, en piratblogg, en rödgrön blogg, en akademikerblogg och en journalistblogg.

Recension av bok om Forsvarets Efterretningstjenste

Johan Jakobsson har hos SvD skrivet en recension av Hans Davidsen-Nielsens bok "Spionernes krig – Historien om Forsvarets Efterretningstjenste". Rubriken för recensionen är "Dansk signalspaning gjorde skillnad". Det framgår att det bl.a. handlar om kartläggning av marin trafik under kalla kriget, vilket ger intrycket av att det handlar om eterspaning. Det hade varit mer intressant om boken tar upp frågan om kabelspaning i civila kommunikationsnät, på fråga från oppositionen vill den danska regeringen inte redogöra för om Forsvarets Efterretningstjenste sysslar med det. Det framgår inte av recensionen om boken tar upp detta. Boken finns på min inköpslista.

Filmtipset: Waltz with Bashir

Såg förra årets bästa film nyligen. Se den.

Nedan finner du öppningsscenen.

Regissören Ari Folman beskriver i en intervju filmen som personlig, inte politisk. Jag ser det som en antikrigsfilm.

Cyberkrigföring och Cyberbrott

Jag har tidigare gjort en samlingssida för rättskällor och doktrin om "underrättelserätt". Nu tänkte jag undersöka ett annat område som har anknytning både till folkrätt och underrättelsefrågor, Cyberkrigföring (Eng: Cyberwarfare). Därför startar jag nedan en samlingssida om detta samt cyberbrott (Eng: Cybercrime). Jag tänker lägga upp rättskällor, media och litteratur, tips tas tacksamt emot.

Litteratur
William A. Owens, Kenneth W. Dam, and Herbert S. Lin, "Technology, Policy, Law, and Ethics Regarding U.S. Acquisition and Use of Cyberattack Capabilities"

Betänkanden
DS 2005:5 Brott och brottsutredning i IT-miljö. Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet med tilläggsprotokoll

Traktat
Convention on Cybercrime, Budapest 2001

De rödgröna i Stockholm vill höja kommunalskatten med 1 500 kr för en normalinkomsttagare

Claes Arvidsson uppmärksammar mig på de rödgrönas debattartikel på SvD Brännpunkt "Vi höjer skatten". De rödgrönas politik innebär att en normalinkomsttagare får betala 1 500 kr mer i kommunalskatt per år eller 3 000 kr för ett normalhushåll. Till detta kommer de skattehöjningar som blir verklighet om de rödgröna skulle vinna regeringsmakten 2010.

Folkpartiets och alliansens valplattformar på kommun-, landsting- och riksnivå är ännu inte satta, men utgångspunkten måste vara bibehållen och på längre sikt sänkt skattetryck. Det är mitt besked som kandidat till Stockholms kommunfullmäktige. Utbildning och arbete måste löna sig. Marginalerna för många inkomsttagare är redan små och ska inte minska ytterligare.

Media och bloggar
Läs Lotta Edholms pressmeddelande och Seved Monke. Se även Federley och Ankersjö

Tredelad föräldraförsäkring

Tidningen Riksdag & Department skriver att två partier vill bli först med tredelad ledighet, socialdemokraterna och folkpartiet. Läs vad Per Altenberg, Rasmus Jonlund och Martina Lind skriver om tredelad föräldraförsäkring. Jag och flera andra har undertecknat en motion om en sådan reform inför folkpartiets landsmöte (B 10).

Radiointervju om Karadžić

Idag blev jag intervjuad om rättegången mot Karadžić i Radio Metropol. Börja lyssna här vid 18:40. Det börjar med att programledarna gör en jämförelse med rättegången mot Anders Eklund för Englamordet. Själva intervjun om Karadžić börjar först vid 25:02 och fortsätt lyssna på andra halvan av intervjun här. Nedan finns redaktionens bild på undertecknad och programledaren Sepideh.

Karadžić och bojkott av rättegång

SvD och DN rapporterar att rättegången mot Radovan Karadžić ajournerats till morgondagen med anledning av att den åtalade vill förbereda sig ytterligare och bojkottar rättetgången vid Internationella tribunalen för brott i f.d. Jugoslavien (ICTY). Rent generellt lider försvarssidan vid ICTY av resursbrist varför jag viss sympati för att de åtalade ofta vill ha mer tid för att förbereda sitt försvar. Samtidigt har Karadžić gjort sin egen sak värre genom att inte låta sig företrädas av en advokat. Därför väger hans invändning lätt, det är mest ett försök att göra tribunalens förhandlingar till ett politiskt skådespel. Tribunalen borde förhindra att så sker. Av tribunalens stadga framgår att rättegången inte kan genomföras i utevaro av Karadžić (artikel 21(4)(d). Vad jag förstår vill åklagarsidan att tribunalen utan samtycke från Karadžić ska utse en försvarsadvokat, men det löser inte problemet med den åtalades utevaro.

Professor Schabas skriver ett inlägg på sin blogg där han verkar argumentera för att det är möjligt att genomföra en rättegång i den åtalades utevaro vid ICTY, men jag delar inte hans uppfattning. Han hänvisar (fotnot 1) till rättegången mot Simić, men det framgår att Simić närvarade via telefonlänk och senare videolänk (se paragraf 8 i domen). Det är något helt annat än i målet mot Karadžić.

Med utgångspunkt från flera nationella rättsystem vore det kanske naturligare att med fysiskt tvång se till att Karadžić närvarar vid rättegångsförhandlingarna, men det finns ingen regel som uttryckligen ger tribunalen en sådan befogenhet.

Jag skriver även på Juridkbloggen om detta. Läs även vad Seved Monke och Anne-Marie Ekström skriver.

Åland Marathon

Kom hem från Åland. Sprang Marathon på 3.29.11, nytt personbästa! Nedan finns en bild från när jag sprang Åland Marathon 2007 (Daniel Eriksson/Ålandstidningen)

Jag hade stor hjälp av klubbkamraten Niklas Svidén mellan 4 och 34 km. Jag började hålla tempot till 30 km. Därefter tog Niklas över, vid 34 km drog han ifrån. Niklas skriver numera med andra klubbkamrater på bloggen Maxochnisse under signaturen Nix. Än så länge har bara Niklas N skrivit om Ålandsturen. Resultatlistan finns här, Johan Alm blev snabbast från IF Linnéa på utmärkta 3:19:21.

Hearing om signalspaning för polisiära behov

Fick ett tips om att det den 30 september 2009 hållits en hearing om signalspaning för polisiära behov, vilket var en nyhet för mig. Det verkar som inbjudan till denna hearing endast gått till en begränsad grupp, annars hade jag gärna gått dit för att lyssna.

Alldeles oavsett, Advokatsamfundet redogör för denna hearing på sin hemsida och där finns även yttranden från ett antal myndigheter samt Advokatsamfundet. När Anders Erikssons utredning om signalspaning för polisiära behov presenterades var närmast all media och bloggare positiva. De enda som var skeptiska var de borgerliga representerna i Anders Erikssons referensgrupp samt Justitieminister Beatrice Ask (m). Låt mig påminna med ett citat när utredningen presenterades.

Expressen skriver följande.

Tycka vad man vill om signalspaning, men om Erikssons förslag går igenom blir lagstiftningen kring FRA:s kablar nästan så skarp som det bara går. Rättssäkerheten och integriteten värnas så långt det är möjligt med sanktionerad massavlyssning. ... Om utredningens förslag, med riktig domstolsprövning och ordentliga restriktioner går igenom, har integriteten och rättssäkerheten klart bättre lagstöd än den någonsin hade fått från någon av de tidigare drivande S-ministrarna som Thomas Bodström och Leni Björklund.

I ärlighetens namn var jag själv ganska positiv men skrev samtidigt följande i direkt anslutning till att utredningen presenterades:

FRA ska kunna signalspana för polisens räkning inte bara för att avslöja och förhindra brott utan även för att utreda brott (dvs när förundersökning pågår). Här hade fyra av de sju riksdagsledamöterna i Anders Erikssons referensgrupp reserverat sig. ... Det här innebär alltså en expansion för vilka ändamål signalspaning får användas. ... Det ska finnas en spärr där överskottsinformation hos FRA rörande brottslighet ej får överlämnas till polis ... Traditionell media har blåst upp detta till en stor nyhet, men jag har uppfattat att gällande reglering av förhållandet mellan FRA och SÄPO/polisen [redan] innehåller en sådan spärr"

I Newsmill skrev jag också en artikel i positiv ton. Samtidigt påpekade jag följande.

Frågan om FRAs trafikdatalagring är relevant även för Erikssons förslag om signalspaning för polisiära behov. Även om polisen endast kommer ta del av en bråkdel av all kommunikation, så bygger denna spaning på att FRA får tillgång massiva mängder kommunikation som myndigheten gallrar, registrerar, lagrar, bearbetar och analyserar för polisens räkning.

Jag ska nu läsa igenom ovan nämnda yttranden. Har redan börjat med signalspaningsnämndens yttrande. En av medförfattarna är nämndens ordförande Runar Viksten som jag har stort förtroende för. Som en anekdot kan nämnas att han var ordförande i rättegången mot Jackie Arklöv beträffande folkrättsbrott, ett mål med flera intressanta och komplicerade frågeställningar. Jag har skrivit två artiklar om Arklövrättegången, en på svenska och en på engelska. Signalspaningsnämnden skriver följande i sitt yttrande vilket jag kan skriva under på. Se mitt citat ovan i Newsmill.

Förslaget i betänkandet innebär att polisen får befogenhet att lägga vissa underrättelseuppgifter på Fra som endast får besvara ställda frågor och inte lämna något råmaterial vidare till polisen. Detta lyfts fram som en tillfredsställande ordning eftersom polisen inte fårtillgång till något överskottsmaterial som kan missbrukas i utredningssammanhang (se bl.a.s. 115 ö och s. 148 i betänkandet). Synsättet är alltför inskränkt. Människors integritet påverkas redan då informationen inhämtas, och ur integritetssynpunkt torde sakna betydelse om det är FRA eller polisen som får del av överskottsinformationen.

Min utgångspunkt är att polisen i brottsutredningar och för underrättelseändamål behöver kunna avlyssna och övervaka elektronisk kommunikation. Det är dock inte givet att detta måste ske med signalspaningsresurser där statliga myndigheter ges fysisk tillgång till hela kommunikationsflödet. I övrigt vill jag vänta med att sätta ner foten.

Samspel mellan Sverige och tribunalen

Thomas Bodström (s) har KU-anmält Carl Bildt (m) med anledning av frigivandet av Biljana Plavšić, främst på grund av att Bildt skulle vara jävig. Bodström har därutöver hänvisat till en kommentar jag lämnat till DN där jag anger att det ska ske en individuell bedömning och med hänsyn att Plavšić varit samarbetsvillig gentemot Internationella tribunalen för brott i f.d. Jugoslavien (ICTY) så kan en frigivning vara rimlig. Jag har i två blogginlägg utvecklat mitt svar.

För att sammanfatta. Regeringen och ICTY tar ställning utifrån två olika regelverk men kommer till samma slutsats. När två tredjedelar av straffet ska svenska myndigheter i enlighet med rådande praxis ta ställning till om Plavšić misskött sig eller inte i fängelset. ICTY ska efter notifiering ta ställning till brottets allvarlighet, risken för återfall i brott och Plavsic samarbetsvilja med tribunalen. Regerigen har i samspel med tribunalen kommit fram till att Plavšić kan friges. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att verkställigheten i Sverige av det fängelsestraff som Biljana Plavšić ådömts av ICTY inte kan jämföras med en vanlig överföring av verkställighet från ett annat land. Sverige utför verkställigheten på ICTYs vägnar, vi har inte övertagit verkställigheten som är det vanliga förfarandet. Det begränsar Sveriges möjligheter att överpröva eller ompröva straffet. Regeringens överväganden framgår av beslutet i frågan, som kan läsas här. Min bedömning är att frigivningen av Plavšić är rimlig och följer regelverket. Jävsfrågan avstår jag från att kommentera.

Beslutet om Plavšić

Detta är en komplettering till ett tidigare inlägg. Via denna länk finns beslutet om frigivningen av Plavsic tillgänglig.

Det tillämpliga regelverket anges i lag (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt (tribunallagen). I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att verkställigheten i Sverige av det fängelsestraff som Biljana Plavšić ådömts av Internationella tribunalen för brott i f.d. Jugoslavien (ICTY) inte kan jämföras med en vanlig överföring av verkställighet från ett annat land. Sverige utför verkställigheten på ICTYs vägnar, vi har inte övertagit verkställigheten som är det vanliga förfarandet. Det begränsar Sveriges möjligheter att överpröva eller ompröva straffet.

I förarbetena kan man läsa följande, sid. 139 och 142.

En utgångspunkt för verkställigheten är att domstolen behåller kontrollen över straffet och dess längd. Det är också den princip som gäller för tribunalerna, vilken är nödvändig för att åstadkomma en rättvis rättskipning samt tillförsäkra en god standard för de dömda. Därför är det endast domstolen som får överpröva eller ompröva straffet och verkställighetsstaten får inte förändra det straff som domstolen dömt ut eller släppa den dömde fri före utgången av den strafftid som domstolen har bestämt (artiklarna 105 och 110:1–2). Avgörandet om den dömde
skall villkorligt friges eller benådas är därmed ytterst förbehållet domstolen, se dock vidare nedan. De bestämmelser i internationella verkställighetslagen som avser straffomvandling eller anpassning till motsvarande svenskt straff kan därför inte tillämpas, vilket överensstämmer med regleringen i tribunallagen (se prop. 1995/96:48 s. 16).

Med denna principiella begränsning skall i huvudsak verkställighetsstatens lagar tillämpas beträffande straffverkställigheten i övrigt (artikel 106:2). Även enligt 11 § tribunallagen skall verkställigheten ske enligt svensk lag, vilket klargörs genom en hänvisning till 25 § internationella verkställighetslagen.

Genom föreskriften att verkställigheten skall ske enligt svensk rätt följer även att de svenska reglerna om villkorlig frigivning blir tillämpliga. Med hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för verkställighet av tribunalerna har särskilda regler införts beträffande villkorlig frigivning i dessa fall (11 § tredje stycket tribunallagen enligt SFS 2000:573, som har trätt i kraft den 1 oktober 2000). Dessa regler innebär att regeringen avgör frågor om villkorlig frigivning och att den då får besluta att sådan skall ske vid en senare tidpunkt än som följer av brottsbalken. Därmed skapas ett större fakultativt inslag i prövningen av frågan. Vidare skall tribunalen ges tillfälle att lämna synpunkter innan beslut fattas.

Det bekräftar att regeringens hantering följt regelverket genom att konsulterat ICTY. Det är ytterst tribunalen som avgör om Plavšić ska friges. Om Sverige hade beslutat att frige Plavšić utan tribunalens godkännande hade Sverige först varit tvingad att underrätta tribunalen som i så fall hade kunnat överfört verkställigheten till en annan stat.

Verint och nederländska svårigheter

Mikael Nilsson tipsar om en nyhet från Holland att polisen inte kan radera insamlad telefonkommunikation mellan advokater och deras klienter vilket är ett krav enligt nederländsk lagstiftning. Holland råkar vara ett av de länder där signalspaning i kabel är tillåtet enligt lag. Känns problemet igen? Det framgår även att det israeliska företaget Verint levererat den tekniska lösningen. James Bamford skriver en del om Verint i sin bok "The Shadow Factory", som handlar om amerikanska NSA (se sid. 235-263 och 322). På Verints hemsida framgår det att företaget sysslar med följande.

Mass and target communications interception, filtering, analysis, and investigation solutions, including monitoring centers, for intelligence & national security agencies and military COMINT organizations

COMINT står för kommunikationsspaning, den gren av signalspaning som diskuterats under den svenska FRA-debatten. "COMINT organizations" är alltså signalspaningsorganisationer. Det är inte konstigt att det blir samma diskussion i Holland som i Sverige, det verkar vara samma teknik med liknande problem.

På Verints hemsida kan man också läsa vilken förmåga deras tjänster erbjuder, passar ganska väl mot vad jag tidigare skrivit att FRA klarar av. CDR är den engelska beteckningen för trafikdata avseende telefonkommunikation.

• Mass interception of communications related to specific areas of interest
• Target interception of known entities
• Unified interception and investigation workflow designed for intelligence generation
• Historical data analysis of call data records (CDRs) imported from service providers
• Passive monitoring of virtually any type of network
• Sophisticated filtering for high throughput networks and to track known targets and network events both offline and in real time
• Processing engines to organize mass amounts of collected unstructured data into a format that enables rule-based retrieval and interactive and retrospective analysis
• Embedded interactive analysis tools, including free text search, visual link analysis, location tracking, and reporting
• Built-in support for various intelligence methodologies
• Scalable and modular allowing for expansion
• Importing capabilities from external data sources

Verint förklarar att deras tjänster möjlligör "mass interception" som definieras på följande sätt: "the potential interception of all network communications enabling intelligence agents to extract clues from the retroactive analysis of large volumes of past communications." Jämför gärna med min artikel om FRAs databas Titan. Verint har till och med en fin bild, se nedan. Är det inte ett sociogram i nedre, högra hörnet?

Jämför gärna med den bild som fanns i den av regeringen tillsatta Underrättelsedatautredningen, SOU 2003:34, del 2, sid. 257.

Vem bestämmer över Plavsic frigivning?

Jag skrev i ett tidigare inlägg att "internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) konsulterats och godkänt frigivningen" Biljana Plavsic. En läsare undrade i kommentatorsfältet hur det hängde ihop med att regeringen sagt "att det är krigsförbrytartribunalen som har förordat en frigivning och regeringen har bara verkställt det".

Följande står i ICTY-stadgan.

Article 27
Enforcement of sentences
Imprisonment shall be served in a State designated by the International Tribunal from a list of States which have indicated to the Security Council their willingness to accept convicted persons. Such imprisonment shall be in accordance with the applicable law of the State concerned, subject to the supervision of the International Tribunal.

Article 28
Pardon or commutation of sentences
If, pursuant to the applicable law of the State in which the convicted person is imprisoned, he or she is eligible for pardon or commutation of sentence, the State concerned shall notify the International Tribunal accordingly. The President of the International Tribunal, in consultation with the judges, shall decide the matter on the basis of the interests of justice and the general principles of law.

Av artikel 27 ovan framgår det att Sverige ska tillämpa existerande praxis (applicable law) och inte tillämpa hårdare regler för personer dömda av och överförda från ICTY. Följande står i ICTYs processreglemente.

Rule 123
Notification by States
If, according to the law of the State of imprisonment, a convicted person is eligible for pardon or commutation of sentence, the State shall, in accordance with Article 28 of the Statute, notify the Tribunal of such eligibility.

Rule 124
Determination by the President
The President shall, upon such notice, determine, in consultation with the
members of the Bureau and any permanent Judges of the sentencing Chamber who remain Judges of the Tribunal, whether pardon or commutation is appropriate.

Rule 125
General Standards for Granting Pardon or Commutation
In determining whether pardon or commutation is appropriate, the President
shall take into account, inter alia, the gravity of the crime or crimes for which the prisoner was convicted, the treatment of similarly-situated prisoners, the prisoner's demonstration of rehabilitation, as well as any substantial cooperation of the prisoner with the Prosecutor.

I den lärobok som jag använder vid undervisning i ämnet vid Stockholms Universitet (Cryer, Friman, Robinson, Wilmhurst, 2007) står följande.

The enforcing State may not modify the length of the sentence. Consequently, the State may not decide questions of pardon, commution of sentence and early release, without the approval of the Tribunal

Jag delar den tolkningen av regelverket. I SvD kan vi läsa följande.

Svenska myndigheter kontaktade krigsförbrytartribunalen i Haag redan den 25 maj i år om att Biljana Plavsic uppfyllde de svenska kraven för villkorlig frigivning, och att detta skulle kunna ske den 27 oktober.

Haag-domstolens chefsdomare Patrick Robinson har beaktat de svenska myndigheternas argument och godkänt en sådan frigivning, vilket meddelades de svenska myndigheterna den 14 september.

För Haag-domstolen har det varit viktigt att Plavsic redan under rättegången erkände sig skyldig och därmed anses ha kommit till insikt om sin skuld.

Domaren fäster stor vikt vid att Plavsic tidigare har vittnat i målet mot Momčilo Krajisnik och hon anses ha samarbetat med Haag-domstolen. Vid konsultationer med andra jurister i domstolen har bara en av dem haft invändningar mot en tidigare frigivning med ett frågasättande av Plavsics rehabilitering.

Robinson pekar på att flera andra dömda krigsförbrytare som avtjänar straff i andra länder återfått sin frihet efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet, vilket talar för att Plavsic också ska ha den möjligheten.

I DN intervjuas utrikesminister Carl Bildt (m).

Det är krigsförbrytartribunalen som fattat beslut om strafftiden och hur länge
det ska verkställas, så det är egentligen bara Sverige som verkställer beslut
som fattats av tribunalen

Som jag ser det har regeringen hanterat frågan helt korrekt. I en DN-intervju har jag uttryckt mig på ett sätt som både kan uppfattas som stöd och kritik mot regeringens handläggning. För att klargöra, regeringen och ICTY tar ställning utifrån två olika regelverk men kommer till samma slutsats. När två tredjedelar av straffet ska svenska myndigheter i enlighet med rådande praxis ta ställning till om Plavsic misskött sig eller inte i fängelset. ICTY ska efter notifiering ta ställning till brottets allvarlighet, risken för återfall i brott och Plavsic samarbetsvilja med tribunalen. I det aktuella fallet framstår det som alla relevanta förutsättningar för tidig frigivning är uppfyllda.

Man kan tycka att Plavsic kommer undan för lätt men då får kritiken riktas mot ICTYs åklagare som en gång ingick avtal om att släppa vissa åtalspunkter mot Plavsic och inte mot Sverige. Då ska man komma ihåg att utan ett sådant avtal så hade förmodligen åklagaren inte fått information från Plavsic som kunde användas mot andra misstänkta krigsförbrytare.

Robert Hårdh ifrågasätter om det är lämpligt att regeringen fattar denna typ av beslut, men det är en annan frågeställning.

Bloggar
Johan Linander, Gulan Avci, Fredrik Malm, Lotta Edholm

Westman om datalagringsdirektivet

Läs Daniel Westmans inlägg "Datalagringsdirektivet bör bara genomföras delvis nu" på Juridikbloggen. Westman ser det som önskvärt att Sverige tar initativ till en prövning av direktivets förhållande till grundläggande regler om skydd för privatlivet t.ex. i Europakonventionen. Det känns relevant, inte minst med tanke på nyheten för snart två veckor sedan att Rumäniens författningsdomstol anser att lagstiftning som tvingar operatörerna att lagra trafikdata strider mot landets grundlag.

Frigivning av Biljana Plavsic och straffrabatt

SvD och DN rapporterar att Biljana Plavsic friges. Det är en genuint svår fråga huruvida hon ska friges. Samtidigt som hon bär ansvar för allvarliga brott så har hon en hög ålder. Närmare information om hennes hälsa är hemligstämplat. Vad jag förstår har hennes hälsa beaktats, men inte varit avgörande. Det verkar som regeringen gått på rådande praxis att frigivning ska ske efter att två tredjedelar av straffet är avtjänat. Folkpartiets ledamot i justitieutskottet Johan Pehrson anser istället att en individuell prövning skulle ha skett där allvaret av brottsligheten skulle beaktats i högre grad. Det kan noteras att internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) konsulterats och godkänt frigivningen.

Det finns dock en annan aspekt av denna sak. Mårten Schultz skrev för några dagar sedan ett blogginlägg om straffrabatt för personer som medverkat i en brottsutredning, på engelska "plea-bargain". Fakta är att Biljana Plavsic ursprungligen var åtalad för folkmord inför ICTY men efter en överenskommelse med åklagaren släpptes den åtalspunkten. Plavsic medverkade till att få fram information som förenklade rättegången mot henne själv och gav information om andra misstänkta förbrytare. Hon dömdes för förföljelse av folkgrupp som brott mot mänskligheten. Med hänsyn till svårigheterna att få fram bevisning i denna typ av brottmål kan jag förstå varför systemet med "plea-bargain" används vid ICTY.

Mårten Schultz skrev om ett svenskt brottmål som föranletts av två sprängattentat i Göteborg där HD sade nej till mer straffrabatt. Mårten Schultz konstaterar att folkpartiets Johan Pehrson i en debattartikel föreslagit att möjligheterna till straffrabatt ska utökas. Då uppkommer den naturliga följdfrågan, ska "plea-bargain" respekteras när tidig frigivning för Biljana Plavsic prövas eller ska de påstådda brott hon inte dömts för tas med i bedömningen? Vissa tycks mena att Biljana Plavsic inte kan friges eftersom hon är ansvarig för folkmord, men det är ett brott hon inte blivit dömd för. Det går inte att både äta kakan och ha kvar den.

Debatten får inte reduceras till lagringstider

Beatrice Ask (m) har meddelat att Sverige inte kommer lägga fram en proposition om genomförandet av EUs datalagringsdirektiv före valet 2010. Det innebär dock inte att Sverige kommer att driva att direktivet rivs upp.

Beatrice Asks motivering är intressant. För det första säger hon att frågan är politisk kontroversiell och det verkar som regeringen inte vill hamna i samma sits som under FRA-debatten. Det finns en viss skillnad mot FRA-frågan. Med EUs datalagringsdirektiv kommer de brottsbekämpande myndigheterna förvisso närmare den vanliga medborgaren då de lagrade uppgifterna framförallt avser inhemsk kommunikation och får användas i brottsutredningar. Samtidigt är frågan lättare att förstå och diskutera. I FRA-debatten fanns det en otydlighet i lagstiftningen och ovilja från politikerna att medge väsentliga problem vilket försvårade samtalet. Jag tror en debatt om EUs datalagringsdirektiv kan bli mer ren och uppriktig. De eventuella förtjänsterna för polisen jämfört med riskerna och kostnaderna i termer av "personlig integritet" med EUs datalagringsdirektiv går att offentligt förklara och diskutera.

För det andra förklarar Beatrice Ask förseningen med att hon vill ha mer tid för att få svar från utredningen som ser över polisens metoder och hur myndigheterna ska få tillgång till de lagrade uppgifterna. Jag har vid flera tillfällen försökt uppmärksamma polismetodutredningen som hanterar dessa frågor. Det är lätt att debatten fastnar i frågan om lagringstider när faktum är att polisen redan idag kan få ut sådana uppgifter, nuvarande lagstiftning är i vissa delar mycket tillåtande. Denna fråga förtjänar också en diskussion. Om man ska vara realistisk så kommer lagstiftning om lagring att införas i en eller annan form. Då behövs det en diskussion om vad de lagrade uppgifterna får användas till och hur eventuellt missbruk ska förebyggas.

Jag gör därför ett inspel i debatten. Lagrade uppgifter ska inte få användas i underrättelseverksamhet som syftar till att kartlägga brottet "olovlig kårverksamhet". Polismetodutredningen föreslår en ändring av lagstiftningen som skulle tillåta detta. Vad jag vet har ingen blivit fälld för brottet olovlig kårverksamhet i svensk historia. Säkerhetstjänstkommissionen har i sin utredning från 2002 uppmärksammat att säkerhetspolisen under 1990-talet kan ha använt teleavlyssning och teleövervakning avseende olovlig kårverksamhet på ett sådant sätt att det kan ha stridit mot grundlagens förbud mot åsiktsregistrering. Det som tidigare var en juridisk gråzon ska inte legaliseras.

Bloggar
PJ Anders Linder, Oscar Fredriksson, Karl Sigfrid, Kent Persson, Mårtensson, Mary, Linander

Kommentar om telekompaketet

Via DN, HAX och Christian Engström kan man läsa om det senaste budet i förhandlingarna om telekompaketet. För de ännu oinvigda så handlar telekompaketet om att uppnå ökad konkurrens och harmonisering inom EU på området elektronisk kommunikation. Det är positivt. Under de tidigare faserna av förhandlingarna fanns det en oro kring några tilläggsförslag som tolkades på sådant sätt att de skulle underlätta för länder att införa regler där internetanvändare kan stängas av. Detta ledde till ett motförslag i form av tilläggsförslag 138 som skulle kräva att sådan avstängning föregås av domstolsbeslut. Det finns dock inget i telekompaketet som tvingar stater att införa regler för att stänga av internetanvändare. Alldeles oavsett, här kommer min tolkning av vad det senaste budet innebär.

In particular, any measures may only be adopted as a result of a prior, fair and impartial procedure ensuring inter alia that the principle of presumption of innocence and the right to be heard of the person or persons concerned be fully respected. Furthermore, the right to an effective and timely judicial review shall be guaranteed.

Min översättning: I synnerhet kan åtgärder [som påverkar slutanvändares rättigheter] endast vidtas som en följd av en rättvist och opartiskt förfarande som bl.a. säkrar att oskyldighetspresumtionen och rätten för den berörda att bli hörd respekteras fullt ut. Vidare, rätten till en effektiv och tidsmässigt lämplig domstolsgranskning ska garanteras.

This shall not affect the competence of a Member State, in conformity with its own constitutional order and with fundamental rights, to establish a requirement of a judicial decision authorising the measures to be taken.

Min översättning: Detta ska inte påverka varje medlemsstats rätt att i enlighet med sin egen konstitution och fundamentala rättigheter, införa ett krav om domstolsbeslut för att bemyndiga de åtgärder som vidtas [som påverkar slutanvändares rättigheter].

På vanlig svenska, avstängning ska ske genom en rättssäker process, men det innebär inte nödvändigtvis att ett sådant beslut ska föregås av domstolsprövning. Varje land får själv bestämma om det krävs ett föregående domstolsbeslut. Jag ser ingen väsentlig skillnad jämfört med alternativet att ha ett telekompaket utan tilläggsförslag 138. Andra får bedöma om detta är en lämplig lösning eller inte.

Per Agerman i P1 om FRA

Frendo tipsar om Per Agermans kommentar om FRA-omröstningen i P1, lyssna här.

Ny version av lagen.nu

Staffan Malmgren har presenterat nästa version av lagen.nu. Den innehåller nu lagkommentarer till femton av de mest använda lagtextena, där det förklaras hur texten ska tolkas och exempel ges på hur lagen kan tillämpas. Över 500 juridiska begrepp förklaras. Lagkommentarerna och begreppsförklaringarna har skrivits av jurister och juriststudenter. Arbetet med lagkommentarerna har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från Internetfonden.

Premiär för juridikbloggen med notis om Abu Garda

Mårten Schultz har tagit intiativ till en juridikblogg med flera intressanta jurister som skribenter. Mymlan skriver om premiären. Jag avser att dubbeposta alla inlägg som har en mer juridisk karaktär på juridikbloggen. Idag började jag med en post om att Abu Garda står inför Internationella Brottmålsdomstolen, se nedan.

Igår inleddes förhandlingen vid Internationella Brottmålsdomstolens förundersökningskammare för att bekräfta åtalspunkterna mot Abu Garda, en rebelledare från Darfur, Sudan. Han är misstänkt för krigsförbrytelser genom att ha dödat soldater som deltog i ett fredsbevarande uppdrag under Afrikanska Unionens flagg. En intressant aspekt i målet mot Abu Garda är att han frivilligt överlämnat sig till domstolen. Det har varit svårare att få Sudans regering att samarbeta. Det finns arresteringsorders utlysta gentemot regeringsmedlemmen Ahmad Muhammad Harun, milisledaren Ali Kushayb och Sudans president Omar al-Bashir som ej hörsammats. Detta är den största utmaningen för internationella brottsmålstribunaler och domstolar, att få suveräna stater att samarbeta. Det handlar inte bara om att överlämna misstänkta förbrytare utan även om att erbjuda åklagaren tillträde till brottsplatser och möjlighet att höra vittnen. Jag tillägnar ett kapitel i min kommande avhandling till frågeställningen om bevisinsamling.

Se människan

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson skriver att muslimer är Sveriges "största utländska hot". Det är inget annat än kollektiv skuldbeläggning. Som sådant ser jag ingen skillnad mellan det och att hävda att judar är ett hot mot Sverige. Att attackera judar gör dock inte Jimmi Åkesson för han väljer att attackera en grupp som är marginaliserad. Jimmie Åkesson har inga lösningar för att lösa arbetslösheten och segregationen utan han står bara för rasism, populism och hat.

Alternativet är uppenbart, se människan. Fredrik Reinfeldt (m) uttrycker det väl i DN.

Förutom att Åkessons artikel vilar på för mig främmande värderingar, så innehåller den även sakfel. SvD hänvisar till BRÅs rapporter som visar att flera av Jimmie Åkessons påståenden vilar på svag eller ingen grund. Läs mer vad Fredrik Malm, Seved Monke, Svensson, Krassman, Annika Beijbom och Johan Ingerö skriver.

Media
DN1, DN2, Aftonbladet, SVT Debatt

Provvalsresultat Stockholms Stad

Folkpartiets resultat för riksdagsprovvalet i Stockholms Stad är presenterat. Min kandidat kom tvåa! Resultatet i dess helhet hittar du här.

Politisk tvåvägskommunikation

Torbjörn Nilsson har i Fokus försökt att kartlägga den digitala demokratin och ställt frågan om politikerna vågar använda den nya tekniken till att öppna upp sig. Jag tyckte särskilt intervjun med Pär Henriksson, moderaternas kommunikationschef var intressant. Han vill inte att moderaterna ska ge bort länkar till alla som skriver om partiet. Folkpartiet följde Obama (och Piratpartiet) i samband med Europaparlamentsvalet genom att ha Twingly-länkar på sin kampanjsida. Jag tror det tillhör framtiden.

Norsk signalspaning

DN skriver att Norge kräver krafttag mot FRA. Via den norska bloggen Vox populi hittar jag två artiklar från 2000 som förklarar att norska Forsvarets Etterretningstjeneste bedriver signalspaning i civila kommunikationsnät utan att saken behandlats i Stortinget. Jag har tidigare skrivit om samma problematik i Danmark.

Ser fram emot att diskutera FRA-lagen med mina nordiska kollegor i Oslo på konferensen "Overvåking i en rettsstat" den 12-13 november 2009.

Provvalsresultat Stockholms län

Via Mattias Lönnqvists blogg fann jag provvalsresultatet för folkpartiet i Stockholms län. De 15 översta namnen i provvalet blev följande:

1 Björklund Jan
2 Sabuni Nyamko
3 Hamilton Carl B
4 Westerholm Barbro
5 Ullenhag Erik
6 Andrén Gunnar
7 Malm Fredrik
8 Lundström Nina
9 Rohdin Lennart
10 Bargholtz Helena
11 Franzén Mia
12 Andreasson Martin
13 Tarschys Ingre Amelie
14 Dyrssen Helena
15 Steele Karlström Anna

Flera starka och välkända namn ger hård konkurrens vilket är bra för folkpartiet, i övrigt avstår jag att kommentera. I folkpartiet har man två olika listor för länet respektive staden. Resultatet för provvalet i Stockholms stad kommer vad jag förstår senare idag.

Angelägen nyhetsartikel om FRA

Jag har i ett tidigare inlägg berömt vad jag anser vara god journalistik i FRA-frågan. Nu läser jag Tobias Olssons artikel hos SvD där han tar upp den fråga som jag tycker är mest intressant, FRAs omfattande trafikdatalagring. Tobias Olsson har till och med grävt i sakfrågan utöver vad som står i lagtexten och regeringens proposition. Lite synd att artikeln publicerades efter riksdagens omröstning, men man kan inte få allt. Jag anser likväl att det är en angelägen nyhetsartikel om FRA.

Med tanke på att media, miljöpartiets och vänsterpartiets riksdagsledamöter nu tagit upp den fråga som jag tycker är relevant och medgivanden kommit från folkpartiets och centerns företrädare, så är min förhoppning att jag kan minska mitt bloggande i FRA-frågan. Jag har färdigställt en artikel på engelska där jag beskriver det svenska regelverket för elektronisk övervakning av kommunikation. Det blir både om traditionella tvångsmedel och avlyssning/övervakning för underrättelseändamål, en expanderad version av vad jag skrivit i Svensk Juristtidning. När artikeln är publicerad så kommer den upp på bloggen.

Vem har rätt - Tolgfors eller regeringens proposition?

Kommentar om riksdagsdebatten. Arbetsplikter har avhållit mig från att lyssna den senaste timmen. Har läst i kommentatorsfältet att Per Bolund (mp) varit bra.

Vill lägga till en sak. Sten Tolgfors (m) förnekade att FRA kan insamla och lagra uppgifter för andra ändamål än "yttre hot" (försvarsunderrättelseverksamhet). Vi läser följande i författningskommentaren. (Prop. 2006/07:63 sid 137)

Inhämtningen enligt lagen skall emellertid även få bedrivas för vissa andra särskilda syften som inte omfattas av försvarsunderrättelseverksamheten men som utgör en förutsättning för att denna skall kunna bedrivas, se avsnitt 7.3.2. I paragrafens andra stycke beskrivs dessa syften i två punkter

Jag kan inte förklara varför Sten Tolgfors (m) säger något som är uppenbart fel.

Tolgfors talar om Afghanistan och trafikdata

Kommentar om riksdagsdebatten. Sten Tolgfors (m) tar upp hotet mot våra soldater i utlandsmissioner (Afghanistan) som ett argument för kabelspaning. Det argumentet har FRAs generaldirektör avfärdat i en intervju förra sommaren. Peter Rådberg (mp) frågar Sten Tolgfors om FRA kan lagra trafikdata utan koppling till yttre hot. Det framgår av förslaget till 1 § tredje stycket signalspaningslagen att FRA kan göra det. Sten Tolgfors ger ett svepande ickesvar där han verkar svara nej. När ska Sten Tolgfors förklara SVT Rapports avslöjande den 16 juni 2008 att FRA samlar och lagrar trafikdata med bred håv? varför diskuteras verksamhetens omfattningen i termerna "all tillgänglig kommunikation" i FRAs interna dokument? Varför anger FRA att de avser att fortsätta med verksamheten? (fråga 5)

Mönster och samband

Kommentar om riksdagsdebatten. Else-Marie Lindgren (kd) säger i sitt anförande att FRA spanar efter mönster och samband. Jag håller med henne. Hon borde förklara vad det är för mönster och samband.

I förarbetena beskivs en av metoderna som används inom signalspaning på följande sätt.

”Trafikbearbetningen syftar till att bringa ordning i det skenbara kaos som det inhämtade materialet erbjuder. Härigenom kan man konstatera vem som kommunicerar med vem och varför. De uppfångade radiosignalerna identifieras och trafikmönster fastställs.”

I SOU 2009:66 anges även att "resultatet av Försvarets radioanstalts arbete redovisas till Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen i form av rapporter" som kan röra "s.k. trafikkartläggningar (dvs. omfattande beskrivningar av trafikmönster)". I samma utredning anges även att genom "signalspaning har exempelvis utländska organisationers utbredning och kommunikationsmönster kunnat kartläggas och analyseras.

På vanlig svenska, FRA kartlägger kommunikationsmönster och sociala nätverk. Då kan det vara bra med en trafikdatabas.

Undertecknad omnämnd i riksdagsdebatten

Kommentar om riksdagsdebatten. Peter Rådberg (mp) nämner undertecknads namn i debatten, jag får tacka. Han nämner den artikel på DN Debatt som jag och 12 andra författare skrev den 3 september 2008. Staffan Danielsson (c) ser det som en nackdel att forskare från flera discipliner skrivit artikeln, bl.a. en matematiker. Det var ju den breda sammansättningen av författare som var poängen och styrkan med artikeln. Det är ingen slump att FRA är Sveriges största enskilda arbetsplats för matematiker. Jag tror politikerna fått större förståelse för FRAs verksamhet om de lyssnat på matematiker och tekniker.

Till Peter Rådberg (mp) vill jag hälsa att jag utvecklat mina tankar sedan vi skrev artikeln på DN Debatt, vilket jag kommenterat i ett tidigare inlägg. Min nuvarande uppfattning återges nu bättre i Svensk Juristtidning och i en artikel som jag skrivit på Wikipedia. Jag står dock fast vid uppfattningen att FRA får lagra trafikdata i massiv omfattning som kan användas för kartläggning av människors sociala nätverk. Lagen sätter dock upp vissa begränsningar i vilken omfattning FRA får kartlägga människors sociala nätverk. I vilken omfattning sådan kartläggning sker och hur många persons kommunikation som berörs av sådan kartläggning vet jag inte.

Allan Widman (fp) svarar med att FRA bara får tillgång till vissa signalbärare, men det argumentet är svagt. Se gärna vad Mikael Nilsson skriver om detta.

Allan Widman (fp) förklarar nu hur trafikdata kan användas. Det motsvarar ganska väl vad Staffan Danielsson (c) skrivit på sin blogg och en beskrivning som jag delar.

Den information som FRA erhåller vid signalspaning mot allvarliga säkerhetshot respektive vid teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas. Lagring begränsas enligt den nya lagen till max 12 månader. I denna kan FRA söka efter information som har koppling till tillståndsgivna inriktningar som rör allvarliga hot mot landets säkerhet.

Med andra ord, FRA samlar in och lagrar stora mängder information om kommunikation som saknar koppling till "yttre hot" i sin databas genom att kalla det "teknisk utvecklingsspaning". Därefter söker FRA i denna information för andra ändamål än "teknisk utvecklingsspaning". Jag anser att det är vilseledande. Regeringen har ju tidigare förnekat att FRA lagrar stora mängder kommunikation som man i efterhand söker i. Allt detta backas upp av SVT Rapports inslag den 16 juni 2008 där det framgår att FRA lagrar trafikdata med bred håv. I ett internt FRA-dokument publicerat av SVT Rapport diskuteras omfattningen av verksamheten i termerna "all tillgänglig kommunikation" och FRA anger att de avser att fortsätta med verksamheten. (fråga 5)

Alice Åström (v) tar upp ungefär samma resonemang som mig, bra!

Uppdatering. Farmor Gun har lagt upp Allan Widmans (fp) skriftliga svar. Jag har samma uppfattning som Widman.

Splittrare

I en kommentar på denna blogg skriver signaturen Blå följande till mig.

Du är en skam för alliansen och orsakar splittring

Jag trodde det var högt i tak inom alliansen. Får mig att tänka på nedanstående film (se 2.59).

Är polisutredningar ny standard för riksdagens lagstiftningsarbete?

Kommentar om riksdagsdebatten. Peter Rådberg (mp) pressar Karin Enström (m) på frågan om SVT Rapports avslöjande den 16 juni 2008 om FRAs massiva trafikdatalagring. Hon säger att det är polisens uppgift att utreda om FRA utfört något brottsligt. Är detta en ny standard för att utreda och förbereda lagsförslag i Sverige?

Den centrala frågan för mig är inte om FRA gjort något brottsligt utan att riksdagen och allmänheten har rätt att få veta om FRA har rätt att med den nu antagna lagstiftningen bedriva sådan trafikdatalagring.

För övrigt har en åklagare redan tagit ställning till SVTs avslöjande, men i hennes beslut finns inga svar. Utredningen gjordes på två veckor och talar om avlyssning, inte trafikdatalagring. Låt inte detta bli en ny standard för svenskt lagstiftningsarbete.

Peter Rådberg och Alice Åström tar upp rätt saker

Kommentar om riksdagsdebatten. Jag har ju efterfrågat en diskussion om FRAs utvecklingsverksamhet och jag verkar ha fått mitt önskemål uppfyllt. Missade Alice Åströms (v) inlägg, men det återges i SvD.

I lagförslaget står det att FRA också får bedriva signalspaningen i utvecklingssverksamheten, och inte bara i ärenden som rör yttre hot eller något av de sju andra begränsningarna. Det här får ske för utveckla verksamheten.

– Det innebär att man kommer att samla in en oerhört stor mängd trafikdata som man kommer att lagra i flera år. Men inte nog med det, man kan också söka i den här för försvarsunderrättelseverksamheten i efterhand, säger Alice Åström.

Vänsterpartiet oroar sig också för vilken information som FRA kommer att dela med sig till andra länders underrättelseverksamhet. "Vi har ingen koll på det här", är budskapet.

Peter Rådström (mp) tog upp samma fråga. SvD återger följande.

Precis som Alice Åström (V) oroar sig Rådberg för den trafikdata som FRA kan komma att spara. Han hänvisar till en uppgift från SVT:s Rapport, där det framkom att FRA sparar information om svenskars telefonsamtal i en stor databas. Detta anser MP att regeringen inte tillräckligt rett ut.

– Det här är en lagstiftning som bygger på massavlyssning.

– FRA:s insamling av trafikdata kan fortgå. Att de bara får spara den i ett år är en förbättring, men långt ifrån tillräckligt, säger han.

Grunden i MP:s kritik är att lagen gör att hela svenska folket kan avlyssnas, att FRA genom utvecklingsverksamheten kan bedriva spaningen "på vad man vill" utan att någon kan "åberopa integritet" och att propostionen är allt för luddigt skriven för att ge tillräckligt skydd.

Karin Enström (m) har gått i svaromål och säger att trafikdata som lagrats endast kan användas för de åtta ändamål som specificerats i lagstiftningen, yttre militära hot osv. Det stämmer, men problemet är att FRA-förespråkarna först nu erkänner att FRA samlar in och lagrar stora mängder trafikdata för ett ändamål och använder det för ett annat. Tidigare har det ju hetat att FRA endast hämtar in små mängder information och inte gör efterhandssökningar. Nu gäller motsatsen.

Blind riksdag

SvD skriver att ledamöterna i försvarsutskottet saknar kunskap om de mest elementära delarna av lagstiftningen som rör FRA och regerings förslag om ändringar. I artikeln kommenterar jag saken: "Jag är ledsen att säga det men jag är inte förvånad."

Jag och andra har försökt att visa på inkonsekvenserna och luckorna i regeringens förslag. Detta blir ett dödfött uppdrag när ledamöterna i försvarsutskottet inte ens har bemödat sig att läsa regeringens förslag. Den rödgröna oppositionen verkar vara lika dåligt påläst som majoriteten. Oppositionen kan inte gömma sig bakom att detta är regeringens förslag, hur ska de kunna kritisera förslaget om de inte känner till dess innehåll? Jag har den senaste tiden haft mailkorrespondens med en riksdagsledamot som visat uppskattning för det arbete jag gjort, som förklarat att han inte är insatt i frågan men att han är övertygad om att hans kollegor i försvarsutskottet tagit del av vad jag skrivit. Jag är inte lika övertygad.

Heder åt de fyra rikdagsledamöter, bl.a. Staffan Danielsson (c), som kunde svara på samtliga av SvDs frågor.

Uppdatering. Nu har den ovan nämnda riksdagsledamoten kontaktat mig och försäkrat mig om att hans kollega i försvarsutskottet tar med sig mina frågor i sitt underlag inför debatten. Jag skulle vilja lyfta fram Lennart Rohdins (fp) blogginlägg. Han var länge folkpartiets försvarspolitiska företrädare och fram till nu ledamot i Försvarets Underrättelsenämnd, organet som har insyn i och granskar FRA. Läs hans inlägg, han verkar förstå vad som krävs om FRA ska bedriva signalspaning med folkligt stöd och förståelse. Läs även även vad Johan Westerholm, Emma, Oscar Swartz, Mikael Nilsson och Lake skriver.

Sten Tolgfors förklarar utvecklingsverksamheten

Följande fråga och svar från Sten Tolgfors finns i DNs chatt.

Varför har ni inte berättat för riksdagen och den svenska allmänheten att FRA ägnar sig åt omfattande trafikdatalagring?

I utvecklingsverksamheten är trafikdata ett viktigt verktyg som bidrar till att inrikta verksamheten mot relevant kommunikation. Utan kunskap om trafikmiljön, i vilken trafikdata är en faktor, blir verksamheten trubbigare och måste därför bedrivas bredare. Vilket innebär att en större andel kommunikation måste göras läsbar för det mänskliga ögat för att avgöra om det är ”rätt” kommunikation eller inte. På så sätt begränsar trafikdata integritesintrånget. I kryptoverksamheten t.ex. spelar trafikdata en absolut avgörande roll. Exempelvis är det genom inhämtning av trafikdata möjligt att på kort tid skaffa en uppfattning om mellan vilka länder trafik förs på en viss signal, utan att behöva undersöka innehållet i trafiken. Trafikdata är inte någon fristående fenomen inom kommunikation utan förekommer i alla kommunikationsformer. Det innebär att FRA enbart har tillgång till sådana trafikdata som förekommer i de tillståndsgivna signalbärarna och inget annat. Detta kräver samma tillstånd av domstolen som övrig inhämtning.

Det är naturligtvis positivt att Sten Tolgfors nu kommenterar saken som bl.a. undertecknad skrivit om i Svensk Juristtidning och Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet tog upp i sitt remissvar den 24 februari 2009, men det känns lite sent. Jag hade önskat att regeringen redovisat detta i riksdagens beslutsunderlag. Jag anser att detta är den mest problematiska aspekt av FRAs verksamhet vilket Anna Petersson uttryckt väl i ett tidigare inlägg. Det är nu debatten borde ha börjat.

Mathias Sundin har skrivit på SVT Debatt, läs gärna artikeln.

Sten Tolgfors (m) vägrar stå för sitt lagförslag

Min chatt hos DN är avslutad, du kan läsa den här. Även Sten Tolgfors har chattat, tyckte frågorna han besvarade var ganska snälla. Fastnade för ett av hans svar om trafikdata. Eftersom frågeställaren frågade om "all trafikdata" lagras så kunde Sten Tolgfors avfärda hela frågan. Dock skrev han följande.

FRA ges bara tillgång till de signalbärare som domstolen bestämt. Samma regler gäller för trafikdata i utvecklingsverksamheten som för spaning vid konkreta underrättelseuppdrag.

Då har vi ett kvitto från försvarsminister Sten Tolgfors (m) att FRA lagrar trafikdata i utvecklingsverksamheten. Staffan Danielsson gjorde liknande medgivanden igår. Lite tråkigt att det kommer nu efter att flera kritiker tagit upp frågan under mer än ett års tid, bl.a. jag själv i Svensk Juristtidning. Det skulle vara bra om någon journalist var intresserad av att följa upp frågan, t.ex. hur omfattande denna verksamhet är och vad som händer med informationen.

Jag anser även att Sten Tolgfors ger ett direkt felaktigt svar på en fråga.

Medger verkligen lagen att FRA får samla in enskildas trafikuppgifter utan att det behöver finnas en koppling till yttre hot?

Sten Tolgfors: Nej

Vi läser ur regeringens lagförslag, sid. 6-7. Motsvarande bestämmelser finns i den nu gällande lagen, dock med annan numrering.

1 § första och andra styckena signalspaningslagen anger följande.

I försvarsunderrättelseverksamhet enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet får den myndighet som regeringen bestämmer (signalspaningsmyndig-heten) inhämta signaler i elektronisk form vid signalspaning. Signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet får endast ske i de fall regeringen eller en myndighet som anges i 4 § närmare har bestämt inriktningen av signalspaningen.

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet får ske endast i syfte att kartlägga
1. yttre militära hot mot landet,
2. förutsättningar för svenskt deltagande i fredsfrämjande och humanitära internationella insatser eller hot mot säkerheten för svenska intressen vid genomförandet av sådana insatser,
3. strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentli-ga nationella intressen,
4. utveckling och spridning av massförstörelsevapen, krigsmateriel och produkter som avses i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användstånd,
5. allvarliga yttre hot mot sam-hällets infrastrukturer,
6. konflikter utomlands med konsekvenser för internationell säker-het,
7. främmande underrättelseverksamhet mot svenska intressen, eller
8. främmande makts agerande eller avsikter av väsentlig betydelse för svensk utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitik

Det innebär att i försvarsunderrättelseverksamhet får FRA bara inhämta information om det finns en koppling till de åtta ovan angivna punkterna (hädanefter "yttre hot"). I det tredje stycket anges att inhämtning även får ske för andra ändamål, dvs utan koppling till något "yttre hot".

Om det är nödvändigt för försvarsunderrättelseverksamheten får signaler i elektronisk form inhämtas vid signalspaning även för att
1. följa förändringar i signalmiljön i omvärlden, den tekniska utvecklingen och signalskyddet, samt
2. fortlöpande utveckla den teknik och metodik som behövs för att bedriva verksamhet enligt denna lag.

Läs vad Staffan Danielsson (c) skrev igår, där han ger en helt annan bild som råkar överenstämma med min egen.

Den information som FRA erhåller vid signalspaning mot allvarliga säkerhetshot respektive vid teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas. Lagring begränsas enligt den nya lagen till max 12 månader. I denna kan FRA söka efter information som har koppling till tillståndsgivna inriktningar som rör allvarliga hot mot landets säkerhet.

Med andra ord, FRA samlar in och lagrar stora mängder information om kommunikation som saknar koppling till "yttre hot" i sin databas genom att kalla det "teknisk utvecklingsspaning". Därefter söker FRA i denna information för andra ändamål än "teknisk utvecklingsspaning". Jag anser att det är vilseledande. Allt detta backas upp av SVT Rapports inslag den 16 juni 2008 där det framgår att FRA lagrar trafikdata med bred håv. I ett internt FRA-dokument publicerat av SVT Rapport diskuteras omfattningen av verksamheten i termerna "all tillgänglig kommunikation" och FRA anger att de avser att fortsätta med verksamheten.

Försvarsministern står inte för sitt eget lagförslag. Vad det beror på vet jag inte.

Varför är detta allvarligt? Regeringen har hela tiden hävdat att FRA bara i väldigt små mängder samlar in och lagrar information med koppling till "yttre hot". Lagstiftningen och SVTs avslöjande tyder på annat, det handlar om massiva mängder uppgifter som lagras utan koppling till yttre hot.

Från satir till verklighet om el-övervakning

För några dagar sedan hade vi professor Lee A. Bygrave på besök som hade en föreläsning om "Privacy", på svenska personlig integritet.

Bygrave berättade om en episod från Tyskland där myndigheterna på 70-talet massövervakade medborgarnas el-konsumtion i jakt efter terrorister. Tanken var att terroristerna inte arbetade, var hemma dagtid och därmed använde mer el. När de var ute på terroruppdrag blev det ett hack i elförbrukningen eftersom man visste när det smällde bomber. De lyckades faktiskt fånga en terrorist på detta sätt, men det blev ganska många falskträffar, dvs ett hundratal bostäder fick polisbesök utan att det bodde en terrorist där.

Nu rapporterar Badlands Hyena att EU-kommissionen vill ha smarta el-mätare som möjlliggör "real-time information flows and the possibility of new control loops". Det är oklart om allt kommer kopplas till en statlig myndighet, men det låter onekligen spännande. Det finns redan ett företag som kan erbjuda sådana tjänster, med det smått osannolika namnet - Echelon.

Sverige: Skal overvågninglov leve eller dø?

Idag publicerade danska Computerworld en artikel där jag är intervjuad.

Ett bättre svar på Danielsson

Anna Petersson har i Staffan Danielssons bloggkommentar skrivit ett något bättre svar än vad jag gjorde. Lägger upp det nedan.

Hej Staffan!

Du kritiserar debattartikeln på DN som bland andra jag signerat. Du skriver "Sista meningen i citatet är ju oerhört långtgående.., liksom att FRA kan registrera alla medborgares sociala nätverk."

Det var ju oerhört glädjande att du inser att det skulle vara allvarligt om FRA kan utläsa en enskild människas sociala nätverk.

Genom att applicera statistiska metoder på sina gigantiska mängder trafikdata ska FRA avgöra om en människa kan vara terrorist, är inblandad i yttre hot, är utsänd av främmande makt etc. Problemet är att samma statistik och samma databas även indikerar alla andra avsikter, förhoppningar, intressen och egenskaper som en människa kan ha,såsom exempelvis religösa och politiska åsikter, sexuella läggningar etc.

Därför är det av oerhörd vikt att FRA inte får tillgång till stora mängder trafikdata. Som du vet är FRA:s tillgång till trafikdata inte begränsad på något sätt, det kallas "att följa signalmiljön" och innebär att med statistiska metoder ur trafikdata ta reda på vilka trafikmönster som kan knytas till vilka typer av människor.

Nu vet du:

Stora mängder trafikdata + statistik = kartläggning av egenskaper, sociala nätverk mm.

Det är tyvärr inte så att det på något sätt är olika sorters statistik som behövs i de olika fallen. För att ta reda på någons politiska åsikter när man sitter med en gigantisk trafikdatabas räcker det typiskt att skriva ett kommando vid prompten och vänta en millisekund. Så effektiv kan man göra statistiken med hjälp av stora datorer.

Anna Petersson
Civilingenjör och Teknologie licentiat i matematik

För att inskärpa allvaret väljer jag att avsluta med ett citat från en intervju om FRA med Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys. (SVT 14 september 2008)

Man skulle kunna åstadkomma en helvetisk övervakning, långt värre än vad Stasi kunde göra.

Danielsson svarar om FRAs lagring

Staffan Danielsson (c) har nu svarat på den fråga som jag anser att FRA-debatten borde handla om, det faktum att FRA lagrar omfattande mängder information om kommunikaton i sina databaser som inte har med "yttre hot" att göra. Han skriver följande.

Den information som FRA erhåller vid signalspaning mot allvarliga säkerhetshot respektive vid teknisk utvecklingsspaning lagras i en källdatabas. Lagring begränsas enligt den nya lagen till max 12 månader. I denna kan FRA söka efter information som har koppling till tillståndsgivna inriktningar som rör allvarliga hot mot landets säkerhet.

Med andra ord, FRA samlar in och lagrar stora mängder information om kommunikation som saknar koppling till "yttre hot" i sin databas genom att kalla det "teknisk utvecklingsspaning". Därefter söker FRA i denna information för andra ändamål än "teknisk utvecklingsspaning". Jag anser att det är vilseledande.

Jag uppfattar att vi nu i huvudsak har samma beskrivning av FRAs verksamhet och det är här debatten borde ha börjat.

Om sådan lagring är nödvändig för FRAs verksamhet anser jag att det borde klart framgå av förslaget till lagtext istället för att gömmas undan i vaga formuleringar och förarbetena. Vidare borde de delar av lagstiftningen som uttryckligen tillåter FRA att överföra information till andra stater begränsas till sådan information som konstaterats ha en koppling till något "yttre hot". Så är det inte idag. Jag hoppas riksdagen tar sig an även denna del av debatten på onsdag.

Staffan Danielsson hänvisar i sitt inlägg till en artikel på DN Debatt den 3 september 2008 som undertecknad med tolv andra forskare och sakkunniga skrev. Han påpekar vad han anser vara felaktigheter i denna. Med tanke på att vi som skrev artikeln inte har någon insyn i FRAs verksamhet, vilket Staffan Danielsson har i något större omfattning, är det givet att vi i alla hänseenden inte kan återge FRAs arbetsmetoder. Jag anser dock att vi kom ganska nära då vi i artikeln lyfte fram att FRA snarare lagrar stora mängder trafikdata och letar efter kommunikationsmönster än läser varje enskilt meddelande. Artikeln ledde även till reaktioner från Sten Tolgfors (m) och FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson vilket tillsammans med annan information har gjort att jag utvecklat min beskrivning av FRAs verksamhet. Den finns numera återgiven i en längre artikel publicerad maj 2009. Den motsvarar ganska väl Staffan Danielssons beskrivning. Jag tror att regeringen och FRA hade tjänat på att ge en sådan beskrivning i ett tidigt skede, då hade debatten blivit rakare och enklare.

Chatt med Tolgfors om FRA

DN.se ordnar tisdagen den 13 oktober två chattar om FRA. Undertecknad kommer att chatta med DNs läsare kl 11-12. Klockan 14-14.30 gör Sten Tolgfors samma sak. Vad jag förstår kommer DN göra det möjligt att skicka in frågorna i förväg från kl. 09.00.

Mikael Nilsson skriver idag om FRAs massiva lagring av trafikdata, det vore bra om någon kunde fråga Sten Tolgfors om detta.

Uppdatering. DN har nu börjat annonsera för chatten. Mikael Nilsson berättade precis för mig att han på onsdag ska blogga hos Aftonbladet i samband med riksdagens FRA-debatt.

3 dagar kvar och kognitiv dissonans

Henrik Larsson skriver i en kommentar på Emmas blogg att det råder kognitiv dissonans bland flera FRA-anhängare. I Nationalencyklopedin definieras termen på följande sätt.

Kognitiv dissonans avser det obehagliga känslotillstånd som uppstår när en person samtidigt omfattar sinsemellan oförenliga attityder, eller när det råder en konflikt mellan vederbörandes attityder och handlingar. Detta leder till en strävan att förändra attityderna eller handlingarna så att de blir förenliga (konsonanta) med varandra. Man kan t.ex. minska dissonansen mellan "jag röker" och "rökningen orsakar cancer" genom att sluta röka, genom att förringa bevisen för sambandet mellan rökning och cancer, genom att anta att risken för cancer vid rökning är mindre än risken av den stress som rökandet hjälper oss att få bukt med eller genom att söka stöd av rökare och undvika icke-rökare.

Uppdatering. Läs artikel på Newsmill på liknande tema.

4 dagar kvar och på väg till Medborgarplatsen

Det är fyra dagar kvar till riksdagens omröstning och jag ska snart bege mig till Medborgarplatsen för att protestera mot regeringens införande av elektronisk övervakning av kommunikation i civila kabelnät.

Johan Norberg, Farmor Gun, Rick Falkvinge, Emma och Mikael Nilsson skriver på samma tema.

Framtida europeisk IT-politik

Under fredagen träffades ett antal personer för att diskutera vår Visbyagenda, i förhållande till det svenska EU-ordförandeskapets satsning på en europeisk IT-politik. En av dem var Rasmus Fleischer, läs gära hans blogginlägg om mötet.

Jag förde fram en tanke som växt fram under ett tag. Personer som intresserar sig för IT-politik har fått en starkare röst, vilket bl.a. manifesteras genom piratpartiets framgångar i Europaparlamentsvalet.

De finns en logik som säger att politiker måste visa resultat gentemot min sin väljare. Resultat i politiska sammanhang betyder nya lagar och ändringar i befintliga lagar. Det gäller för kriminal-, skol-, miljö-, jämställdhets och även IT-politik. Lösningen på alla problem heter dock inte mer lagstiftning. Internet är ett lysande exempel på hur avsaknaden av omfattande regleringar kan verka i ett för samhället positiv riktning. Därför kan det bli ett problem när piratpartiet ska "leverera" till sina väljare, det finns en risk att lösningen alltid blir förslag på fler lagregler som specifikt rör IT-frågor. Om Deutche Telecom stänger av Skype så är svaret kanske inte en specifik lagregel som förbjuder detta. Istället har EU redan idag ett generellt regelverk som sanktionerar missbruk av dominerande marknadsställning. Om en stat förbjuder en viss kommersiell tjänst så finns generella EU-regler om fritt marknadstillträde för tjänster och principen att om en tjänst är godkänd i ursprungslandet så ska det även vara så i det mottagande landet. Dessa principer kan måhända behöva utvecklas och stadfästas även för IT-frågor, men EUs rättssystem är ett lång pärlband av rättsfall som i huvudsak pekat i frihetlig riktning.

Det är först när det generella regelverket exempelvis har prövats i domstol och misslyckats som man ska ropa på fler och mer detaljerade särregleringar. Regler och normer kan skapas på andra sätt än genom lagstiftning, parter kan nå ändamålsenliga överenskommelser utan att staten lägger sig i. Om parterna är ojämställda så kan politikerna verka för att skapa mekanismer där alla intressen kan göra sig hörda på ett meningsfullt sätt utan att för den skull bestämma vad slutresultatet blir. Politiker som intresserar sig för IT-politik bör därför ägna icke-lagstiftning och avreglering lika mycket uppmärksamhet som mer lagstiftning.

Omfattande specialregleringar kommer aldrig att hänga med teknikutvecklingen. Att driva igenom en lag kan ofta ta 5-10 år. Hur ska dagens politiker kunna förutsäga hur informationsteknologin och dess tjänster kommer se ut 2020 när det är svårt att förstå dagens teknologi?

Därför slog jag under mötet för vår Visbyagenda ett slag för vad mina kollegor inom rättsinformatiken kallar "proaktiv juridik". Du kan läsa om det på sidan 13 i detta dokument.

Rumäniens författningsdomstol anser att trafikdatalagring strider mot landets grundlag

Mikael Nilsson tipsade mig om nyheten att Rumäniens författningsdomstol anser att lagstiftning som tvingar operatörerna att lagra trafikdata strider mot landets grundlag. Ett liknande mål pågår i den tyska författningsdomstolen men det är ännu inte avgjort. Den tyska författningsdomstolen har i ett intermistiskt beslut (tillfälligt beslut tills vidare) begränsat tyska myndigheters tillgång till den sparade informationen. Dessa domstolsbeslut rör EUs trafikdatalagringsdirektiv.

Med hänsyn till att riksdagen den 14 oktober 2009 ska ta ställning till FRAs signalspaning är det häpnadsväckande att regeringen ännu inte utrett SVT Rapports avslöjande om att FRA lagrar trafikdata i massiv omfattning, även beträffande kommunikation till eller från svenskar. Det är ju betydligt allvarligare att en statlig myndighet i massiv omfattning lagrar trafikdata än att operatörerna gör det.

Lagrådet som granskat regeringens förslag har inte reagerat på FRAs trafikdatalagring, varken i sina tidigare eller senare yttranden, trots att remissinstansen Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms Universitet specifikt tagit upp saken i det underlag som lagrådet ska ha tillgång till. Jag tyckte frågan var så pass viktig så jag skickade min artikel i Svensk Juristidning till lagrådet en vecka före de lämnade sitt senaste yttrande. I artikeln tar jag upp FRAs trafikdatalagring. Är den svenska rättsstaten svagare än den rumänska? Undra vad Herta Müller skulle säga om det?

Uppdatering. Tydligen var Erik Josefsson nyheten på spåret först, bra jobbat! Anders Widén ställer frågan "Vad döljer regeringen om FRA?". I texten ovan finner ni svaret.

Regeringen ska öppet driva Dawit Isaaks sak

Inför FN-organet Unesco krävde högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (fp) att journalisten Dawit Isaak omedelbart ska friges. Det är utmärkt att regeringen nu driver Isaaks sak både genom diplomatiska och öppna kanaler. Läs mer i Expressen.

5 dagar kvar och vad är signalspaning?

Rick Falkvinge berättar i ett blogginlägg att han var signalspanare när han gjorde lumpen och varför han tycker signalspaning är ett olämpligt ord för att beskriva FRAs elektroniska övervakning av civil kabelkommunikation. Jag har efterhand kommit underfund med att flera kritiker har varit signalspanare när de gjorde sin värnplikt, men sådana personer avfärdas likväl av politikerna som okunniga. Det gemensamma för dessa numera FRA-kritiska personer är att de anser att riksdagsmajoriteten kapat och solkat ner ett begrepp som de förknippar med nödvändig, legitim och för Sverige viktig verksamhet.

Kolla gärna nedanstående filmklipp från en FRA-debatt i Sandviken den 18 september 2008. Efter 2 minuter kommer en signalspanare in på motståndarsidan i debatten, FRA-debattens bästa inlägg? Hoppa över avsnittet dessförinnan när jag försöker förklara tekniska saker. Socialdemokraterna och ABF ordnade debatten i Sandviken, Folkhets hus. Folkbildning i ordets finaste bemärkelse.

Det är ganska intressant att den s.k. FRA-lagen inte definierar vad signalspaning är. Ingen politiker har heller förklarat vad signalspaning faktiskt går ut på mer än att det är "inhämtning av signaler". Faktum är att andra länder som utför motsvarande verksamhet som FRA och lagreglerat detta inte använder begreppet signalspaning i lagtext. Läs vad f.d. SÄPO-chefen Anders Eriksson skriver i sin utredning "Signalspaning för polisiära behov", sid. 39.

Lagstiftaren i Sverige har i samband med lagstiftningsarbetet kring signalspaning i försvarsunderrättelseverksamheten valt att använda begreppet signalspaning för att benämna den övervakning och/eller avlyssningsverksamhet som regleras där. Termen signalspaning återfinns även i mina direktiv.

Signalspaning har under flera decennier använts för att beteckna den typ av inhämtning som Försvarets radioanstalt och i viss utsträckning Säkerhetspolisen bedrivit och som avsett spaning mot elektroniska signaler i etern. När det nu är aktuellt för Försvarets radioanstalt att bedriva spaning även med avseende på trådburna kommunikationer blir begreppet signalspaning mindre lätt att avgränsa. Signalspaning, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning blir i den meningen olika begrepp för att övervaka och avlyssna samma typ av kommunikationer.

I andra jämförbara länder används andra, mer generella begrepp för att beteckna avlyssning av telekommunikationer, utan avseende på med vilken teknik spaningen genomförs, vem som utför den och vilka syften den har: /.../ Termen signalspaning (signal intelligence) används däremot inte i samband med lagstiftning på området och termen har vid mina kontakter med utländska myndigheter snarast skapat viss förvirring.

Detta skapar naturligtvis förvirring även hos riksdagsledamöterna, de kan inte förklara vad de lagstiftar om.

Rick Falkvinge kallar FRAs verksamhet massavlyssning. Som den tråkiga akademikern använder jag hellre mindre värdeladdade ord som elektronisk övervakning eftersom en betydande del av FRAs verksamhet handlar om att registrera vem som är i kontakt med vem och i utifrån detta, fastställa kommunikationsmönster. Jag kan konstatera att DN sedan länge sätter rubriken "elektronisk övervakning" och inte signalspaning när de skriver om FRAs verksamhet, se detta exempel från juni 2008. Vad avser då den svenska lagstiftningen med ordet "signalspaning"? Är det avlyssning eller elektronisk övervakning? Både och samtidigt.

Jag inser att inom underrättelsevärlden är signalspaning (SIGINT) ett etablerat begrepp för FRAs elektroniska övervakning av kommunikation i civila kablar, men i lagtext och en allmän debatt är det ett svårbegripligt och olämpligt begrepp.

Martin skriver mera om vad signalspaning är för något. Läs gärna vad Mikael Nilsson skriver om den framtida domstolen. Anders Widén skriver om remissinstansernas kritik. Jens O skriver på samma tema. Satmaran tipsar om demonstrationen i Stockholm imorgon, jag kommer även om min ambitionsnivå numera är nere i källaren.